Sverige · Skolverket Kursplaner
Gymnasiet 3 Historia 3: Människan i historien och historiebruk
En fördjupningskurs som fokuserar på historieteori, källkritik och hur historia används för att forma identiteter och politik. Eleverna utforskar komplexa historiska processer och tränar sin förmåga att granska historieskrivning ur olika perspektiv.
01Historiesyn och historieteoretiska perspektiv
En introduktion till hur olika historiesyner, som materialism och idealism, påverkar vår tolkning av det förflutna.
Eleverna diskuterar vad historia är, varför vi studerar den och hur den påverkar vår förståelse av nutiden.
Eleverna utforskar hur olika faktorer som ekonomi, idéer och enskilda personer kan förklara historiska händelser.
Eleverna diskuterar hur enskilda individer och grupper kan påverka historiska skeenden, trots större samhällsstrukturer.
Eleverna undersöker hur kvinnors och mäns roller, villkor och möjligheter har sett ut och förändrats i olika historiska perioder.
Eleverna analyserar hur olika sociala grupper (t.ex. bönder, adeln, arbetare) levde och vilka möjligheter de hade i olika historiska samhällen.
Eleverna granskar kolonialismens orsaker, förlopp och långsiktiga konsekvenser för både koloniserande och koloniserade områden.
Eleverna utforskar hur människor har levt med och påverkat sin omgivande natur i olika tider och samhällen.
Eleverna identifierar och analyserar orsakssamband i historiska händelser och diskuterar hur olika faktorer samverkar.
Eleverna arbetar med tidslinjer och diskuterar hur historiker delar in historien i olika epoker och varför.
Eleverna reflekterar över hur historiker arbetar med källor för att skapa berättelser om det förflutna och vikten av att vara kritisk.
Eleverna utforskar hur människors vardagsliv, som mat, boende, arbete och fritid, har sett ut och förändrats i olika historiska perioder.
Eleverna undersöker hur olika delar av världen har varit sammankopplade genom handel, migration och idéutbyte genom historien.
02Historiebruk och identitet
Fokus på hur historia används i politiska, kommersiella och existentiella syften för att skapa tillhörighet eller legitimera makt.
Eleverna definierar begreppet historiebruk och identifierar olika sätt som historia används i samhället.
Eleverna studerar hur stater och politiska ledare använder historiska händelser för att driva en viss agenda.
Eleverna analyserar hur historia säljs som underhållning och turism, från vikingar till kalla kriget.
Eleverna utforskar hur individer och grupper använder historia för att finna mening och rötter.
Eleverna undersöker hur historia används för att dra moraliska lärdomar, fördöma handlingar eller hylla hjältar.
Eleverna diskuterar när och varför historia medvetet ignoreras eller förnekas, och vilka konsekvenser det får.
Eleverna analyserar hur filmer, TV-serier, dataspel och romaner skildrar historien och påverkar vår uppfattning om den.
Eleverna undersöker hur fysiska platser och monument används för att minnas och förmedla historia.
Eleverna diskuterar hur historia används för att konstruera och upprätthålla nationella identiteter och gemenskaper.
Eleverna undersöker hur olika tolkningar av historien kan leda till konflikter och spänningar mellan grupper och nationer.
Eleverna reflekterar över hur historia presenteras i läroböcker och undervisning, och vilka val som görs.
Eleverna diskuterar hur historiebruk kan påverka framtida samhällsutveckling och kollektiva beslut.
03Källkritik i en digital tidsålder
Fördjupning i källkritikens metoder med fokus på digitala källor, desinformation och historisk äkthet.
Eleverna repeterar och fördjupar sin förståelse för källkritikens grundläggande principer och begrepp.
Eleverna tillämpar äkthet, tid, beroende och tendens på komplexa källmaterial.
Eleverna diskuterar utmaningarna med deepfakes, algoritmer och AI-genererad historia.
Eleverna diskuterar hur urval av källor och information påverkar vilken bild av historien som skapas och bevaras.
Eleverna analyserar utmaningarna med att använda muntliga berättelser och vittnesmål som historiska källor.
Eleverna lär sig att källkritiskt granska fotografier, filmer och konstverk som historiska dokument.
Eleverna lär sig att tolka enkla statistiska uppgifter och diagram som historiska källor och att vara kritiska till hur de presenteras.
Eleverna analyserar hur historieböcker är konstruerade och vilka källkritiska överväganden som bör göras vid läsning.
Eleverna undersöker fenomen som desinformation, konspirationsteorier och historierevisionism i relation till källkritik.
Eleverna genomför ett eget källkritiskt projekt där de analyserar en specifik historisk fråga med hjälp av olika källor.
04Kalla kriget och dess arv
En djupdykning i den ideologiska konflikten mellan öst och väst och hur den fortfarande präglar global politik.
Eleverna analyserar de ideologiska, ekonomiska och politiska orsakerna till kalla krigets utbrott efter andra världskriget.
Eleverna analyserar hur kärnvapenhotet och lokala konflikter i tredje världen definierade eran.
Eleverna studerar Berlinmurens och järnridåns symboliska och praktiska betydelse för kalla kriget.
Eleverna analyserar Kubakrisen som en avgörande händelse under kalla kriget och dess konsekvenser.
Eleverna undersöker Sveriges roll som alliansfri stat och den dolda samverkan med västmakterna.
Eleverna analyserar hur kalla kriget har skildrats i filmer, böcker och musik, och hur det har format vår bild av perioden.
Eleverna studerar Sovjetunionens kollaps och de efterföljande försöken att skapa en stabil fred.
Eleverna analyserar hur kalla krigets strukturer och ideologier fortfarande påverkar dagens internationella relationer och konflikter.
05Migration och globalisering
Historiska perspektiv på människors rörlighet och hur globala nätverk har format världen.
Eleverna identifierar och analyserar de bakomliggande orsakerna till migration genom historien (push- och pull-faktorer).
Eleverna jämför 1800-talets emigration till Amerika med dagens globala migrationsströmmar.
Eleverna utforskar från sidenvägen till internet: hur handel och kommunikation har knutit samman världen.
Eleverna analyserar hur kolonialismen skapade nya migrationsströmmar och påverkade demografin globalt.
Eleverna genomför en historisk analys av hur det internationella samfundet har hanterat människor på flykt efter stora konflikter.
Eleverna utforskar hur diasporiska grupper upprätthåller kulturella band och skapar nya identiteter över nationsgränser.
Eleverna analyserar historiska och nutida reaktioner mot globalisering, såsom protektionism och nationalism.
Eleverna undersöker Sveriges migrationshistoria från arbetskraftsinvandring till dagens flyktingmottagande och integrationsutmaningar.
06Vetenskap, miljö och framtid
En undersökning av hur vetenskapliga framsteg och miljöförändringar har påverkat mänsklighetens villkor.
Eleverna utforskar hur nya världsbilder under 1600- och 1700-talet lade grunden för det moderna samhället.
Eleverna analyserar upplysningens idéer om förnuft, framsteg och dess inverkan på vetenskap och samhälle.
Eleverna undersöker hur tekniska innovationer under den industriella revolutionen förändrade samhället och miljön.
Eleverna analyserar hur människans relation till naturen förändrades i och med den industriella revolutionen.
Eleverna undersöker hur klimat och miljö har förändrats genom historien och hur det har påverkat mänskliga samhällen, samt människans roll i dagens klimatförändringar.
Eleverna undersöker etiska dilemman som uppstått i samband med vetenskapliga framsteg genom historien.
Eleverna använder historiska trender för att spekulera om framtida samhällsutmaningar och möjliga lösningar.
Eleverna analyserar hur olika teknologiska genombrott har förändrat mänskligt liv och samhällsstrukturer.