Hoppa till innehållet
Historia · Gymnasiet 3 · Historiebruk och identitet · Hösttermin

Introduktion till historiebruk

Eleverna definierar begreppet historiebruk och identifierar olika sätt som historia används i samhället.

Skolverket KursplanerLgr22 Hi1/2.6Lgr22 Hi1/2.7

Om detta ämne

Politiskt-pedagogiskt historiebruk handlar om hur historia används för att legitimera makt, skapa sammanhållning eller driva politiska mål. I Historia 3 studerar vi hur stater och organisationer medvetet väljer ut delar av det förflutna för att forma medborgarnas åsikter och identitet. Det kan handla om allt från hur nationella hjältar hyllas till hur mörka kapitel i historien används som varnande exempel.

Detta är en central del av kursens fokus på historiemedvetande. Eleverna lär sig att känna igen propaganda och retoriska grepp där historiska referenser används för att väcka känslor. Genom att analysera aktuella politiska tal eller kampanjer ser eleverna att historia inte bara handlar om dåtiden, utan är ett levande verktyg i dagens politiska debatt. Ämnet blir konkret när eleverna själva får dekonstruera politiska budskap i grupp.

Nyckelfrågor

  1. Förklara vad som menas med historiebruk och ge exempel.
  2. Analysera varför historia används på olika sätt i olika sammanhang.
  3. Jämför hur historiebruk skiljer sig från historieforskning.

Lärandemål

  • Förklara begreppet historiebruk med egna ord och ge minst två konkreta exempel från samhället.
  • Analysera hur historiska händelser eller personer används för att forma nationell identitet i minst ett aktuellt exempel.
  • Jämföra skillnader och likheter mellan historiebruk och vetenskaplig historieforskning, med fokus på syfte och metod.
  • Identifiera minst tre olika syften med historiebruk i politiska uttalanden eller medier.

Innan du börjar

Grundläggande begrepp i historia

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för tidsbegrepp, källkritik och hur man skiljer på fakta och tolkning för att kunna förstå historiebruk.

Historisk metod och källkritik

Varför: För att kunna jämföra historiebruk med historieforskning behöver eleverna kännedom om hur historiker arbetar och hur man bedömer trovärdigheten hos historiska källor.

Nyckelbegrepp

HistoriebrukDet sätt på vilket historia används och tolkas i samtiden för olika syften, till exempel för att skapa identitet, legitimera makt eller ge vägledning.
Politiskt-pedagogiskt historiebrukAnvändning av historia för att påverka politiska åsikter, skapa nationell samling eller fostra medborgare i enlighet med vissa värderingar.
Identitetsskapande historiebrukHur historia används för att forma en kollektiv eller individuell identitet, ofta genom att lyfta fram gemensamma erfarenheter, hjältar eller ursprung.
HistoriedidaktikLäran om hur historia bör undervisas och hur historiemedvetande kan utvecklas hos elever.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningAtt politiskt historiebruk alltid är lögner.

Vad man ska lära ut istället

Det handlar oftare om urval än om direkta lögner. Genom att låta eleverna själva skapa en 'politisk kampanj' baserad på sanna men selektiva fakta förstår de mekanismen bakom historiebruk.

Vanlig missuppfattningAtt bara diktaturer använder historia politiskt.

Vad man ska lära ut istället

Demokratier använder också historia för att stärka gemensamma värderingar. Genom att analysera svenska högtider ser eleverna att detta sker i alla samhällen.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

  • Museer som Skansen eller Vasamuseet använder historiska föremål och miljöer för att skapa en berättelse om det förflutna som bidrar till en nationell identitet och turism.
  • Politiska partier använder ofta historiska symboler, talesätt eller referenser i sina kampanjer för att väcka känslor och vinna väljarstöd, exempelvis genom att hänvisa till tidigare storhetstider eller viktiga politiska beslut.
  • Företag kan använda historiska kopplingar i sin marknadsföring för att bygga varumärkesidentitet och trovärdighet, till exempel genom att lyfta fram långa traditioner eller grundares visioner.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Be eleverna svara på följande frågor på en lapp innan lektionen avslutas: 1. Definiera historiebruk med egna ord. 2. Ge ett exempel på hur historia används för att skapa identitet i Sverige idag.

Diskussionsfråga

Ställ följande fråga till klassen: 'Hur skiljer sig syftet med en historisk utställning på ett museum från syftet med en historisk analys i en vetenskaplig artikel?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela sina slutsatser med helklass.

Snabbkontroll

Visa ett kort klipp från ett nyhetsprogram eller en politisk debatt som använder sig av historiska referenser. Fråga eleverna: 'Vilket syfte verkar historiebruket ha i det här klippet? Vilken typ av historiebruk är det troligast att det handlar om?' Samla in svar muntligt eller via digital plattform.

Vanliga frågor

Vad är politiskt-pedagogiskt historiebruk?
Det är när historia används för att illustrera en politisk poäng eller för att lära medborgarna vissa värderingar. Syftet är ofta att legitimera den egna politiken eller kritisera motståndarens.
Hur känner man igen politiskt historiebruk?
Leta efter förenklingar, tydliga hjältar och skurkar, samt kopplingar mellan historiska händelser och dagens politiska beslut. Ofta används känsloladdade ord för att skapa en viss stämning.
Varför är det viktigt att kunna analysera detta?
Det är en viktig del av källkritiken och medborgarkompetensen. Genom att förstå hur historia används kan man lättare genomskåda manipulation och delta i samhällsdebatten på ett mer reflekterat sätt.
Vilka aktiva metoder fungerar bäst för att lära ut historiebruk?
Simuleringar där eleverna får agera politiska rådgivare och välja ut historiska exempel för att stödja en tes är mycket effektiva. Det tvingar dem att tänka på mottagare, syfte och urvalsprocessen.

Planeringsmallar för Historia