Källkritik i en digital tidsålder · Hösttermin

Digital källkritik och AI

Eleverna diskuterar utmaningarna med deepfakes, algoritmer och AI-genererad historia.

Om detta ämne

Arkivens makt handlar om de osynliga strukturerna bakom historieskrivningen. I Historia 3 undersöker vi hur urvalet i våra arkiv styr vad vi kan veta om det förflutna. Arkiv är inte neutrala förvaringsplatser; de är resultatet av medvetna val om vad som ansetts viktigt nog att spara. Vi granskar hur maktförhållanden, ideologier och praktiska faktorer som gallring påverkar vems röster som hörs och vems som tystas.

Detta ämne utmanar eleverna att tänka på historien som en konstruktion. De får reflektera över vad som händer när dokument från marginaliserade grupper saknas och hur digitaliseringen skapar både nya möjligheter och nya etiska dilemman. Genom att studera arkivens roll får eleverna en djupare förståelse för historisk metod och källornas begränsningar. Aktivt utforskande av digitala arkiv ger dem en direkt koppling till historikerns hantverk.

Lärandemål

• Analysera hur AI-genererat innehåll, som deepfakes, kan påverka trovärdigheten hos historiska källor.
• Utvärdera källkritiska strategier för att identifiera och bedöma information i digitala flöden, särskilt på sociala medier.
• Syntetisera argument kring ansvarsfördelningen för sanning och desinformation i en digitaliserad offentlighet.
• Jämföra traditionella källkritiska metoder med de nya utmaningar som AI introducerar för historikerarbetet.

Innan du börjar

Grundläggande källkritik

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för begrepp som trovärdighet, tendens och äkthet för att kunna tillämpa dem i en digital kontext.

Informationssökning och digital kompetens

Varför: Förmågan att navigera digitala miljöer och söka information är en förutsättning för att kunna analysera digitala källor.

Nyckelbegrepp

Deepfake	Medieförfalskningar skapade med hjälp av artificiell intelligens, där en persons ansikte eller röst manipuleras för att se ut eller låta som någon annan.
Algoritmisk bias	Systematiska och upprepade fel i ett datorsystem som skapar orättvisa resultat, till exempel genom att favorisera en viss grupp framför en annan.
Generativ AI	Artificiell intelligens som kan skapa nytt innehåll, såsom text, bilder eller ljud, baserat på den data den har tränats på.
Digital källkritik	Tillämpningen av källkritiska principer på digitalt material, med särskilt fokus på att identifiera manipulation, desinformation och AI-genererat innehåll.

Idéer för aktivt lärande

Utforskande cirkel: De tysta rösterna

Eleverna får söka i digitala arkiv (t.ex. Riksarkivet) efter information om en specifik grupp, som t.ex. pigor eller nationella minoriteter. De ska diskutera varför det är svårare att hitta information om dem än om kungar och politiker.

⏱ 60 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Simuleringsövning: Gallrings-nämnden

Eleverna agerar arkivarier som måste välja ut 10% av en stor mängd dokument att spara för framtiden på grund av platsbrist. De måste motivera sina val utifrån historisk relevans och etiska principer.

⏱ 50 min·Smågrupper

Generera uppdrag

EPA (Enskilt-Par-Alla): Digitalt evigt minne?

Eleverna reflekterar över om allt vi gör digitalt idag kommer att finnas kvar för framtida historiker. De diskuterar i par riskerna med att digital information kan raderas eller bli oläslig när tekniken ändras.

⏱ 20 min·Par

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Journalister på SVT och andra nyhetsredaktioner måste idag ständigt utveckla metoder för att verifiera nyhetsflöden och identifiera manipulerat material, inklusive deepfakes, för att upprätthålla allmänhetens förtroende.

Experter inom cybersäkerhet arbetar med att utveckla verktyg och tekniker för att upptäcka AI-genererad desinformation som sprids via sociala medier, vilket är avgörande för att skydda demokratiska processer.

Forskningsinstitutioner som RISE (Research Institutes of Sweden) undersöker hur AI påverkar informationslandskapet och utvecklar metoder för att öka digital läskunnighet hos medborgare.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att arkiv innehåller 'all' historia.

Vad man ska lära ut istället

Arkiv är bara fragment. Genom att låta eleverna se hur mycket som faktiskt gallras bort förstår de att historikern alltid arbetar med ett begränsat och vinklat urval.

Vanlig missuppfattning

Att arkivarier är helt objektiva.

Vad man ska lära ut istället

Valet av vad som sparas speglar tidens värderingar. Genom att jämföra vad som sparades på 1800-talet med idag ser eleverna hur synen på 'viktig historia' har förändrats.

Bedömningsidéer

Diskussionsfråga

Låt eleverna diskutera i smågrupper: 'Om en historisk bild eller video visar sig vara en deepfake, hur påverkar det vår förståelse av händelsen den skildrar? Vem har ansvaret för att upptäcka och informera om detta?' Sammanfatta gruppernas viktigaste slutsatser på tavlan.

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner två specifika utmaningar som AI-genererad historia medför för källkritiken. Be dem sedan föreslå en strategi för hur en historiker kan hantera en av dessa utmaningar.

Snabbkontroll

Visa ett exempel på ett AI-genererat textstycke som påstår sig vara historiskt. Ställ sedan frågor som: 'Vilka tecken ser ni som tyder på att texten kan vara AI-genererad? Vilka traditionella källkritiska frågor är fortfarande relevanta här, och vilka nya frågor uppstår?'

Vanliga frågor

Varför är arkiv viktiga för historiker?

Arkiven är historikerns främsta källa till förstahandsinformation. Utan arkiv skulle vi bara ha senare tolkningar och legender kvar, och vi skulle inte kunna kontrollera påståenden om det förflutna.

Vad betyder gallring i ett arkiv?

Gallring innebär att man medvetet förstör eller rensar bort dokument som inte bedöms ha ett bestående värde. Det görs ofta av utrymmesskäl men påverkar vad framtida generationer kan veta.

Vems historia saknas oftast i arkiven?

Ofta saknas dokumentation från grupper som inte haft makt eller utbildning, såsom fattiga, barn, kvinnor i vissa tider och förtryckta minoriteter. Deras historia måste ofta pusslas ihop via andra källor.

Hur kan elever lära sig om arkivens makt genom aktivt lärande?

Genom att låta eleverna själva göra urval i simulerade arkivövningar. När de tvingas välja bort information inser de konkret hur makt utövas genom att bestämma vad som ska bli ihågkommet.