Historiebruk och nationell identitetAktiviteter & undervisningsstrategier
Aktiva metoder fungerar särskilt väl här eftersom eleverna behöver upptäcka hur historia formas för specifika syften, snarare än att bara minnas fakta. Genom att arbeta praktiskt med källor och narrativ utvecklar de en kritisk blick direkt kopplat till Lgr22:s förmågemål.
Lärandemål
- 1Analysera hur nationella narrativ väljer och betonar specifika historiska händelser för att skapa en gemensam identitet.
- 2Jämföra hur olika nationalstater använder historiska händelser och symboler för att definiera 'vi' och 'dem'.
- 3Kritiskt granska hur en ensidig historieskrivning kan leda till exkludering av minoritetsgrupper.
- 4Förklara sambandet mellan historiebruk och konstruktionen av nationell identitet i samtiden.
Vill du en komplett lektionsplan med dessa mål? Skapa ett uppdrag →
Gruppdiskussion: Nationella myter
Dela in eleverna i små grupper och ge varje grupp en historisk händelse från svensk historia, som Vasa eller Gustav Vasa. Grupperna listar hur händelsen används i läroböcker och medier för att bygga identitet. Avsluta med helklassdiskussion där grupper presenterar och jämför.
Förberedelse & detaljer
Analysera hur nationalstater väljer ut och betonar specifika historiska händelser i sin nationella berättelse.
Handledningstips: Under gruppdiskussionerna om nationella myter, fördela rollerna tydligt: en moderator, en dokumentatör och en som sammanfattar inför klassen.
Setup: Stolar i rader vända mot ett podie eller bord för beslutsfattarna
Materials: Rollkort för de olika intressenterna, Bakgrundsinformation om ämnet, Talarkort (begäran om ordet), Röstsedlar
Källanalys: Jämförelse av narrativ
Ge par utdrag från historieböcker eller tal från Sverige, Tyskland och Frankrike om samma epok. Eleverna markerar ord som betonar 'vi' mot 'dem' och diskuterar syftet. Samla på tavlan för gemensam analys.
Förberedelse & detaljer
Jämför hur olika nationer använder historien för att definiera 'vi' och 'dem'.
Handledningstips: Vid källanalysen, ge eleverna två motsägelsefulla texter om samma händelse och be dem jämföra rubriker, källhänvisningar och ordval i grupper om tre.
Setup: Stolar i rader vända mot ett podie eller bord för beslutsfattarna
Materials: Rollkort för de olika intressenterna, Bakgrundsinformation om ämnet, Talarkort (begäran om ordet), Röstsedlar
Formell debatt: Ensidig historieskrivning
Förbered en debatt med påståenden som 'Svensk historia är objektiv'. Dela in i för- och emotgrupper som förbereder argument baserat på exempel från lektionen. Håll debatt i helklass med röstning efteråt.
Förberedelse & detaljer
Kritikera hur en ensidig nationell historieskrivning kan leda till exkludering.
Handledningstips: Inför debatten om ensidig historieskrivning, tilldela eleverna positioner slumpmässigt, även om de inte håller med, för att träna perspektivtagande.
Setup: Två lag vända mot varandra, publikplatser för resten av klassen
Materials: Debattämne/påstående, Bakgrundsfakta för respektive sida, Bedömningsmatris för publiken, Tidtagarur
Rollspel: Bygg en nationell berättelse
Individuellt skissar elever en ny nations historia med tre händelser. I små grupper pitchar de berättelsen och kritiserar varandras val för exkludering. Reflektera i plenum.
Förberedelse & detaljer
Analysera hur nationalstater väljer ut och betonar specifika historiska händelser i sin nationella berättelse.
Handledningstips: I rollspelet om nationell berättelse, sätt en tidsgräns på 15 minuter för att skapa en sammanhängande historia med fem nyckelord eleverna fått.
Setup: Öppen yta eller ommöblerade bänkar anpassade för scenariot
Materials: Rollkort med bakgrund och mål, Instruktioner för scenariot
Att undervisa detta ämne
Erfarna lärare inleder alltid med konkreta exempel eleverna känner igen, som nationalsymboler eller skolans namn, för att synliggöra hur historia används i deras vardag. Undvik att börja med teorier om historiografi, eftersom det lätt blir abstrakt. Fokusera istället på att jämföra skillnader mellan länders berättelser, vilket gör det synligt och relevant. Forskning visar att eleverna bättre förstår historiebruk när de själva får analysera källor än när de bara lyssnar på en genomgång.
Vad du kan förvänta dig
När eleverna kan förklara hur historieskrivning skapar 'vi' och 'dem' med konkreta exempel från olika nationers berättelser, och dessutom identifiera utelämnade perspektiv, har de lyckats. En lyckad lektion präglas av elever som ställer frågor snarare än bara återger lärobokens version.
De här aktiviteterna är en startpunkt. Det fullständiga uppdraget är upplevelsen.
- Komplett handledningsmanuskript med lärardialoger
- Utskriftsklart elevmaterial, redo för klassrummet
- Differentieringsstrategier för varje typ av elev
Se upp för dessa missuppfattningar
Vanlig missuppfattningUnder gruppdiskussionerna om nationella myter, lyssna efter elever som säger att historia alltid är objektiv.
Vad man ska lära ut istället
Avbryt och be dem titta på utdelade källor om samma händelse. Fråga: 'Varför skiljer sig dessa texter åt trots att de handlar om samma sak?' och låt dem upptäcka selektivitet i text och urval.
Vanlig missuppfattningUnder källanalysen av narrativ, märker du att elever antar att alla nationer har samma syn på gemensam historia.
Vad man ska lära ut istället
Dela ut två motsägande texter om samma historiska skeende (t.ex. kolonisering). Be eleverna i par att peka ut vilka nyckelord som skiljer sig och diskutera vad det avslöjar om respektive nations identitet.
Vanlig missuppfattningUnder rollspelet om nationell berättelse, hör du elever säga att historia bara handlar om det förflutna.
Vad man ska lära ut istället
Gå runt och lyssna aktivt. Ställ följdfrågor: 'Hur kan denna berättelse påverka hur människor ser på varandra i skolan idag?' och 'Vem gynnas av att denna historia berättas så här?' för att synliggöra nutida konsekvenser.
Bedömningsidéer
Efter gruppdiskussionen om nationella myter, be grupperna presentera sina slutsatser för klassen. Bedöm förmågan att identifiera utelämnade perspektiv och koppla dem till hur 'vi' och 'dem' skapas, genom att lyssna efter konkreta exempel och källhänvisningar.
Under källanalysen om narrativ, ge eleverna ett exit-ticket där de skriver en mening om hur en specifik historisk händelse (t.ex. Karl XII:s död) kan användas för att stärka en nationell identitet, och en mening om hur samma händelse kan uppfattas annorlunda av en minoritetsgrupp. Samla in för att bedöma kritisk analys.
Under debatten om ensidig historieskrivning, genomför en quick-check genom att be eleverna på en lapp skriva ner en kort mening om hur en av debattens argument påverkade deras syn på historieskrivning. Använd svaren för att se om eleverna kan koppla argument till historiebrukets konsekvenser.
Fördjupning & stöd
- Utmaning: Be eleverna skapa en alternativ berättelse om en nationell händelse som lyfter fram minoritetsperspektiv och jämför den med den officiella versionen.
- Scaffolding: Ge elever som kämpar en mall med frågor att utgå från vid källanalysen, t.ex. 'Vems röst hörs? Vems röst saknas?'
- Deeper: Låt eleverna undersöka hur historia används i sociala medier genom att analysera memes eller kampanjer inför högtider som nationaldagen.
Nyckelbegrepp
| Nationell identitet | En känsla av tillhörighet till en nation, ofta baserad på gemensam historia, kultur, språk och värderingar. |
| Historiebruk | Hur historia används och tolkas i samtiden för att förstå nuet, forma framtiden eller legitimera olika handlingar och idéer. |
| Nationalsång | En sång som representerar och symboliserar en nation, ofta med text som hyllar landets historia, kultur eller folk. |
| Nationellt narrativ | Den dominerande berättelsen om en nations historia, som ofta lyfter fram vissa händelser, personer och värderingar. |
| Minneskultur | Det kollektiva sättet som ett samhälle minns och hedrar det förflutna, genom exempelvis monument, högtider och museer. |
Föreslagen metodik
Planeringsmallar för Historia 3: Människan i historien och historiebruk
SO
En SO-mall utformad för källanalys, historiskt tänkande och samhällsengagemang. Innehåller delar för dokumentbaserade aktiviteter, diskussion och perspektivtagande.
EnhetsplanerareSO-arbetsområde
Planera ett SO-arbetsområde byggt på primärkällor, historiskt tänkande och samhällsengagemang. Elever analyserar bevis och formulerar välgrundade ståndpunkter i historiska och samtida frågor.
BedömningsmatrisSO-matris
Skapa en bedömningsmatris för källbaserade uppgifter, historiska argumentationer, redovisningar eller diskussioner, som bedömer historiskt tänkande, källanvändning och förmåga att se flera perspektiv.
Mer i Historiebruk och identitet
Introduktion till historiebruk
Eleverna definierar begreppet historiebruk och identifierar olika sätt som historia används i samhället.
2 methodologies
Politiskt-pedagogiskt historiebruk
Eleverna studerar hur stater och politiska ledare använder historiska händelser för att driva en viss agenda.
2 methodologies
Kommersiellt historiebruk
Eleverna analyserar hur historia säljs som underhållning och turism, från vikingar till kalla kriget.
2 methodologies
Existentiellt historiebruk
Eleverna utforskar hur individer och grupper använder historia för att finna mening och rötter.
2 methodologies
Moraliskt historiebruk
Eleverna undersöker hur historia används för att dra moraliska lärdomar, fördöma handlingar eller hylla hjältar.
2 methodologies
Redo att undervisa Historiebruk och nationell identitet?
Skapa ett komplett uppdrag med allt du behöver
Skapa ett uppdrag