Historia · Gymnasiet 3 · Historiesyn och historieteoretiska perspektiv · Hösttermin

Vad är historia och varför studerar vi den?

Eleverna diskuterar vad historia är, varför vi studerar den och hur den påverkar vår förståelse av nutiden.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22 Hi1/2.1
• Lgr22 Hi1/2.6

Om detta ämne

Detta ämne utforskar de grundläggande drivkrafterna bakom historisk förändring. Genom att ställa materialism mot idealism får eleverna verktyg att analysera om det är ekonomiska förutsättningar och klasskamp eller snarare idéer, religion och karismatiska ledare som formar vår värld. I kursen Historia 3 är detta centralt för att utveckla en vetenskapsteoretisk förståelse och förmågan att tillämpa olika förklaringsmodeller på historiska skeenden.

Eleverna får här chansen att gå bortom enkel faktakunskap och istället granska historieskrivningens arkitektur. Genom att applicera dessa perspektiv på exempel som franska revolutionen eller industrialiseringen ser de hur samma händelse kan tolkas på radikalt olika sätt beroende på vilken lins man väljer. Detta tränar det kritiska tänkandet och förbereder dem för högre studier där historiografi är en bärande del. Ämnet blir som mest begripligt när eleverna får pröva att argumentera utifrån de olika perspektiven i strukturerade samtal.

Nyckelfrågor

1. Vad är historia för dig?
2. Varför är det viktigt att lära sig om det förflutna?
3. Hur kan historien hjälpa oss att förstå dagens samhälle?

Lärandemål

• Analysera hur olika historieskrivningar om samma händelse kan ge upphov till skilda tolkningar av orsakssamband.
• Jämföra och kontrastera materialism och idealism som förklaringsmodeller för historisk förändring.
• Utvärdera hur historiska händelser och processer påverkar samtida samhällsfrågor och identiteter.
• Syntetisera argument för och emot olika förklaringsmodeller vid analys av en specifik historisk epok.

Innan du börjar

Historiska källor och källkritik

Varför: Eleverna behöver grundläggande kunskaper om hur man identifierar, tolkar och värderar historiska källor för att kunna analysera olika historieskrivningar.

Grundläggande tidsperioder och händelser i svensk och världshistoria

Varför: En baslinje av historisk kunskap gör det lättare för eleverna att applicera och jämföra olika förklaringsmodeller på konkreta historiska skeenden.

Nyckelbegrepp

Historieskrivning (historiografi)	Konsten och vetenskapen att skriva historia. Det handlar om hur historiker väljer ut, tolkar och presenterar historiska källor och händelser.
Materialism	Ett perspektiv som betonar materiella och ekonomiska förhållanden, såsom produktionssätt och klasskamp, som den primära drivkraften bakom historisk utveckling.
Idealism	Ett perspektiv som fokuserar på idéer, tankar, religion, kultur och enskilda individers vilja som de viktigaste faktorerna som formar historien.
Orsakssamband	Förhållandet mellan en händelse (orsak) och en annan händelse (verkan) som följer av den första. Historiker analyserar hur olika faktorer samverkar för att skapa historiska utfall.
Nutidsperspektiv	Hur vår nuvarande förståelse, värderingar och problem påverkar hur vi ser på och tolkar det förflutna.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att man måste välja ett perspektiv som är 'sant'.

Vad man ska lära ut istället

I modern historieforskning kombineras ofta perspektiven. Genom att låta eleverna bygga egna förklaringsmodeller i gruppövningar förstår de att teorierna är verktyg för analys, inte absoluta sanningar.

Vanlig missuppfattning

Att materialism bara handlar om att vilja äga saker.

Vad man ska lära ut istället

Elever blandar ofta ihop vardaglig materialism med historiematerialism. Genom att analysera produktionsförhållanden i praktiska exempel ser de att det handlar om samhällets ekonomiska struktur.

Idéer för aktivt lärande

Strukturerad debatt: Idéer eller bröd?

Dela klassen i två grupper där den ena argumenterar för att franska revolutionen orsakades av upplysningens idéer och den andra för att det var missväxt och ekonomisk kris. Grupperna ska använda specifika historiska belägg för att stödja sin teoretiska utgångspunkt.

60 min·Smågrupper

Utforskande cirkel: Historieskrivarens glasögon

Eleverna får korta utdrag från olika historiker som beskriver samma händelse. I smågrupper ska de identifiera om historikern lutar åt ett materialistiskt eller idealistiskt perspektiv och markera nyckelord i texten som avslöjar detta.

40 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla): Individens makt

Eleverna reflekterar enskilt över om en specifik historisk person (t.ex. Napoleon eller Gandhi) verkligen förändrade historien eller om de bara var en produkt av sin tid. De diskuterar sedan i par och delar sina slutsatser med klassen.

20 min·Par

Kopplingar till Verkligheten

• Politiker och opinionsbildare använder ofta historiska argument för att legitimera eller kritisera nutida politiska beslut. Till exempel kan debatter om välfärdsstatens utveckling eller Sveriges roll i internationella konflikter baseras på olika tolkningar av historien.
• Museer och kulturarvsinstitutioner, som Vasamuseet eller Nordiska museet, skapar utställningar som speglar specifika historieskrivningar och perspektiv. Valet av föremål, texter och teman visar hur historia aktivt konstrueras för en publik.

Bedömningsidéer

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Om ni skulle förklara varför den industriella revolutionen startade i England, vilka tre faktorer skulle ni lyfta fram och varför? Diskutera sedan i smågrupper huruvida ekonomiska faktorer eller tekniska innovationer var viktigast.'

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner en nutida samhällsfråga (t.ex. migration, klimatförändringar, ojämlikhet). Låt dem sedan skriva två meningar om hur en förståelse av historien bakom denna fråga kan hjälpa oss att förstå den bättre idag.

Snabbkontroll

Visa två korta citat från olika historiker som beskriver samma historiska händelse (t.ex. finska inbördeskriget). Fråga eleverna: 'Vilket perspektiv (materialistiskt eller idealistiskt) verkar författaren till respektive citat luta åt, och vad fick er att tro det?'

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan historiematerialism och idealism?

Historiematerialism betonar att ekonomiska faktorer och materiella behov styr samhällsutvecklingen. Idealism menar istället att det är mänskliga tankar, värderingar och idéer som är den primära drivkraften bakom historiska förändringar.

Varför är detta relevant för Historia 3?

Kursplanen kräver att eleverna kan använda vetenskapsteoretiska perspektiv. Att förstå dessa modeller är avgörande för att kunna analysera hur historia skapas och tolkas på en avancerad nivå.

Hur kan aktivt lärande hjälpa eleverna att förstå historieteori?

Teori kan lätt bli abstrakt. Genom rollspel eller debatter där eleverna tvingas inta en specifik teoretisk position blir begreppen konkreta. När de själva måste använda teorin för att förklara en händelse fastnar kunskapen bättre än vid passiv läsning.

Vilka historiska händelser passar bäst att analysera?

Revolutioner, industrialiseringen och stora krig är tacksamma exempel. Där krockar ofta tydliga ekonomiska intressen med starka ideologiska strömningar, vilket gör analysen tydlig för eleverna.