Historia · Gymnasiet 3 · Migration och globalisering · Vårtermin

Globaliseringens motstånd

Eleverna analyserar historiska och nutida reaktioner mot globalisering, såsom protektionism och nationalism.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22 Hi1/2.3
• Lgr22 Hi1/2.4

Om detta ämne

Ämnet globaliseringens motstånd handlar om hur grupper och nationer reagerat mot globaliseringens effekter genom protektionism och nationalism. Eleverna undersöker historiska exempel som Smoot-Hawley-tarifferna under 1930-talet och nutida debatter kring Brexit eller USA:s tullmurar. Genom att analysera orsaker som ekonomisk ojämlikhet, kulturell identitetsförlust och jobbförluster kopplar eleverna ihop centrala begrepp från Lgr22 Hi1/2.3 och Hi1/2.4 med nutida utmaningar.

I gymnasiekursen Historia 3 bygger detta på tidigare kunskap om migration och globalisering. Eleverna jämför protektionistiska åtgärder över tid och analyserar hur nationalism fungerar som svar på globaliseringens baksidor, som ökad migration eller handelskonkurrens. Detta utvecklar kritiskt tänkande och förmågan att värdera källor, vilket är kärnkompetenser i Lgy11.

Aktivt lärande gynnar särskilt detta ämne eftersom eleverna genom debatter, rollspel och källgranskning i grupp får uppleva komplexiteten i historiska beslut. Abstrakta idéer som nationalism blir levande när elever argumenterar för olika ståndpunkter, vilket stärker förståelsen och engagemanget.

Nyckelfrågor

1. Förklara varför vissa grupper och nationer har motsatt sig globaliseringens effekter.
2. Jämför historiska exempel på protektionistiska åtgärder med dagens debatt om frihandel.
3. Analysera hur nationalism kan fungera som en reaktion mot globaliseringens utmaningar.

Lärandemål

• Analysera historiska och samtida orsaker till protektionistiska åtgärder som svar på globalisering.
• Jämföra argument för och emot frihandel i olika historiska perioder och nutida debatter.
• Förklara hur nationalism kan mobilisera motstånd mot globaliseringens effekter på nationell identitet och ekonomi.
• Kritiskt granska källor som beskriver reaktioner mot globalisering, med fokus på bias och perspektiv.

Innan du börjar

Globaliseringens framväxt och effekter

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för vad globalisering innebär och vilka positiva effekter den har haft för att kunna analysera motståndet mot den.

Nation och identitet

Varför: För att förstå nationalism som en reaktion krävs kunskap om hur nationell identitet formas och upplevs.

Nyckelbegrepp

Protektionism	En handelspolitik som syftar till att skydda inhemsk industri och arbetstillfällen genom att begränsa import, exempelvis genom tullar eller importkvoter.
Nationalism	En ideologi och politisk rörelse som betonar nationens enhet, intressen och identitet, ofta som en reaktion mot yttre påverkan eller globalisering.
Frihandel	Internationell handel där varor och tjänster kan flöda över nationsgränser utan handelshinder som tullar eller kvoter.
Smoot-Hawley Tariff Act	Ett amerikanskt lagförslag från 1930 som kraftigt höjde tullarna på över 20 000 importerade varor, vilket bidrog till att förvärra den globala depressionen.
Brexit	Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, ofta kopplat till debatter om nationell suveränitet, migration och ekonomiska konsekvenser av globalisering.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Nationalism är alltid en negativ reaktion mot globalisering.

Vad man ska lära ut istället

Nationalism kan skydda kulturell identitet och ekonomiska intressen, som i historiska frihandelsmotstånd. Aktiva diskussioner i grupp hjälper elever att nyansera genom att jämföra positiva och negativa utfall, som i Skandinaviens välfärdsmodell.

Vanlig missuppfattning

Protektionism leder aldrig till långsiktig framgång.

Vad man ska lära ut istället

Vissa protektionistiska strategier, som Japans efterkrigspolitik, stärkte ekonomier. Genom källanalys i par ser elever kontextuella skillnader, vilket korrigerar förenklade syner och främjar kritisk historiesyn.

Vanlig missuppfattning

Globaliseringens motstånd är enbart nutida fenomen.

Vad man ska lära ut istället

Reaktioner finns genom historien, från merkantilism till dagens handelstvister. Rollspel gör detta tydligt genom att elever upplever beslut i tid och rum, vilket bygger djupare förståelse.

Idéer för aktivt lärande

Debattcirkel: Protektionism vs frihandel

Dela in eleverna i fyra grupper: två för frihandel, två för protektionism. Varje grupp förbereder argument baserat på ett historiskt exempel som 1930-talets USA eller dagens EU-tullar. Grupperna debatterar i cirkel, roterar roller och summerar motargument. Avsluta med helklassreflektion.

45 min·Smågrupper

Källanalys: Nationalismens röster

Ge elever par autentiska källor som tidningsartiklar från Brexit-kampanjen och 1800-talets antikoloniala texter. De identifierar gemensamma teman som identitetshot och ekonomiskt skydd. Paret presenterar fynd för klassen och diskuterar relevans idag.

30 min·Par

Tidslinje-jämförelse: Motstånd över tid

I små grupper skapar elever en interaktiv tidslinje med tre händelser: mercantilismen, interkrigstiden och nutida populism. De lägger till orsaker, effekter och citat från primärkällor. Grupperna pitchar sin tidslinje för klassen och röstar på mest övertygande.

50 min·Smågrupper

Rollspel: Nationell beslutsfattare

Individuellt förbereder elever en roll som ledare under en globaliseringskris, t.ex. en svensk minister 1930 eller en Brexit-politiker. I helklass framför de tal och svarar på frågor från 'motståndare'. Reflektera över retorikens roll i nationalism.

40 min·Hela klassen

Kopplingar till Verkligheten

• Svenska politiker och ekonomer debatterar idag EU:s handelspolitik och dess påverkan på svenska företag, som exempelvis skogsindustrin eller fordonsindustrin, i relation till global konkurrens.
• Fackföreningar inom tillverkningsindustrin i länder som USA och Tyskland kan argumentera för högre tullar på importerade varor för att skydda lokala jobb, liknande argument som framfördes under 1930-talet.
• Journalister som bevakar internationella relationer analyserar hur nationalistiska rörelser i olika länder, som Ungern eller Indien, använder sig av retorik mot globalisering för att vinna politiskt stöd.

Bedömningsidéer

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Vilka likheter och skillnader finns mellan argumenten för protektionism under 1930-talet och dagens debatter om handel?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina slutsatser till helklassen.

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner två argument som en nationalistisk rörelse kan använda för att motivera motstånd mot ökad migration, kopplat till globaliseringens effekter. Be dem också ange en historisk händelse där liknande argument användes.

Snabbkontroll

Visa en kort nyhetsartikel eller ett utdrag ur ett politiskt tal som handlar om handelshinder eller nationella intressen. Fråga eleverna: 'Identifiera minst ett begrepp från dagens lektion (t.ex. protektionism, nationalism) som beskriver situationen och förklara varför.'

Vanliga frågor

Hur analyserar elever protektionism i historien?

Börja med primärkällor som tullagstiftningar och ekonomiska rapporter. Elever jämför effekter på sysselsättning och handel i grupper, kopplar till dagens frihandelsdebatter. Detta bygger förmåga att värdera källor enligt Lgr22 Hi1/2.4 och förstår långsiktiga konsekvenser.

Vilka historiska exempel på motstånd mot globalisering passar gymnasiet?

Använd Smoot-Hawley-lagar 1930, brittiska Corn Laws 1800-talet och moderna fall som Trumps tullar. Elever analyserar orsaker som jobbförluster och identitetskriser. Jämförelser stärker förståelsen för mönster över tid, centralt i Historia 3.

Hur kan aktivt lärande hjälpa elever att förstå motstånd mot globalisering?

Debatter och rollspel låter elever argumentera för protektionism eller nationalism, vilket gör abstrakta begrepp konkreta. Gruppbaserad källanalys avslöjar nyanser som individualism missar. Detta ökar engagemanget och utvecklar kritiskt tänkande, perfekt för Lgy11:s syfte.

Hur kopplar nationalism till globaliseringens utmaningar?

Nationalism svarar på upplevda hot som migration och kulturell utspädning. Elever analyserar tal från ledare som Orbán eller historiska figurer. Genom diskussioner ser de hur det mobiliserar stöd men kan leda till isolation, relevant för nutida analyser i kursen.