Historia · Gymnasiet 3 · Vetenskap, miljö och framtid · Vårtermin

Upplysningen och framstegstanken

Eleverna analyserar upplysningens idéer om förnuft, framsteg och dess inverkan på vetenskap och samhälle.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22 Hi1/2.3
• Lgr22 Hi1/2.4

Om detta ämne

Miljöhistoria undersöker det ömsesidiga förhållandet mellan människa och natur över tid. I Historia 3 fokuserar vi särskilt på hur industrialiseringen radikalt förändrade detta förhållande. Vi analyserar hur övergången från förnybara energikällor till fossila bränslen skapade förutsättningar för modern tillväxt men också lade grunden för dagens klimatkris. Vi studerar hur synen på naturen har skiftat från att vara en helig kraft till att ses som en outtömlig resurs för mänsklig exploatering.

Vi granskar också miljöpolitikens historia och hur människan tidigare har hanterat miljöproblem, från 1800-talets smutsiga städer till 1900-talets miljölagstiftning. Detta ämne är avgörande för att ge perspektiv på hållbar utveckling. Genom att se miljöfrågor som historiska processer kan eleverna bättre förstå dagens utmaningar. Aktivt lärande genom fallstudier av lokala miljöförändringar gör ämnet konkret och handlingsorienterat.

Nyckelfrågor

1. Förklara hur upplysningens tänkare bidrog till en tro på mänsklig framåtskridande.
2. Analysera hur upplysningens ideal påverkade politiska revolutioner.
3. Kritikera begränsningarna i upplysningens framstegstanke, särskilt gällande kolonialism.

Lärandemål

• Förklara hur upplysningens tänkare kopplade förnuft till idén om mänskligt framåtskridande.
• Analysera hur upplysningens ideal om frihet och jämlikhet påverkade utformningen av politiska revolutioner.
• Kritiskt granska upplysningens framstegstanke genom att identifiera dess begränsningar gällande kolonialism och jämlikhet.
• Jämföra hur vetenskapliga framsteg under upplysningen påverkade samhällsutvecklingen och synen på människan.
• Syntetisera hur upplysningens idéer om mänskliga rättigheter har format moderna rättssystem.

Innan du börjar

Vetenskapliga revolutionen

Varför: Förståelse för vetenskapliga revolutionen ger en nödvändig bakgrund till upplysningens betoning av vetenskap och förnuft.

Samhällsklasser och maktstrukturer under tidigmodern tid

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för tidigare samhällsstrukturer för att kunna analysera upplysningens kritik av dessa.

Nyckelbegrepp

Upplysningen	En intellektuell och kulturell rörelse under 1700-talet som betonade förnuft, vetenskap och individuella rättigheter som grund för samhällsutveckling.
Framstegstanke	Tron på att mänskligheten genom vetenskap, teknologi och rationellt tänkande kan uppnå ständig förbättring och utveckling.
Naturrätt	Idén att det finns universella, medfödda rättigheter som gäller för alla människor, oavsett samhällsklass eller nationalitet.
Empirism	Kunskapsteoretisk inriktning som betonar erfarenhet och sinnena som grund för all kunskap, i motsats till medfödda idéer.
Rationalism	Filosofisk inriktning som betonar förnuftet som den primära källan till kunskap och sanning.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att miljöproblem är något som bara hör till vår tid.

Vad man ska lära ut istället

Människan har alltid påverkat sin miljö, t.ex. genom skogsskövling under antiken. Genom att studera äldre miljökatastrofer ser eleverna att det är skalan och hastigheten som är unik idag.

Vanlig missuppfattning

Att industrialiseringen bara var dålig för miljön.

Vad man ska lära ut istället

Den ledde också till tekniska lösningar som reningsverk och effektivare resursanvändning. Genom att titta på historiska miljöframgångar ser eleverna att politiska beslut och teknik kan göra skillnad.

Idéer för aktivt lärande

Utforskande cirkel: Industrins spår

Eleverna undersöker en lokal industri (t.ex. ett pappersbruk eller en gruva) och dess historiska miljöpåverkan. De ska kartlägga hur miljön förändrades och hur samhället reagerade på föroreningarna vid olika tidpunkter.

60 min·Smågrupper

Gallergång: Naturuppfattningar genom tiderna

Visa konstverk och texter från olika epoker (t.ex. romantiken, industrialiseringen, modern miljörörelse). Eleverna analyserar hur människans syn på naturen har förändrats och vad som ansetts vara 'vackert' eller 'nyttigt'.

45 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla): Framsteg till vilket pris?

Eleverna reflekterar över om industrialiseringens fördelar (välfärd, hälsa) väger upp för dess miljömässiga nackdelar. De diskuterar i par hur en person på 1800-talet respektive idag skulle svara på frågan.

25 min·Par

Kopplingar till Verkligheten

• Idag ser vi upplysningens arv i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som fungerar som en global standard för hur stater ska behandla sina medborgare.
• Utvecklingen av moderna demokratiska styrelseskick, med principer som maktdelning och folkstyre, har sina rötter i upplysningens politiska idéer, vilket är centralt för länders politiska system.
• Vetenskapliga metoder som bygger på observation och experiment, vilka utvecklades under upplysningen, är grundläggande inom all modern forskning, från medicin till klimatvetenskap.

Bedömningsidéer

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'På vilka sätt kan vi se upplysningens framstegstanke som både positiv och problematisk i dagens samhälle? Ge konkreta exempel.' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela sina slutsatser med klassen.

Snabbkontroll

Be eleverna skriva ner tre nyckelbegrepp från lektionen och förklara med egna ord vad de betyder. Kontrollera sedan att förståelsen för begrepp som 'framstegstanke' och 'naturrätt' är korrekt.

Utgångsbiljett

Ge eleverna en kort text om en specifik upplysningstänkare. Be dem identifiera en idé från texten som de anser har haft störst påverkan på dagens samhälle och motivera sitt val.

Vanliga frågor

Vad är miljöhistoria?

Det är studiet av hur människan har påverkat naturen och hur naturen i sin tur har påverkat mänskliga samhällen genom historien. Det handlar om allt från klimatförändringar till resursanvändning och miljöpolitik.

När började människan påverka klimatet?

Många historiker pekar på industrialiseringens början (ca 1750) som startskottet för den stora ökningen av koldioxidutsläpp, en period som ofta kallas för Antropocen – människans tidsålder.

Hur har synen på naturresurser förändrats?

Under lång tid sågs naturen som en oändlig resurs som människan hade rätt att tämja. Under 1900-talet växte en insikt fram om naturens sårbarhet och behovet av hushållning och skydd.

Varför är aktivt lärande viktigt i miljöhistoria?

Miljöfrågor kan lätt kännas överväldigande. Genom att arbeta med historiska fallstudier där problem faktiskt har lösts (t.ex. ozonskiktet eller lokala vattenreningar) får eleverna en känsla av agens och förstår att förändring är möjlig.