Historia · Gymnasiet 3

Idéer för aktivt lärande

Globaliseringens motstånd

Aktivt lärande fungerar för det här ämnet eftersom det kräver nyanserade perspektiv och kritisk analys av komplexa samband. Genom konkreta uppgifter som rollspel och källanalys kan eleverna utforska känsliga frågor utan att fastna i förenklade förklaringar.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22 Hi1/2.3
• Lgr22 Hi1/2.4

• 30–50 min
• Par → Hela klassen
• 4 aktiviteter

Aktivitet 01

• Formell debatt
• 45 min · Smågrupper

Debattcirkel: Protektionism vs frihandel

Dela in eleverna i fyra grupper: två för frihandel, två för protektionism. Varje grupp förbereder argument baserat på ett historiskt exempel som 1930-talets USA eller dagens EU-tullar. Grupperna debatterar i cirkel, roterar roller och summerar motargument. Avsluta med helklassreflektion.

Förklara varför vissa grupper och nationer har motsatt sig globaliseringens effekter.

Handledningstips

Under debattcirkeln: fördela roller som experter på historiska respektive nutida perspektiv för att säkerställa att båda sidor av frågan behandlas.

Vad att leta efter

Ställ frågan: 'Vilka likheter och skillnader finns mellan argumenten för protektionism under 1930-talet och dagens debatter om handel?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina slutsatser till helklassen.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Självreglering
• Beslutsfattande

Aktivitet 02

• Formell debatt
• 30 min · Par

Källanalys: Nationalismens röster

Ge elever par autentiska källor som tidningsartiklar från Brexit-kampanjen och 1800-talets antikoloniala texter. De identifierar gemensamma teman som identitetshot och ekonomiskt skydd. Paret presenterar fynd för klassen och diskuterar relevans idag.

Jämför historiska exempel på protektionistiska åtgärder med dagens debatt om frihandel.

Handledningstips

Vid källanalys: ge eleverna konkreta frågor att utgå ifrån, till exempel 'Vilka ekonomiska argument används i texten?' för att strukturera analysen.

Vad att leta efter

Be eleverna skriva ner två argument som en nationalistisk rörelse kan använda för att motivera motstånd mot ökad migration, kopplat till globaliseringens effekter. Be dem också ange en historisk händelse där liknande argument användes.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Självreglering
• Beslutsfattande

Aktivitet 03

• Formell debatt
• 50 min · Smågrupper

Tidslinje-jämförelse: Motstånd över tid

I små grupper skapar elever en interaktiv tidslinje med tre händelser: mercantilismen, interkrigstiden och nutida populism. De lägger till orsaker, effekter och citat från primärkällor. Grupperna pitchar sin tidslinje för klassen och röstar på mest övertygande.

Analysera hur nationalism kan fungera som en reaktion mot globaliseringens utmaningar.

Handledningstips

Under tidslinje-jämförelsen: använd färgkodning för att synliggöra samband mellan perioder och teman, till exempel ekonomisk kris eller kulturell förändring.

Vad att leta efter

Visa en kort nyhetsartikel eller ett utdrag ur ett politiskt tal som handlar om handelshinder eller nationella intressen. Fråga eleverna: 'Identifiera minst ett begrepp från dagens lektion (t.ex. protektionism, nationalism) som beskriver situationen och förklara varför.'

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Självreglering
• Beslutsfattande

Aktivitet 04

• Rollspel
• 40 min · Hela klassen

Rollspel: Nationell beslutsfattare

Individuellt förbereder elever en roll som ledare under en globaliseringskris, t.ex. en svensk minister 1930 eller en Brexit-politiker. I helklass framför de tal och svarar på frågor från 'motståndare'. Reflektera över retorikens roll i nationalism.

Förklara varför vissa grupper och nationer har motsatt sig globaliseringens effekter.

Handledningstips

I rollspelet: ge eleverna tydliga roller med olika intressen, till exempel bonde, fabriksägare eller miljöaktivist, för att belysa mångfalden i beslutsprocesser.

Vad att leta efter

Ställ frågan: 'Vilka likheter och skillnader finns mellan argumenten för protektionism under 1930-talet och dagens debatter om handel?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina slutsatser till helklassen.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Social Medvetenhet
• Självkännedom

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Undervisningen bör utgå från elevernas förkunskaper och koppla historiska händelser till nutida debatter för att skapa meningsfullhet. Lektionsupplägget bör växla mellan individuellt arbete och gruppaktiviteter för att främja både djupanalys och breddad förståelse. Undvik att presentera globaliseringens motstånd som enbart negativt eller positivt, utan låt eleverna upptäcka komplexiteten själva genom strukturerade aktiviteter.

Eleverna visar framgång när de kan jämföra historiska och nutida motståndsrörelser, identifiera nyanserade orsaker och konsekvenser, samt tillämpa centrala begrepp från läroplanen i praktiska sammanhang. Diskussionerna ska visa förmåga att nyansera åsikter och argumentera med stöd av källor.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Under debattcirkeln Protektionism vs frihandel, hörs ibland att nationalism alltid är en negativ reaktion på globalisering.

  Under debattcirkeln kan du ställa frågan: 'Kan nationalism också skydda kulturella värden? Jämför med Skandinaviens välfärdsmodell för att visa på olika utfall.'

• Under källanalys Nationalismens röster, framförs ibland att protektionism aldrig leder till långsiktig framgång.

  Under källanalysen kan du lyfta fram Japan som exempel och fråga: 'Varför stärktes Japans ekonomi trots protektionism? Vilka villkor gällde där?'

• Under rollspelet Nationell beslutsfattare, hörs ibland att globaliseringens motstånd är ett nytt fenomen.

  Under rollspelet kan du påminna eleverna: 'Tänk på merkantilismen på 1600-talet. Hur skiljer sig era beslut från dåtidens handelspolitik?'

---

Metoder som används i denna översikt

• Formell debatt
• Rollspel