Bedömningsmatris för SO-ämnen

Skapa en bedömningsmatris för källbaserade uppgifter, historiska argumentationer, redovisningar eller diskussioner, som bedömer historiskt tänkande, källanvändning och förmåga att se flera perspektiv.

Samhällsorienterande ämnenHistoriaSamhällskunskapMellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.2|495+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Källbaserade uppgifter i historia och samhällskunskap
  • Argumenterande texter och historiska essäer
  • Analys av primärkällor och historiskt material
  • Samhällsprojekt och fältstudier i närmiljön
  • Bedömning av seminarier, debatter och strukturerade diskussioner

Mallens sektioner

Identifiera uppgiftens karaktär och vilka förmågor som ska bedömas.

Uppgiftstyp (Källanalys, debattartikel, diskussion, fältstudie):

Årskurs och kunskapskrav (Lgr22, Gy11):

Förmågor som bedöms (källkritik, kontext, argumentation, begreppsanvändning):

Centralt innehåll:

Välj kriterier som passar för uppgiftstypen.

För källuppgift: tes, källanvändning, källkritik, kontextualisering, komplexitet

För diskussion: belägg, lyhördhet för perspektiv, bidrag, frågeställningar

Valda kriterier:

Skriv beskrivningar för de olika betygsstegen baserat på observerbara förmågor.

Kriterium 1 (t.ex. Källkritik):

Nivå A: [specifik beskrivning av ett komplext och nyanserat resonemang]

Nivå C: [utvecklat resonemang med god källanvändning]

Nivå E: [enkelt resonemang som visar grundläggande förståelse]

(upprepa för varje kriterium)

Designa kriterier för arbete med primär- och sekundärkällor.

Källkritik (beaktar eleven upphovsman, syfte och tendens?):

Nivå A:

Nivå C:

Kontextualisering (placeras källan i sin historiska tid?):

Källhänvisning (jämförs olika källor med varandra?):

 

Definiera hur poäng eller nivåer sammanvägs till ett helhetsomdöme.

Viktning av olika kriterier:

Sammanvägning till betyg:

Hantering av starka argument med faktamässiga brister:

Självbedömning eller kamratrespons:

Plan för formativ feedback:

Flips perspektiv

Bedömning i SO bör belöna historiskt tänkande: källkritik, kontextualisering och argumentation utifrån belägg. Denna matrisbyggare hjälper dig att designa kriterier där analytiska förmågor står i centrum. På så sätt lär sig eleverna att historia och samhällskunskap är ämnen man utövar, inte bara memorerar.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Samhällsorienterande ämnen

SO-matris stöder källanalys och debatt genom att ge eleverna strukturerad tid att samla bevis och diskutera.

För Historia

SO-matris stöder källanalys och debatt genom att ge eleverna strukturerad tid att samla bevis och diskutera.

För Samhällskunskap

SO-matris stöder källanalys och debatt genom att ge eleverna strukturerad tid att samla bevis och diskutera.

Om SO-matris-ramverket

Bedömning i SO-ämnen är som mest effektiv när den utvärderar förmågor och historiskt tänkande, snarare än bara faktakunskaper. En elev som kan rabbla orsakerna till första världskriget utantill visar något helt annat än en elev som kan analysera primärkällor, identifiera olika perspektiv och konstruera ett underbyggt argument om samma händelse.

Matriser för historiskt tänkande: Starka matriser i historia och samhällskunskap bedömer elevens förmåga att ställa frågor, tillämpa ämnesspecifika begrepp, granska källor och kommunicera slutsatser. Dessa förmågor är träningsbara och mer bestående än specifika årtal.

Källbaserade uppgifter: Vid arbete med källmaterial bör matrisen bedöma tesens kvalitet, källanvändning (används källor korrekt och selektivt?), källkritik (vem skrev källan och varför?), kontextualisering (placeras händelsen i ett bredare sammanhang?) och resonemang kring olika perspektiv.

Diskussionsmatriser: Diskussioner i SO handlar ofta om komplexa historiska eller samhälleliga frågor. Här bör matrisen fokusera på användning av belägg, lyhördhet för motstridiga perspektiv och bidrag till det gemensamma utforskandet. Målet är att bedöma den intellektuella stringensen snarare än elevens personliga åsikt.

Samhällsprojekt: För projekt som rör civilsamhället eller lokala frågor bör matrisen utvärdera identifiering av samhällsproblem, undersökning av olika intressenters perspektiv samt kvaliteten på föreslagna lösningar.

Perspektiv och vinkling: Ett viktigt kriterium är hur elever hanterar tendens och vinkling. En matris som uttryckligen bedömer förmågan att identifiera motiv och erkänna bias signalerar att detta är centrala kunskapskrav, inte bara valfria tillägg.

Analytisk bedömningsmatris

Skapa en analytisk bedömningsmatris som bedömer elevarbeten utifrån flera kriterier med tydliga kunskapsnivåer. Elever får specifik återkoppling om vad som fungerade bra och vad de kan förbättra inom varje delmoment.

Språkmatris

Bygg en bedömningsmatris i svenska för skrivuppgifter, textanalys eller diskussion, med kriterier för innehåll, belägg, struktur, stil och språkriktighet, anpassade till uppgiftstyp och årskurs.

SO-arbetsområde

Planera ett SO-arbetsområde byggt på primärkällor, historiskt tänkande och samhällsengagemang. Elever analyserar bevis och formulerar välgrundade ståndpunkter i historiska och samtida frågor.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

Skapa uppgifter där materialet tillhandahålls, till exempel genom ett källpaket. Bedöm sedan hur eleven använder och resonerar kring detta material, snarare än hur många utomstående fakta de kan memorera. Historiskt tänkande är en färdighet som kan bedömas separat från ren faktareproduktion.
Bedöm argumentets kvalitet, inte slutsatsen. Ett väl underbyggt resonemang som når en annan slutsats än din egen ska få samma betyg som ett som stämmer överens med din syn. Genom att göra detta tydligt i matrisen bygger du förtroende och intellektuell ärlighet i klassrummet.
Kontextualisering är förmågan att placera ett dokument eller ett argument i sin historiska tid och miljö. Det handlar om att förklara hur tidsandan, geografin eller sociala förhållanden påverkade det som skrevs eller gjordes. En elev på hög nivå beskriver inte bara sammanhanget utan förklarar hur det hjälper oss att förstå källan.
Gör matrisen synlig i förväg och fokusera på intellektuella bidrag snarare än personlighet. Kriterier som: bidrog med en idé stödd på källmaterial eller byggde vidare på en klasskamrats resonemang, handlar om tankearbete, inte social förmåga. Gå igenom kriterierna före seminariet.
Ja, men med förenklade kriterier. Även elever i åk 1 till 3 kan öva på att ställa frågor om förr i tiden, jämföra två versioner av en berättelse och fundera på vems röst som hörs. Matriser på denna nivå bör använda ett konkret och vardagsnära språk.
Aktivt lärande i SO innebär att eleverna analyserar källor, debatterar tolkningar och bygger argument, istället för att bara passivt ta emot information. En matris för aktivt lärande bör innehålla kriterier för källanalys, perspektivtagande och samarbete. När elever arbetar med ett Flip-uppdrag kring en historisk eller samhällelig fråga kan du observera deras tänkande i realtid. Denna matris ger dig strukturen att utvärdera dessa förmågor, medan Flip-uppdragen skapar den undersökande aktivitet som gör elevernas resonemang synliga.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →