Historia · Årskurs 9 · Mellankrigstiden och ideologiernas kamp · Hösttermin

Sverige och rasbiologin

Eleverna granskar rasbiologins inflytande i Sverige under mellankrigstiden och dess konsekvenser.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI1, Centralt innehåll, Demokratisering och välfärdsbygge
• Lgr22:HI1, Centralt innehåll, Historiebruk

Om detta ämne

Rasbiologin i Sverige under mellankrigstiden var en pseudovetenskaplig rörelse som påverkade politik, utbildning och social ingenjörskonst. Elever i årskurs 9 undersöker hur idéer om rasrenhet fick fäste genom Statens institut för rasbiologi, grundat 1922, och kopplingen till folkhemmet. De analyserar hur steriliseringslagar 1934 och 1941 rättfärdigades med vetenskapliga argument, samt konsekvenser som tvångssterilisering av tusentals människor.

Ämnet knyter an till Lgr22:s centrala innehåll om demokratisering, välfärdsbygge och historiebruk. Elever reflekterar över etiska dilemman, som balansen mellan vetenskap och moral, och hur rasbiologi påverkade svensk självbild. Genom källkritik och sambandsanalys utvecklar de förmågan att värdera ideologiers inverkan på samhället.

Aktivt lärande gynnar detta ämne särskilt väl, eftersom känsliga historiska händelser blir greppbara genom elevnära metoder. När elever hanterar primärkällor i grupper eller debatterar etiska scenarier, väcks kritiskt tänkande och empati, vilket gör abstrakta begrepp konkreta och minnesvärda.

Nyckelfrågor

1. Förklara hur rasbiologiska idéer fick fäste i Sverige under mellankrigstiden.
2. Analysera sambandet mellan rasbiologi och social ingenjörskonst i folkhemmet.
3. Utvärdera de etiska dilemman som rasbiologin skapade för det svenska samhället.

Lärandemål

• Förklara hur rasbiologiska idéer integrerades i svensk samhällsplanering under mellankrigstiden.
• Analysera kopplingarna mellan rasbiologiska teorier och sociala reformer, såsom tvångssterilisering.
• Kritiskt granska källor för att identifiera och värdera argument som användes för att rättfärdiga rasbiologiska åtgärder.
• Utvärdera de långsiktiga konsekvenserna av rasbiologins inflytande på individers och gruppers liv i Sverige.

Innan du börjar

Grundläggande begrepp inom demokrati och statsskick

Varför: För att förstå hur rasbiologiska idéer kunde få fäste i en demokrati är det viktigt att eleverna har en grundläggande förståelse för hur en stat styrs och medborgarnas rättigheter.

Vetenskaplig metod och källkritik

Varför: Eleverna behöver förstå vad som kännetecknar vetenskap och hur man kritiskt granskar information för att kunna analysera rasbiologins anspråk på vetenskaplighet.

Nyckelbegrepp

Rasbiologi	En pseudovetenskaplig rörelse som studerade ärftliga egenskaper hos människor och ansåg att det fanns biologiska skillnader mellan olika 'raser', vilket användes för att motivera sociala åtgärder.
Folkhemmet	En politisk vision och en period i Sveriges historia där staten tog ett stort ansvar för medborgarnas välfärd, men där även rasbiologiska idéer kunde influera politiken.
Social ingenjörskonst	Idén att samhället kan och bör planeras och styras med hjälp av vetenskapliga principer och expertkunskap, ibland med tvångsåtgärder för att uppnå önskade resultat.
Tvångssterilisering	Medicinsk åtgärd där en person görs permanent oförmögen att fortplanta sig, utförd mot personens vilja eller utan fullständigt informerat samtycke, ofta baserat på rasbiologiska kriterier.
Statens institut för rasbiologi	En statlig institution, grundad 1922, som bedrev forskning inom rasbiologi och vars idéer fick stort inflytande på svensk politik och samhällsdebatt.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Rasbiologi förekom bara i Tyskland, inte i Sverige.

Vad man ska lära ut istället

Sverige hade Europas första statliga rasbiologiska institut 1922, med internationellt inflytande. Aktiva metoder som källjämförelser i grupper hjälper elever att kontrastera svenska och nazistiska idéer, vilket klargör den lokala kontexten och utvecklar källkritik.

Vanlig missuppfattning

Rasbiologi var enbart en vetenskaplig teori utan praktiska konsekvenser.

Vad man ska lära ut istället

Den ledde till tvångssterilisering av över 63 000 personer fram till 1976. Genom debatter och tidslinjeaktiviteter ser elever sambandet mellan idéer och handlingar, vilket stärker förståelsen för ideologiers samhällspåverkan.

Vanlig missuppfattning

Folkhemmet var fritt från rasistiska inslag.

Vad man ska lära ut istället

Rasbiologi integrerades i välfärdsbygget som social ingenjörskonst. Elevdiskussioner kring primärkällor avslöjar hur 'folkhemmet' exkluderade vissa grupper, och främjar reflektion över svensk historieskrivning.

Idéer för aktivt lärande

Källanalys: Rasbiologiska texter

Dela ut autentiska källor som Gustaf Retzius texter och steriliseringslagens propositioner. Eleverna i par läser, antecknar argument för rasbiologi och diskuterar trovärdighet. Avsluta med helklassgenomgång där par presenterar fynd.

45 min·Par

Formell debatt: Etiska dilemman

Forma små grupper som förbereder argument för och emot rasbiologi i folkhemmet. Håll en strukturerad debatt med tidsbegränsade talrundor. Eleverna reflekterar skriftligt efteråt över hur idéerna påverkade samhället.

50 min·Smågrupper

Tidslinje-utmaning: Konsekvenser

Individuellt skapar elever en tidslinje över rasbiologins nyckelåren 1920-1950 med fokus på lagar och offer. I små grupper jämför de tidslinjer och lägger till sambanden till social ingenjörskonst. Presentera digitalt eller på papper.

40 min·Smågrupper

Rollspel: Samhällsdebatt

Tilldela roller som politiker, forskare och kritiker under 1930-talet. Grupper förbereder korta monologer om rasbiologi. Uppsätt en mock-debatt i helklass med publikfrågor för att belysa etiska spänningar.

60 min·Hela klassen

Kopplingar till Verkligheten

• Samhällsplanerare och politiker idag arbetar med att skapa inkluderande samhällen och måste förstå historiska exempel på hur vetenskap missbrukats för att motivera diskriminering, för att undvika liknande misstag.
• Jurister och etiker granskar lagstiftning för att säkerställa att den respekterar mänskliga rättigheter och inte bygger på förlegade eller diskriminerande principer, vilket är direkt relevant för att förstå konsekvenserna av rasbiologiska lagar.
• Museipedagoger och historiker vid exempelvis Uppsala universitets samlingar arbetar med att bevara och förmedla kunskap om perioder som mellankrigstiden, inklusive rasbiologins roll, för att utbilda allmänheten och kommande generationer.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en kort text eller bild från mellankrigstiden som berör rasbiologi. Låt dem skriva två meningar som förklarar hur rasbiologiska idéer kan ha påverkat innehållet i texten/bilden och en fråga de fortfarande har.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Vilka etiska principer borde ha vägt tyngre än de 'vetenskapliga' argumenten för rasbiologi under mellankrigstiden?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina slutsatser till klassen.

Snabbkontroll

Visa en lista med påståenden relaterade till rasbiologi och folkhemmet. Be eleverna markera om de håller med eller inte och kort motivera sitt svar för två av påståendena. Exempel: 'Rasbiologin var endast en akademisk rörelse utan verklig påverkan.'

Vanliga frågor

Hur förklarar man rasbiologins fäste i Sverige under mellankrigstiden?

Rasbiologiska idéer spreds via internationella kongresser och svenska forskare som Herman Lundborg. De kopplades till eugenik för att 'förbättra' folket, stödda av socialdemokrater och konservativa. Elever analyserar detta genom källor som visar vetenskapens roll i politik, vilket bygger förståelse för hur pseudovetenskap legitimerades i demokratiska samhällen.

Vad är sambandet mellan rasbiologi och folkhemmet?

Rasbiologi sågs som verktyg för social ingenjörskonst i Per Albin Hanssons folkhem, med steriliseringslagar för att motverka 'arvsbelastning'. Detta speglar spänningen mellan jämlikhet och selektion. Aktiviteter som rollspel gör kopplingen tydlig och väcker diskussion om etik i välfärdsstaten.

Hur hanterar man känsliga ämnen som rasbiologi i undervisningen?

Börja med fakta från Lgr22 och primärkällor för att undvika sensationalism. Skapa trygg miljö med reflektionsrundor efter aktiviteter. Fokusera på lärdomar om källkritik och etik, så elever utvecklar kritiskt tänkande utan att traumatiseras.

Hur främjar aktivt lärande förståelse för rasbiologi?

Aktiva metoder som källanalys i par och etiska debatter gör historien personlig och relevant. Elever hanterar källor själva, jämför perspektiv i grupper och reflekterar över konsekvenser, vilket stärker empati och kritiskt tänkande. Detta överträffar passiv läsning genom att elever aktivt konstruerar kunskap om ideologiers inverkan.