Historia · Årskurs 9 · Mellankrigstiden och ideologiernas kamp · Hösttermin

Börskraschen 1929 och dess orsaker

Eleverna undersöker orsakerna till den stora börskraschen i USA och dess omedelbara konsekvenser.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI1, Centralt innehåll, Demokratisering och diktatur
• Lgr22:HI1, Centralt innehåll, Historiska begrepp

Om detta ämne

Under mellankrigstiden genomgick Europa en dramatisk demokratisk tillbakagång där totalitära ideologier som nazism, fascism och kommunism tog makten i flera länder. I årskurs 9 analyserar vi de mekanismer som gjorde detta möjligt: användandet av propaganda, skapandet av yttre och inre fiender samt löften om ordning och nationell stolthet i tider av kris. Vi granskar hur demokratiska institutioner monterades ner inifrån.

Detta kapitel är avgörande för att eleverna ska utveckla en demokratisk beredskap. Genom att studera hur ledare som Hitler, Mussolini och Stalin kontrollerade sina befolkningar lär sig eleverna att känna igen varningssignaler i samtiden. Undervisningen fokuserar på källkritik och analys av historiskt material. Eleverna greppar bäst dessa svåra frågor genom att gemensamt dekonstruera propagandamaterial och diskutera individens ansvar i en diktatur.

Nyckelfrågor

1. Förklara de ekonomiska mekanismer som ledde till börskraschen 1929.
2. Analysera hur överproduktion och spekulation bidrog till krisen.
3. Bedöm hur den amerikanska regeringens politik påverkade kraschens omfattning.

Lärandemål

• Förklara de centrala ekonomiska teorierna, såsom utbud och efterfrågan samt kreditexpansion, som bidrog till börskraschen 1929.
• Analysera sambandet mellan överproduktion inom industrin och jordbruket samt den ökande spekulationen på aktiemarknaden som utlösande faktorer.
• Bedöma effekten av den amerikanska regeringens penningpolitik och bristande reglering av finansmarknaden på kraschens djup och spridning.
• Identifiera de omedelbara sociala och ekonomiska konsekvenserna av börskraschen för den amerikanska befolkningen och den globala ekonomin.

Innan du börjar

Industriella revolutionen och dess konsekvenser

Varför: För att förstå överproduktion och den ökade produktionstakten som ledde fram till 1929 års kris, behöver eleverna ha grundläggande kunskap om industrialiseringen.

Grundläggande ekonomiska begrepp: Utbud och efterfrågan

Varför: Eleverna behöver förstå hur utbud och efterfrågan fungerar på en marknad för att kunna analysera obalanserna som bidrog till kraschen.

Nyckelbegrepp

Spekulation	Att köpa tillgångar, som aktier, i hopp om att priset ska stiga snabbt, ofta med lånade pengar, för att sedan sälja dem med vinst.
Överproduktion	När företag producerar mer varor än vad marknaden kan köpa, vilket leder till lageruppbyggnad och pressade priser.
Börskrasch	En plötslig och kraftig nedgång i aktiekurserna på en börs, vilket leder till stora förluster för investerare.
Kreditexpansion	En period då det blir lättare att låna pengar, vilket kan leda till ökad konsumtion och investeringar, men också till ökad skuldsättning.
Protektionism	En handelspolitik som syftar till att skydda inhemsk industri och produktion genom tullar och andra handelshinder mot utländsk konkurrens.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att diktatorer tog makten enbart genom våld och mot folkets vilja.

Vad man ska lära ut istället

Många diktaturer, särskilt nazismen, växte fram genom demokratiska processer och hade ett stort folkligt stöd i början. Genom att studera valresultat och samtida källor kan eleverna förstå hur manipulation och lagliga vägar användes.

Vanlig missuppfattning

Att alla som levde i en diktatur var onda eller hjärntvättade.

Vad man ska lära ut istället

Människors motiv var komplexa, från rädsla och opportunism till en genuin tro på förändring. Diskussioner kring 'den banala ondskan' och civilkurage hjälper eleverna att se nyanserna.

Idéer för aktivt lärande

Källkritisk analys: Propagandans verktyg

Eleverna arbetar i grupper med att analysera historiska affischer och tal. De ska identifiera tekniker som 'vi och dem'-tänkande, förenklade budskap och symbolik, och sedan presentera sina fynd för klassen.

50 min·Smågrupper

Strukturerad diskussion: Demokratins sårbarhet

Utifrån ett scenario där en fiktiv demokrati är i kris, får eleverna diskutera vilka rättigheter som först ryker och hur medborgare kan göra motstånd. Detta kopplas sedan till de historiska exemplen.

30 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla): Ledarkulten

Eleverna reflekterar över varför starka ledare kan framstå som attraktiva i kristider. De diskuterar i par hur ledarkulten byggdes upp kring t.ex. Hitler eller Stalin och vilka konsekvenser det fick för individens frihet.

20 min·Par

Kopplingar till Verkligheten

• Finansanalytiker på stora banker som Goldman Sachs eller JP Morgan analyserar dagligen aktiemarknadens trender och risker, med lärdomar från historiska händelser som 1929 års krasch för att förutsäga framtida marknadsrörelser.
• Ekonomhistoriker vid universitet som Harvard eller Lund studerar hur politiska beslut, som tullhöjningar (t.ex. Smoot-Hawley Tariff Act), kan påverka den globala handeln och bidra till ekonomiska kriser, liknande den som följde på börskraschen.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en lapp där de ska skriva tre faktorer som bidrog till börskraschen 1929. Be dem sedan förklara kortfattat hur en av dessa faktorer påverkade kraschen.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Hur kan en enskild persons beslut att sälja aktier påverka hela börsen?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela sina slutsatser med klassen, med koppling till begrepp som spekulation och panikförsäljning.

Snabbkontroll

Visa en graf över aktieutvecklingen före och efter oktober 1929. Fråga eleverna: 'Vilka mönster ser ni i grafen? Vilka ekonomiska begrepp kan förklara denna utveckling?' Samla in svaren snabbt för att identifiera eventuella missförstånd.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan fascism och nazism?

Båda är antidemokratiska och nationalistiska, men nazismen lägger ett extremt fokus på rasbiologi och antisemitism som kärnan i sin ideologi, vilket inte var lika centralt i den italienska fascismen.

Hur använde diktaturerna skolan för att kontrollera folket?

Skolan användes för att indoktrinera barn och unga genom censurerade läroböcker, hyllningar av ledaren och medlemskap i obligatoriska ungdomsorganisationer som Hitlerjugend.

Varför föll så många demokratier under 1930-talet?

Kombinationen av ekonomisk misstär efter depressionen, bristande demokratisk tradition i nya stater och rädslan för kommunismen gjorde att många sökte sig till auktoritära ledare.

Varför är källkritisk analys av propaganda en bra aktiv lärandemetod?

När eleverna själva får 'plocka isär' ett propagandabudskap utvecklar de en analytisk blick som de kan använda även på dagens medieflöde. Det gör historien relevant och tränar deras förmåga att genomskåda manipulation.