Historia · Årskurs 8 · Franska revolutionen och Napoleon · Hösttermin

Revolutionens utbrott och tidiga fas

Eleverna studerar händelser som stormningen av Bastiljen, kvinnotåget till Versailles och nationalförsamlingens arbete.

• Skolverket Kursplaner
• Historia 7-9: Revolutioner och framväxten av nya idéer

Om detta ämne

Skräckväldet utgör en mörk men lärorik fas av den franska revolutionen där idealen om frihet, jämlikhet och broderskap ställdes på sin spets. För elever i årskurs 8 ger detta ämne möjlighet att diskutera svåra frågor om demokrati, våld och hur snabbt ett samhälle kan radikaliseras. Vi granskar Robespierre och Välfärdsutskottets roll i att rensa ut 'revolutionens fiender' och hur giljotinen blev en symbol för denna tid.

I undervisningen kopplar vi detta till historiebruk och hur extrema situationer kan få människor att acceptera diktatoriska metoder. Det är en viktig lektion i medborgerlig bildning att se hur rädslan kan användas som politiskt verktyg. Genom att använda fallstudier och etiska dilemman i klassrummet kan eleverna utforska gränsen mellan att försvara ett samhälle och att kränka mänskliga rättigheter.

Nyckelfrågor

1. Analysera symboliken bakom stormningen av Bastiljen och dess betydelse för revolutionen.
2. Förklara hur Deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter reflekterade upplysningens ideal.
3. Bedöm kvinnotågets till Versailles betydelse för revolutionens utveckling.

Lärandemål

• Analysera symboliken bakom stormningen av Bastiljen och dess omedelbara konsekvenser för revolutionens förlopp.
• Förklara hur principerna i Deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter formulerades utifrån upplysningens idéer.
• Bedöma kvinnotågets betydelse som en vändpunkt som tvingade kungamakten att agera och flytta till Paris.
• Identifiera de tidiga politiska strömningarna och debatterna inom nationalförsamlingen.

Innan du börjar

Upplysningen och dess idéer

Varför: För att förstå Deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter behöver eleverna känna till upplysningens centrala tänkare och deras idéer om frihet, förnuft och samhällskontrakt.

Franska ståndssamhället före revolutionen

Varför: Kunskap om den sociala och politiska strukturen i Frankrike före 1789 är nödvändig för att förstå orsakerna till revolutionen och betydelsen av händelser som stormningen av Bastiljen.

Nyckelbegrepp

Stormningen av Bastiljen	En symbolisk händelse den 14 juli 1789 då en folkmassa intog fästningen Bastiljen i Paris, vilket markerade revolutionens utbrott.
Nationalförsamlingen	Det organ som bildades av representanter för det tredje ståndet och som tog över den lagstiftande makten från kungen under revolutionen.
Deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter	Ett grundläggande dokument från 1789 som slog fast principer om frihet, jämlikhet och äganderätt, influerat av upplysningens tänkare.
Kvinnotåget till Versailles	En demonstration i oktober 1789 där tusentals kvinnor marscherade till slottet Versailles för att kräva bröd och tvinga kungen att återvända till Paris.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att det bara var adelsmän som avrättades under skräckväldet.

Vad man ska lära ut istället

Majoriteten av de som avrättades tillhörde faktiskt det tredje ståndet, ofta anklagade för att vara otillräckligt revolutionära. Genom att studera statistik över offren kan eleverna korrigera denna bild.

Vanlig missuppfattning

Att Robespierre var en ensam diktator med all makt.

Vad man ska lära ut istället

Han var en del av Välfärdsutskottet och hade stöd från stora grupper i Paris, som sansculotterna. En gruppuppgift om maktstrukturer visar att skräckväldet krävde samarbete från många håll.

Idéer för aktivt lärande

Rättegångsspel: Robespierre inför rätta

Klassen genomför en rättegång där Robespierre anklagas för brott mot revolutionens ideal. Eleverna agerar åklagare, försvarare och vittnen (t.ex. en sansculotte, en adelskvinna eller en bonde) för att belysa olika perspektiv.

60 min·Hela klassen

Utforskande cirkel: Propagandans makt

Eleverna analyserar bilder och flygblad från skräckväldet i smågrupper. De undersöker hur språkbruk och symbolik användes för att peka ut fiender och rättfärdiga våld, och presenterar sina fynd för varandra.

40 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla): Revolutionens dilemma

Eleverna får frågan: 'Är det någonsin rätt att använda våld för att skydda demokratin?'. Efter enskild reflektion och samtal i par diskuterar klassen hur de revolutionära ledarna resonerade jämfört med moderna värderingar.

25 min·Par

Kopplingar till Verkligheten

• Historiker och museipedagoger vid exempelvis Historiska museet i Stockholm använder sig av analyser av revolutionära symboler som Bastiljen för att förklara maktförskjutningar och folkligt engagemang för besökare.
• Jurister och politiker kan fortfarande hänvisa till principerna i Deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter när de diskuterar mänskliga rättigheter och demokratiska principer i moderna samhällen.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en bild av antingen Bastiljen eller en illustration av kvinnotåget. Be dem skriva två meningar som förklarar händelsens symboliska betydelse och dess direkta effekt på revolutionen.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Hur kan en enda byggnad, som Bastiljen, bli en så stark symbol för förtryck och sedan för frihet?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela sina tankar med helklass, med fokus på hur symboler skapas och används.

Snabbkontroll

Be eleverna rangordna tre händelser från revolutionens tidiga fas (t.ex. nationalförsamlingens bildande, stormningen av Bastiljen, kvinnotåget) efter hur avgörande de anser att de var för revolutionens fortsatta utveckling. De ska kort motivera sin rangordning.

Vanliga frågor

Varför startade skräckväldet?

Det startade på grund av en kombination av yttre hot (krig mot grannländer) och inre hot (inbördeskrig och motstånd mot revolutionen). Ledarna ansåg att 'skräck' var nödvändigt för att rädda revolutionen från att kollapsa.

Vem var Maximilien Robespierre?

Han var en advokat och politiker som blev den mest inflytelserika ledaren under skräckväldet. Han var känd som 'den omutlige' och trodde stenhårt på att skapa ett dygdigt samhälle, även om det krävde våld.

Hur tog skräckväldet slut?

Det slutade när Robespierre själv och hans närmaste anhängare arresterades och avrättades 1794. Folk hade tröttnat på den ständiga rädslan och osäkerheten, vilket ledde till en motreaktion.

Hur kan diskussioner om etiska dilemman hjälpa eleverna att förstå denna period?

Genom att ställas inför samma svåra val som dåtidens människor förstår eleverna att historia inte bara är fakta utan också val och konsekvenser. Det tränar deras förmåga att se historiska händelser ur flera perspektiv och motverkar förenklade förklaringar.

Från bloggen

Varför formativ bedömning är nyckeln till elevernas självreglerade lärande

Formativ bedömning stärker elevernas lärande – men teorin och praktiken ligger långt isär. Här är forskningen och verktygen som överbryggar glappet.