Historia · Årskurs 6 · Migration och Möten · Vårtermin

Samernas historia och kultur

Eleverna fördjupar sig i samernas historia, kultur, traditionella näringar och kampen för rättigheter.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI1-M-K1
• Lgr22:HI1-M-K2

Om detta ämne

Ämnet Samernas historia och kultur låter eleverna utforska samernas ursprung i norra Sverige och Norge, deras traditionella näringar som renskötsel, fiske och hantverk, samt kulturella uttryck som joik och duodji. Eleverna analyserar hur det svenska samhället genom kolonisation, tvångsförflyttningar och assimileringspolitik har förändrat samernas levnadssätt. De studerar också moderna framsteg, som Alta-domen och samiska parlamentet, och kopplar detta till frågor om självbestämmande och identitet. Detta anknyter till Lgr22: HI1-M-K1 och HI1-M-K2, där fokus ligger på historiska möten och kulturell mångfald.

Genom ämnet utvecklar elever kritiskt tänkande kring maktrelationer och kulturell hållbarhet. De lär sig förklara renskötselns centrala roll för samisk ekonomi och identitet, samt bedöma hur kampen för rättigheter har utvecklats från 1900-talets förtryck till dagens erkännande. Källanalys av samiska berättelser och officiella dokument stärker förmågan att värdera perspektiv.

Aktivt lärande passar utmärkt här, eftersom praktiska aktiviteter som rollspel och gästföreläsningar från samer gör abstrakta historiska händelser konkreta. Eleverna bygger empati och djupare förståelse genom att själva uppleva kulturella uttryck, vilket gör lärandet engagerande och bestående.

Nyckelfrågor

1. Analysera hur samernas traditionella levnadssätt har påverkats av det svenska samhället.
2. Förklara betydelsen av renskötseln för samisk kultur och identitet.
3. Bedöm hur samernas kamp för självbestämmande har utvecklats över tid.

Lärandemål

• Analysera hur specifika svenska statliga beslut, som lappkodisarna och skolväsendet, har påverkat samernas traditionella näringar och sociala strukturer.
• Förklara renskötselns historiska och nutida betydelse för samisk kultur, identitet och ekonomi, med fokus på dess koppling till land och årscykler.
• Bedöma effekten av olika former av samiskt motstånd och organisering, från tidiga protester till dagens politiska representation, för att uppnå självbestämmande.
• Jämföra kulturella uttryck som duodji och jojk som strategier för att bevara och stärka samisk identitet i mötet med majoritetssamhället.

Innan du börjar

Sveriges geografi och befolkning

Varför: Grundläggande kunskap om Sveriges yta och var olika folkgrupper historiskt och idag bor är nödvändig för att förstå samernas geografiska kontext.

Begreppet 'kultur'

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för vad kultur innebär, inklusive traditioner, språk och levnadssätt, för att kunna analysera samisk kultur.

Nyckelbegrepp

Sápmi	Det samiska kärnlandet som sträcker sig över norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Begreppet betonar samernas historiska och kulturella hemvist.
Duodji	Samiskt hantverk som omfattar allt från kläder och redskap till konstföremål. Det är en viktig del av den samiska kulturen och identiteten.
Jojk	En traditionell samisk sångform som ofta är personlig och kopplad till människor, djur eller platser. Jojken är ett centralt uttryck för samisk kultur.
Rennäring	Den traditionella näringen som bygger på att föda upp och flytta renar. Den är grundläggande för många samers kultur, ekonomi och identitet.
Assimileringspolitik	En politik som syftar till att få minoritetsgrupper att anpassa sig till majoritetssamhällets kultur och språk, ofta genom tvångsåtgärder.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Samer har alltid varit nomader utan fast kultur.

Vad man ska lära ut istället

Många samer är bofasta med rika traditioner som joik och hantverk. Aktiva aktiviteter som stationrotationer låter elever uppleva variationen i levnadssätt, vilket korrigerar stereotypen genom direkta exempel och diskussioner.

Vanlig missuppfattning

Svensk politik har respekterat samiska rättigheter historiskt.

Vad man ska lära ut istället

Politiken innebar länge assimilering och förbud mot samiska språk. Rollspel hjälper elever att argumentera olika sidor och inse maktbalansen, vilket främjar kritisk analys av källor.

Vanlig missuppfattning

Renskötsel är en utdöende näring utan betydelse idag.

Vad man ska lära ut istället

Den är central för samisk identitet och ekonomi. Gruppprojekt med aktuella källor visar utmaningar som klimatförändringar, och presentationer stärker elevernas förståelse för hållbarhet.

Idéer för aktivt lärande

Stationsundervisning: Samiska traditioner

Upprätta fem stationer: renskötsel (modell av lavvuo), joik (lyssna och efterapa), duodji (enkla hantverksuppgifter), karta över Sápmi och rättighetskamp (tidslinje). Grupper roterar var 10:e minut och noterar observationer i elevhäfte.

45 min·Smågrupper

Rollspel: Debatt om självbestämmande

Dela in elever i grupper som representerar samer, svenska myndigheter och internationella observatörer. De förbereder argument baserat på källor om Alta-domen, debatterar i 20 minuter och reflekterar i par efteråt.

50 min·Smågrupper

Gruppprojekt: Renskötselns betydelse

Grupper undersöker renskötselns roll idag genom video och texter, skapar en affisch med fördelar och utmaningar, presenterar för klassen och diskuterar i helklass.

60 min·Smågrupper

Individuell tidslinje: Samisk historia

Elever skapar personliga tidslinjer med nyckelhändelser från 1600-talet till nutid, använder mall och källbilder, delar i par för feedback.

30 min·Individuellt

Kopplingar till Verkligheten

• Samiska politiker och representanter arbetar idag i Sametinget och andra organ för att driva frågor om urfolksrättigheter och kulturell bevarande, vilket direkt påverkar lagstiftning kring markanvändning och naturresurser i norra Sverige.
• Museer som Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk och Samernas teater (RIKSGRETESAM) arbetar aktivt med att bevara och sprida kunskap om samisk historia och kultur genom utställningar, föreställningar och pedagogiska program.

Bedömningsidéer

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Hur kan vi se att renskötseln är mer än bara ett jobb för samer? Ge exempel på hur den påverkar deras liv och kultur.' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina slutsatser till klassen.

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner två historiska händelser eller beslut som har påverkat samernas liv negativt, och en positiv utveckling eller kamp som samer har drivit för sina rättigheter. Detta hjälper till att snabbt bedöma deras förståelse av maktrelationer och motstånd.

Snabbkontroll

Visa bilder på olika former av duodji (t.ex. en kåta, en kolt, en träsked). Be eleverna identifiera vad det är och förklara kort hur dessa föremål kan kopplas till samisk kultur och identitet.

Vanliga frågor

Hur undervisar man om samernas kamp för rättigheter?

Börja med tidslinjer över händelser som nomadskolepolitiken och samiska parlamentet. Använd primärkällor som vittnesmål för att elever ska analysera perspektiv. Avsluta med debatt för att bedöma utvecklingen, vilket kopplar till Lgr22:s krav på historisk bedömning och empatisk förståelse.

Vad är renskötselns roll i samisk kultur?

Renskötseln är kärnan i samisk identitet, ekonomi och andlighet, med renen som ger mat, kläder och transport. Den påverkas av klimat och regleringar. Elever kan utforska detta genom modeller och intervjuer, vilket illustrerar kulturell hållbarhet och samhällspåverkan.

Hur har svenska samhället påverkat samerna?

Genom kolonisation, tvångsförflyttningar och språkförbud har traditionella levnadssätt förändrats. Positiva skiften kom med 1970-talets rättighetskamp. Källanalys och rollspel hjälper elever att förstå dessa möten och utveckla perspektivtagande.

Hur kan aktivt lärande hjälpa elever att förstå samisk historia?

Aktiva metoder som stationer, rollspel och gästföreläsningar gör historien levande och empatisk. Elever upplever kultur direkt, diskuterar källor i grupper och skapar egna artefakter, vilket stärker minnet och kritiska tänkandet kring identitet och rättigheter i linje med Lgr22.