Historia · Årskurs 5

Idéer för aktivt lärande

Källkritik: Tolka bilder och kartor från stormaktstiden

Aktiva metoder som pararbete och stationsundervisning passar väl för källkritik eftersom eleverna behöver jämföra, diskutera och ifrågasätta för att upptäcka vinklingar i källor. Genom att arbeta konkret med bilder och kartor från stormaktstiden skapas en direkt koppling mellan teoretisk analys och praktisk tillämpning av källkritik.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: Mellanstadiet - Historiska källor och hur de kan tolkas

• 30–45 min
• Par → Hela klassen
• 4 aktiviteter

Aktivitet 01

• Gallergång
• 30 min · Par

Parjämförelse: Två porträtt av en kung

Dela ut två olika porträtt av samma person, som Gustav II Adolf. Eleverna i par listar likheter och skillnader i detaljer, kläder och bakgrund, sedan diskuterar de vad skillnaderna kan säga om konstnärens syfte. Avsluta med gemensam redovisning.

Analysera hur bilder och kartor kan användas som historiska källor.

Handledningstips

Under parjämförelsen av porträtten, uppmana eleverna att utgå från detaljer som kläder och ansiktsuttryck för att diskutera hur konstnären framställer kungen.

Vad att leta efter

Ge eleverna en bild från stormaktstiden. Be dem skriva ner två saker de ser i bilden som kan vara symboler och vad de tror att symbolerna betyder. Avsluta med en fråga: Vem tror du skapade bilden och varför?

• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Skapa
• Relationsförmåga
• Social Medvetenhet

Aktivitet 02

• Gallergång
• 45 min · Smågrupper

Stationer: Källtyper från stormaktstiden

Sätt upp stationer med bild, karta och propagandatryck. Grupper roterar, antecknar observationer och svarar på frågor som 'Vems perspektiv visas?'. Sammanställ i helklass.

Jämför olika avbildningar av samma händelse eller person från stormaktstiden.

Handledningstips

Vid stationerna om källtyper, placera bilder och kartor på olika bord så att eleverna rör sig mellan dem och byter perspektiv.

Vad att leta efter

Visa två olika avbildningar av samma slagfält från stormaktstiden. Ställ frågan: 'Vad är likt och vad är olika i dessa två bilder? Vilken bild tror ni mest på, och varför? Hur kan vi se att bilderna kan ha olika syften?'

• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Skapa
• Relationsförmåga
• Social Medvetenhet

Aktivitet 03

• Gallergång
• 35 min · Smågrupper

Kartanalys: Stormaktens rike

Ge elever kartor från olika tidpunkter. Individuellt markera gränser och territorier, diskutera i små grupper varför de skiljer sig och hur det påverkar tolkningen av stormaktens storhet.

Förklara hur man kan identifiera propaganda i historiska bilder.

Handledningstips

Under kartanalysen, be eleverna att markera ut tre saker i den historiska kartan som inte stämmer med verkligheten och förklara varför de tror att de skiljer sig.

Vad att leta efter

Låt eleverna i par jämföra en historisk karta med en modern karta över samma område. Be dem identifiera minst tre saker som är annorlunda och en sak som är lik. Samla in deras svar på en gemensam lista på tavlan.

• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Skapa
• Relationsförmåga
• Social Medvetenhet

Aktivitet 04

• Gallergång
• 40 min · Smågrupper

Propagandajakt: Gruppdiskussion

Visa tre bilder av samma händelse. Grupper identifierar propagandeelement som överdrivna hjältedåd, motiverar med bevis och presenterar för klassen.

Analysera hur bilder och kartor kan användas som historiska källor.

Handledningstips

I propagandajakten, ge grupperna specifika frågor att diskutera, till exempel: 'Vem gynnas av denna bild och vem missgynnas?'

Vad att leta efter

Ge eleverna en bild från stormaktstiden. Be dem skriva ner två saker de ser i bilden som kan vara symboler och vad de tror att symbolerna betyder. Avsluta med en fråga: Vem tror du skapade bilden och varför?

• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Skapa
• Relationsförmåga
• Social Medvetenhet

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Låt eleverna först bekanta sig med materialet genom att själva undersöka och ställa frågor innan ni gemensamt diskuterar. Undvik att ge färdiga svar, utan uppmuntra eleverna att använda källorna som bevis för sina resonemang. Forskning visar att elever lär sig källkritik bäst genom att aktivt jämföra och ifrågasätta, snarare än genom att memorera fakta. Var noga med att lyfta fram att ingen källa är helt objektiv, och att alla bilder och kartor bär på ett budskap.

När eleverna har genomfört övningarna förväntas de kunna identifiera minst två olika perspektiv i en och samma källa. De ska också kunna förklara hur skaparnas syfte och tidens kontext påverkar bilden eller kartan. En lyckad lektion märks genom engagerade diskussioner och konkreta exempel på kritisk analys.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Under parjämförelsen av två porträtt av kungen, notera att elever ibland antar att alla historiska bilder visar sanningen exakt som det var.

  Ge eleverna i uppgift att lista fem detaljer som skiljer porträtten åt och diskutera hur konstnären kan ha valt att framställa kungen på olika sätt beroende på syfte.

• Under stationsarbetet med källtyper, tror eleverna att kartor alltid är objektiva och korrekta.

  Be eleverna att jämföra en historisk karta med en modern karta över samma område och fråga: 'Vilken av kartorna visar makt och kontroll bättre, och varför?'

• Under paranalysen av konstverk, antar elever att konst bara är dekoration utan budskap.

  Uppmuntra eleverna att identifiera minst tre symboler i konstverket och diskutera vilken grupp som gynnas av att de syns och vilken som missgynnas.

---

Metoder som används i denna översikt

• Gallergång