Läsårsplanering för SO-ämnena

Organisera SO-kursen för läsåret: strukturera historiska perioder, geografiska områden och samhällskunskapsmoment med genomgående integration av primärkällor och ämnesdidaktiska tänkande.

Samhällsorienterande ämnenHistoriaSamhällskunskapGeografiLågstadiet (åk 1-3)Mellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.6|630+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Vid årlig planering av SO-ämnen eller historia
  • För att samordna arbetslag kring progression av källkritik
  • När du systematiskt vill integrera primärkällor och flerperspektivitet
  • Vid planering av kurser som spänner över långa tidsperioder eller stora geografiska områden
  • Vid implementering av nya ämnesplaner eller reviderade kursplaner

Mallens sektioner

Identifiera kursens omfattning, tidsperioder och de förmågor som ska stå i fokus under året.

Kursnamn (t.ex. Historia 1, Geografi åk 7-9):

Historisk och geografisk omfattning:

Koppling till läroplan (Lgr22/Gy25):

Centrala förmågor för läsåret:

Övergripande mål för medborgerlig bildning:

Planera ordningsföljden för arbetsområden med centrala frågeställningar och kopplingar mellan teman.

Arbetsområde 1 (veckor, tema, central frågeställning, koppling till föregående):

Arbetsområde 2:

...

Läsårets övergripande frågeställning:

Planerade kopplingar till aktuella händelser under året:

Kartlägg primärkällor och säkerställ att mångfald och olika perspektiv representeras.

Viktiga primärkällor per arbetsområde:

Perspektiv som representeras i källurvalet:

Perspektiv som behöver lyftas ytterligare:

Sekundärkällor och tolkningsramar:

Offentliga dokument (lagar, tal, domstolsbeslut):

Planera hur de ämnesspecifika förmågorna utvecklas över tid.

Källkritik (introduceras i v. ___, fördjupas i ___, tillämpas självständigt i ___):

Kontextualisering:

Historiebruk:

Argumentation och analys:

Geografisk analys:

Samhällsvetenskapligt resonemang:

Planera för medborgerligt lärande och kopplingar till dagens samhälle.

Frågor för samhällsanalys per område:

Kopplingar till aktuella samhällsfrågor:

Möjligheter till värdeskapande lärande eller externa kontakter:

Undervisning i medie- och informationskunnighet (MIK):

Utveckling av demokratisk identitet:

Planera större bedömningsuppgifter och strukturerade diskussioner.

Källbaserade bedömningar (per område):

Seminarier och strukturerade debatter (per område):

Större projekt eller fältstudier:

Slutexamination eller portfölj:

Formativa bedömningsstrategier:

Flips perspektiv

Årsplaneringar för SO fungerar bäst när de ger lika stor vikt åt ämnesdidaktiska förmågor som åt faktainnehåll. Denna mall hjälper dig att planera ett år där källkritik och historiskt tänkande utvecklas i alla moment, inte bara i enstaka övningar. Genom att strukturera året kring centrala frågeställningar skapar du en röd tråd som håller för hela läsåret.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Samhällsorienterande ämnen

SO-årsplanering stöder källanalys och debatt genom att ge eleverna strukturerad tid att samla bevis och diskutera.

För Historia

SO-årsplanering stöder källanalys och debatt genom att ge eleverna strukturerad tid att samla bevis och diskutera.

För Samhällskunskap

SO-årsplanering stöder källanalys och debatt genom att ge eleverna strukturerad tid att samla bevis och diskutera.

Om SO-årsplanering-ramverket

Att skapa en årsplanering för SO-ämnena innebär unika utmaningar eftersom fältet är tvärvetenskapligt och rymmer historia, geografi, religion och samhällskunskap. En framgångsrik planering balanserar faktakunskaper med ämnesspecifika förmågor.

Innehåll kontra förmågor: En väl utformad planering fördelar tid för både faktakunskaper (historiska händelser, geografiska begrepp, samhällsstrukturer) och ämnesdidaktiska förmågor (källkritik, historiebruk, rumslig analys och etiska resonemang). Utan fokus på förmågor riskerar eleverna att lära sig vad som hänt, men inte hur man tänker som en historiker eller samhällsvetare.

Kronologiskt kontra tematiskt: Historia undervisas ofta kronologiskt, men tematiska upplägg kring begrepp som makt, migration eller konflikter skapar ofta djupare förståelse. Många effektiva lärare kombinerar dessa genom att använda en kronologisk grundstruktur med tematiska frågeställningar inom varje period.

Integration av primärkällor: Källmaterial bör inte vara ett isolerat inslag. Det bör vara de texter och objekt eleverna arbetar med löpande. Planeringen bör visa vilka källor som förankrar varje arbetsområde för att säkerställa att eleverna tränar källkritik och tolkning under hela året.

Medborgerlig bildning: SO-ämnena har ett demokratiskt uppdrag. Planeringen bör synliggöra hur medborgerliga kompetenser och identitet utvecklas, inte som ett separat kapitel utan som en röd tråd som kopplar historiska undersökningar till dagens samhälle.

Geografiskt perspektiv: Geografi blir ofta underordnat i integrerad SO. En stark årsplanering visar var geografiska analyser och begrepp används som en lins för att förstå historiska skeenden och samtida samhällsfrågor.

Årsplanering

Visualisera hela läsåret: organisera arbetsområden, kunskapskravtäckning och större bedömningstillfällen så att du ser hela året på ett ögonblick och hittar luckor innan terminen börjar.

Läroplan och ordningsföljd

Dokumentera omfång och ordning i ditt kursinnehåll: vad du undervisar och i vilken följd. Säkerställer vertikal progression och konsekvent täckning mellan klasser och årskurser.

SO-arbetsområde

Planera ett SO-arbetsområde byggt på primärkällor, historiskt tänkande och samhällsengagemang. Elever analyserar bevis och formulerar välgrundade ståndpunkter i historiska och samtida frågor.

Tematiskt arbetsområde

Organisera flera veckors undervisning kring ett centralt tema eller en bärande fråga som löper genom texter, ämnen och verkliga situationer. Elever bygger bestående förståelse när de möter samma idéer i skiftande sammanhang.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

Ett effektivt sätt är att behålla en kronologisk ram men använda tematiska frågor inom varje period. Frågan: Vad orsakar en revolution? kan då ställas både vid franska revolutionen och vid arabiska våren, vilket skapar kontinuitet.
Gör en inventering av källmaterialet för varje område: vems röst hörs och vems saknas? Sök aktivt efter källor från underrepresenterade grupper redan i planeringsstadiet så att det blir en naturlig del av berättelsen istället för ett tillägg.
Använd geografisk analys som ett verktyg i historieundervisningen. Istället för en separat geografimodul, analysera hur geografiska förutsättningar påverkade en specifik konflikt eller hur migration har förändrat en plats över tid.
Identifiera den demokratiska dimensionen i varje ämne. Vid historiska studier, diskutera vilka principer som stod på spel. Vid samhällskunskap, koppla lagstiftning till elevernas vardag. Medborgerlig bildning är syftet med SO, inte ett separat ämne.
En till två större källuppgifter per termin är vanligt, men källanalys bör ske formativt i nästan varje lektion. Elever som tränar källkritik i vardagen presterar betydligt bättre på de formella bedömningarna.
SO-ämnena lever när eleverna får agera som forskare och medborgare: analysera källor, debattera svåra frågor och undersöka sitt lokalsamhälle. Din årsplanering visar var dessa metoder passar bäst så att aktivt lärande blir ett strukturellt val. Använd denna mall för helheten och Flip för att skapa de enskilda lektionerna som väcker debatterna och undersökningarna till liv.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →