Årsplanering för läroplanen

Visualisera hela läsåret: organisera arbetsområden, kunskapskravtäckning och större bedömningstillfällen så att du ser hela året på ett ögonblick och hittar luckor innan terminen börjar.

Alla ämnenLågstadiet (åk 1-3)Mellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.8|177+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Vid planering av en ny kurs eller när du tar över en befintlig
  • Vid läsårets början, innan de detaljerade pedagogiska planeringarna skrivs
  • När du vill säkerställa att allt centralt innehåll täcks före nationella prov
  • Vid ämneslagsträffar för att samordna progression mellan årskurser
  • Efter att ha undervisat en kurs för första gången, för att revidera planen baserat på verkligheten

Mallens sektioner

Namnge kursen, identifiera relevant kursplan och ange de övergripande målen för året.

Kurs och årskurs:

Ämne:

Kursplan (Lgr22, Gy25):

Övergripande mål för läsåret:

Antal undervisningsveckor totalt:

Lista alla arbetsområden i ordning med uppskattad tidsåtgång i veckor.

Arbetsområde 1 (namn, vecka X till Y, motivering för placering):

Arbetsområde 2:

Arbetsområde 3:

...

Använda veckor vs tillgängliga veckor:

Bufferttid för repetition, prov och oförutsedda händelser:

Koppla centralt innehåll och betygskriterier till de arbetsområden där de behandlas mest.

Centralt innehåll del 1: Huvudsakligt område: ___ Stödjande område: ___

Centralt innehåll del 2: ...

...

Delar med otillräcklig täckning:

Delar som repeteras onödigt ofta:

Planera in större bedömningar, prov och projekt över hela året.

Arbetsområde 1: Större bedömning (typ och ungefärligt datum):

Arbetsområde 2:

...

Perioder för nationella prov:

Undvik hopning av bedömningar under vecka: ___

Terminsprov eller sammanfattande bedömningar:

Dokumentera dina antaganden om tempo och identifiera var flexibilitet behövs.

Områden med högt tempo som kräver extra bevakning:

Områden med inplanerad bufferttid:

Skolaktiviteter som påverkar undervisningstiden:

Planerade fönster för repetition:

Delar som kan kortas ner om tiden tryter mot slutet av året:

Notera möjligheter för samarbete med andra ämnen eller vertikal progression.

Kopplingar till andra ämnen i samma årskurs:

Vertikala kopplingar till tidigare årskurs:

Vertikala kopplingar till nästa årskurs:

Potentiella samarbetsprojekt med kollegor:

Flips perspektiv

En årsplanering fungerar bäst när den är ärlig mot tiden. Många planer är för optimistiska och visar vad läraren hoppas hinna, snarare än vad som är möjligt under ett läsår fyllt av verkliga avbrott. Denna mall inkluderar inbyggda påminnelser för att kontrollera tempot och planera för revidering, vilket skapar utrymme för ett mer aktivt lärande.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Alla ämnen

Tillämpa Årsplanering genom att anpassa fastiderna och uppgifterna efter Alla ämnens unika innehållskrav.

Om Årsplanering-ramverket

En årsplanering är helikopterperspektivet över din undervisning. Den ersätter inte detaljerade pedagogiska planeringar eller lektionsplaner, utan fungerar som deras fundament. En väl utformad årsplanering visar i vilken ordning arbetsområden kommer, när centralt innehåll och betygskriterier täcks, var de större bedömningarna ligger samt om tempot ger tillräckligt med tid för allt du tänkt lära ut.

Varför planera hela året i förväg: Många lärare har god koll på de första två områdena men improviserar resten. En årsplanering förhindrar den klassiska situationen där man i mars inser att man inte kommer hinna med tre stora delar av det centrala innehållet före terminsslut. Det hjälper dig också att göra medvetna val kring progression istället för att bara följa lärobokens kapitelordning.

Logisk progression: Den viktigaste frågan i årsplaneringen är inte bara vad som ska täckas, utan i vilken ordning förståelsen byggs upp. Vissa arbetsområden skapar grunden för senare delar. Vissa förmågor bör introduceras tidigt och återkommas till under hela året. En årsplanering gör dessa samband synliga.

Realistisk tidsplanering: Det är lätt att underskatta hur lång tid ett arbetsområde tar. En årsplanering med realistisk veckofördelning som tar hänsyn till nationella prov, lov, friluftsdagar och andra avbrott visar var tidspressen blir som störst och låter dig prioritera i god tid.

Bedömningsrytm: Planeringen bör visa datum för större bedömningar, inte bara innehåll. Genom att titta på årets bedömningskalender undviker du att klustra tre stora inlämningar under samma tvåveckorsperiod, vilket gynnar både elevernas mående och studieresultat.

Flexibilitet och revidering: Årsplaneringen är ett levande dokument, inte ett kontrakt. Uppdatera den efter varje avslutat arbetsområde och notera hur lång tid saker faktiskt tog. Den reviderade planen blir sedan ett ännu bättre verktyg för nästkommande läsår.

Terminsplanering

Organisera en termin med en realistisk tidsfördelning: planera arbetsområden, kunskapskrav och prov under de kommande arton veckorna för att starta terminen med en tydlig plan.

Läroplan och ordningsföljd

Dokumentera omfång och ordning i ditt kursinnehåll: vad du undervisar och i vilken följd. Säkerställer vertikal progression och konsekvent täckning mellan klasser och årskurser.

Veckoplanering

Skapa en veckovis planering som förankrar undervisningen i skolkalendern: ta hänsyn till provperioder, lov och repetitionstid för att i förväg veta var tidspressen blir störst.

Kursplansförankrat arbetsområde

Planera arbetsområdet så att kopplingen mellan kunskapskrav, lärandemål och aktiviteter syns tydligt. Glapp mellan vad som undervisas och vad som bedöms framgår redan i planeringsstadiet, inte efteråt.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

En årsplanering bör ligga på en högre nivå än en pedagogisk planering. Rubriker för arbetsområden, veckofördelning, centralt innehåll och större bedömningar är lagom detaljnivå. Enskilda lektioner och specifika uppgifter hör hemma i lektionsplaneringen.
Använd årsplaneringen för att dokumentera vad du måste täcka, men var inte rädd för att flytta om kapitel för att skapa bättre logik eller anpassa efter din skolas kalender. Planeringen är ditt verktyg för att styra läromedlet, inte tvärtom.
Uppdatera den minst en gång per termin. Notera vilka områden som tog längre eller kortare tid än planerat och vilka bedömningar som behöver justeras. En reviderad plan är mer värdefull än en perfekt ursprungsplan.
Planera in 2 till 3 buffertveckor utspridda över året för repetition, restprov och oförutsedda avbrott. Identifiera i förväg vilka delar som är berikning och som kan kortas ner om tempot kräver det.
En elevvänlig version med rubriker, centrala frågor och datum för större projekt är ett kraftfullt verktyg för elevernas studieteknik. Elever som ser helheten har lättare att planera sin tid och förstå sitt eget lärande.
Årsplaneringen ger dig överblick över var varje mål och bedömning landar under läsåret. Genom att bygga in aktivt lärande i denna översikt planerar du inte bara innehåll, utan även när eleverna ska debattera, undersöka och skapa. Använd denna mall för att se årets båge och Flip för att skapa de praktiska lektionerna som fyller varje område.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →