Omfång och ordningsföljd

Dokumentera omfång och ordning i ditt kursinnehåll: vad du undervisar och i vilken följd. Säkerställer vertikal progression och konsekvent täckning mellan klasser och årskurser.

Alla ämnenLågstadiet (åk 1-3)Mellanstadiet (åk 4-6)Högstadiet (åk 7-9)Gymnasiet

Ladda ner hela verktygslådan

  • Strukturerad PDF med vägledande frågor per sektion
  • Utskriftsvänlig layout, fungerar på skärm och papper
  • Innehåller Flips pedagogiska anteckningar och tips
4.3|372+ nedladdningar

När du ska använda den här mallen

  • Vid etablering av en röd tråd i ett ämne över flera årskurser
  • När undervisningen upplevs som osammanhängande mellan olika klassrum
  • Vid implementering av nya kursplaner eller reviderade styrdokument
  • Som underlag för systematiskt kvalitetsarbete och programutvärdering
  • När ett arbetslag vill fördjupa sitt kollegiala samarbete kring läroplansfrågor

Mallens sektioner

Identifiera ämne, årskurs och vilka delar av läroplanen (t.ex. Lgr22) som dokumentet omfattar.

Ämnesområde:

Årskurser som omfattas:

Koppling till kursplan/styrdokument:

Avser detta ett enskilt klassrum, ett arbetslag eller en hel skola?

Datum och revisionshistorik:

Lista allt centralt innehåll och de förmågor som kursen ska behandla.

Centralt innehåll (måste täckas):

Viktigt innehåll (bör täckas):

Fördjupningsmaterial (vid mån av tid):

Nyckelförmågor (i förväntad ordning för progression):

Innehåll som medvetet exkluderas på denna nivå:

Dokumentera ordningen på arbetsområdena och motiveringen bakom varje beslut.

Arbetsområde 1 (namn): Varför först? Vad lägger det grunden för?

Arbetsområde 2 (namn): Varför här? Vad krävs från föregående område?

Arbetsområde 3 (namn): ...

...

Alternativa ordningsföljder som övervägdes men förkastades:

Flexibla moduler som kan flyttas utan att påverka progressionen:

Dokumentera vad eleverna har med sig från tidigare årskurser och vad de behöver inför nästa steg.

Innehåll från tidigare årskurser som vi bygger vidare på:

Identifierade kunskapsluckor från tidigare år:

Innehåll som förbereder eleverna för nästa årskurs eller skolform:

Behov av samverkan mellan stadier (t.ex. överlämning mellan mellanstadiet och högstadiet):

Säkerställ att undervisningen är likvärdig mellan olika klasser i samma årskurs.

Följer alla lärare i årskursen denna planering?

Var tillåts lokal flexibilitet för den enskilda läraren?

Var krävs strikt samstämmighet?

Tidsfönster per arbetsområde som alla bör hålla sig inom:

Schema för avstämning mellan kollegor:

Planera när och hur detta dokument ska ses över och uppdateras.

Schema för översyn (t.ex. årligen eller efter varje termin):

Underlag för revidering (provresultat, lärarfeedback, elevutvärderingar):

Process för att föreslå ändringar:

Vem godkänner ändringar:

Versionshantering:

Flips perspektiv

En plan för omfång och ordningsföljd är mest användbar när den gör logiken bakom sekvenseringen tydlig, inte bara listar vad som kommer efter vad. När lärare förstår varför ordningen ser ut som den gör, kan de lättare göra lokala anpassningar utan att bryta kursens röda tråd. Flip hjälper dig att omsätta denna struktur till engagerande lektioner som följer din planerade progression.

Se vad vår AI skapar

Anpassa den här Mallen

För Alla ämnen

Tillämpa Läroplan och ordningsföljd genom att anpassa fastiderna och uppgifterna efter Alla ämnens unika innehållskrav.

Om Läroplan och ordningsföljd-ramverket

Ett dokument för omfång och ordningsföljd är ett grundläggande läroplansverktyg som besvarar två frågor: vad ska läras ut (omfång) och i vilken ordning (följd). Till skillnad från en tidsplan som fokuserar på datum, fokuserar detta dokument på koherens: den avsiktliga ordningen av innehåll och förmågor så att lärandet bygger logiskt över tid.

Omfång: Vad du undervisar: Omfånget i en läroplan definierar vilka begrepp, kunskaper och förmågor eleverna ska möta. Beslut om omfång handlar om prioriteringar: du kan inte undervisa allt, så dokumentet bör spegla medvetna val om vad som är centralt innehåll kontra fördjupning.

Ordningsföljd: Ordningen som spelar roll: Sekvensering är inte godtycklig. Vissa begrepp är förutsättningar för andra, till exempel behöver elever förstå bråktal innan de kan förstå proportionalitet. Vissa följder bygger momentum genom att börja med konkret innehåll innan man går vidare till utmanande abstraktioner. En bra plan gör logiken bakom ordningen tydlig.

Vertikal progression: Dessa dokument är som mest kraftfulla när de skapas i samarbete mellan årskurser. När lärare i årskurs 4 vet exakt vad lärarna i årskurs 3 har undervisat om, och lärarna i årskurs 5 vet vad som komma skall, kan undervisningen byggas upp avsiktligt. Utan detta riskerar läroplanen att starta om från noll varje läsår.

Horisontell samstämmighet: Dokumentet stöder även samarbete inom samma årskurs. Det säkerställer att alla lärare täcker samma centrala innehåll i ungefär samma ordning, så att elever som byter grupp eller klass inte drabbas av kunskapsluckor eller onödiga upprepningar.

Levande dokument: Planen bör ses över när Lgr22 eller andra styrdokument uppdateras, när bedömningsdata visar på ihållande luckor eller när lärare identifierar problem med progressionen. Det är ett aktivt planeringsverktyg snarare än ett historiskt arkiv.

Årsplanering

Visualisera hela läsåret: organisera arbetsområden, kunskapskravtäckning och större bedömningstillfällen så att du ser hela året på ett ögonblick och hittar luckor innan terminen börjar.

Veckoplanering

Skapa en veckovis planering som förankrar undervisningen i skolkalendern: ta hänsyn till provperioder, lov och repetitionstid för att i förväg veta var tidspressen blir störst.

Arbetsområdesöversikt

Kartlägg ett enskilt arbetsområde och koppla ihop kunskapskrav, lektioner, bedömningsuppgifter och resurser i en samlad bild som stödjer sammanhängande undervisning och förenklar kursplansuppföljning.

Upplev magin med aktivt lärande

Vill du ha en färdig lektion, inte bara en mall?

Flips AI tar ditt ämne, din årskurs och ditt tema och skapar en undervisningsfärdig lektion med steg-för-steg-instruktioner, diskussionsfrågor, exit ticket och utskrivbara elevmaterial.

Prova gratis

Vanliga frågor

En plan för omfång och ordningsföljd är ett övergripande dokument som fokuserar på den logiska ordningen och bredden i hela kursen eller ämnet över tid. En LPP är mer detaljerad och fokuserar på ett specifikt arbetsområde, dess mål, undervisningsaktiviteter och bedömning.
Det bör skapas kollegialt av lärarna i samma årskurs och mellan stadier, ofta med stöd av en förstelärare eller rektor. Lärares delaktighet är avgörande för att dokumentet ska spegla verkligheten i klassrummet och skapa ägarskap.
Använd dokumentet för att göra explicita prioriteringar. Kategorisera innehållet som centralt (måste bedömas), viktigt (bör täckas) eller fördjupande (vid mån av tid). Dessa beslut bör fattas gemensamt i arbetslaget för att säkerställa likvärdighet.
Ja, en förenklad version kan vara ett utmärkt verktyg för att öka elevernas förståelse för sitt eget lärande. När elever ser den röda tråden kan de lättare koppla ny kunskap till vad de redan lärt sig och se vad som förväntas framåt.
Det bör vara ett levande dokument. En mindre avstämning efter varje termin och en större revidering inför varje nytt läsår är rekommenderat för att anpassa efter elevgruppens behov och nya erfarenheter.
Absolut, dokumentet är idealiskt för att bestämma var specifika strategier för aktivt lärande passar bäst. Du kan annotera varje arbetsområde med passande upplevelser som simuleringar, sokratiska samtal eller projektbaserade undersökningar. Använd detta dokument för helhetsbilden och Flip för att skapa de enskilda lektionerna som väcker varje del till liv.
← Alla lektionsplaneringsmallarUtforska aktiva lärmetoder →