Hoppa till innehållet
Bild · Årskurs 2 · Form och konstruktion · Vårtermin

Skulptur i naturen

Vi skapar skulpturer av naturmaterial som pinnar, stenar och löv och diskuterar deras förgänglighet.

Skolverket KursplanerLgr22:BI2K1Lgr22:BI2K2

Om detta ämne

Skulptur i naturen introducerar elever i årskurs 2 för att skapa konstverk med naturliga material som pinnar, stenar och löv. Eleverna utforskar naturens former, bygger skulpturer utomhus och reflekterar över deras förgänglighet. Detta anknyter till Lgr22: BI2K1 och BI2K2, där eleverna utvecklar kunskaper om bildens uttrycksmöjligheter och förmågan att skapa och samtala om konst. Genom aktiviteter ställer de frågor som 'Hur kan vi använda naturens egna former för att skapa konst?' och jämför naturskulpturer med ateljéverk.

Ämnet kopplar samman skapande med naturvetenskapliga observationer. Eleverna märker hur väder och vind påverkar skulpturerna över tid, vilket främjar förståelse för förändring och impermanens. De lär sig att konst inte alltid är beständig, utan formas av omgivningen. Detta bygger reflekterande tänkande och estetisk känslighet, centrala i Bildens värld.

Aktivt lärande passar utmärkt här, eftersom eleverna hanterar verkliga material och observerar förändringar på plats. Praktiska byggen och uppföljningar gör abstrakta idéer om förgänglighet konkreta, stärker motivationen och skapar ägandeskap över lärandet.

Nyckelfrågor

  1. Hur kan vi använda naturens egna former för att skapa konst?
  2. Jämför hur en skulptur i naturen skiljer sig från en i ateljén.
  3. Förklara hur väder och vind påverkar en naturskulptur över tid.

Lärandemål

  • Skapa en tredimensionell skulptur med hjälp av minst tre olika naturmaterial, som pinnar, stenar och löv.
  • Beskriva hur väderförhållanden, som regn eller sol, har påverkat en specifik naturskulptur under en observationsperiod.
  • Jämföra en skulptur skapad i naturen med en skulptur som är skapad inomhus, med fokus på material och miljö.
  • Analysera hur en naturskulpturs form och utseende förändras över tid på grund av naturliga processer.

Innan du börjar

Grundläggande formkännedom

Varför: Eleverna behöver ha en grundläggande förståelse för vad en form är för att kunna arbeta med tredimensionella skulpturer.

Samarbete och gruppdynamik

Varför: Många skulpturprojekt kan gynnas av samarbete, så elevernas förmåga att arbeta tillsammans är viktig.

Nyckelbegrepp

FörgänglighetNågot som inte varar för evigt, utan som förändras eller försvinner med tiden, till exempel en skulptur i naturen som påverkas av väder.
NaturmaterialMaterial som finns i naturen och som kan samlas in, som pinnar, stenar, löv, kottar eller sand.
FormHur något ser ut, dess yttre gestalt eller kontur. I skulptur handlar det om tredimensionella former.
ObservationAtt noggrant titta på och notera detaljer om något, till exempel hur en skulptur förändras när den står ute i naturen.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningNaturskulpturer är lika beständiga som ateljéverk.

Vad man ska lära ut istället

Elever observerar sina egna skulpturer över tid och ser effekterna av regn och vind. Aktiva uppföljningar med foton och diskussioner i grupp korrigerar detta och visar på naturens påverkan.

Vanlig missuppfattningNaturmaterial kan inte skapa riktig konst.

Vad man ska lära ut istället

Genom hands-on-byggande upplever elever att pinnar och löv ger unika uttryck. Gruppsamtal kring varandras verk stärker förståelsen för naturens konstnärliga potential.

Vanlig missuppfattningSkulpturer påverkas inte av väder.

Vad man ska lära ut istället

Praktiska observationer utomhus gör förändringarna synliga. Elevernas egna loggar och jämförelser i små grupper hjälper dem att koppla väder till förgänglighet.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

  • Land Art-konstnärer som Andy Goldsworthy skapar storskaliga skulpturer direkt i naturen med hjälp av stenar, löv och grenar. Deras verk dokumenteras ofta genom fotografi eftersom de är förgängliga.
  • Parkförvaltare och trädgårdsdesigners använder naturmaterial för att skapa landskapsarkitektur och skulpturala installationer i offentliga miljöer, där de behöver ta hänsyn till hur materialen åldras och påverkas av klimatet.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge varje elev ett kort. Be dem rita en enkel bild av sin naturskulptur och skriva en mening om hur den har förändrats sedan den skapades, eller hur den kan komma att förändras. Fråga också om de använde minst två olika naturmaterial.

Diskussionsfråga

Samla eleverna i en ring utomhus vid deras skulpturer. Ställ frågor som: 'Vad är det mest spännande med att bygga just här?', 'Hur tror ni att det här lövet kommer att se ut om en vecka?', 'Vilken del av skulpturen tror ni kommer att förändras först och varför?'

Snabbkontroll

Under arbetet, gå runt och ställ enskilda frågor till eleverna: 'Kan du visa mig ett material som du tycker är särskilt intressant att arbeta med och varför?', 'Hur har du tänkt för att få skulpturen att stå upp?'

Vanliga frågor

Hur undervisar man om skulptur i naturen i årskurs 2?
Börja med en utflykt där elever samlar material och bygger skulpturer. Följ upp med observationer av förändringar på grund av väder. Använd foton och ritningar för reflektion. Koppla till frågor om naturens former och jämförelser med ateljéverk, enligt Lgr22. Detta utvecklar skapande och diskussionsförmåga på ett konkret sätt.
Hur kan aktivt lärande hjälpa elever att förstå förgänglighet?
Aktiva metoder som byggande utomhus och regelbundna uppföljningar låter eleverna direkt uppleva hur skulpturer förändras av vind och regn. Smågruppsdiskussioner kring foton och observationer gör begreppet greppbart. Eleverna äger processen, vilket ökar engagemanget och minnet av impermanens jämfört med teoretisk undervisning.
Vilka material passar bäst för naturskulpturer?
Använd lokala, säkra material som pinnar, stenar, löv, bark och gräs. Undvik giftiga växter. Låt eleverna utforska vad som håller ihop naturligt. Detta främjar kreativitet och kopplar till naturens former, samtidigt som det undervisar om materialens egenskaper.
Hur bedömer man elevernas lärande i detta ämne?
Observera under byggprocessen hur elever experimenterar med former. Bedöm reflektioner i samtal och loggar om förändringar. Använd kriterier från Lgr22 som förmåga att skapa, beskriva och jämföra. Portföljer med foton och ritningar ger en helhetsbild av utveckling.