Form och konstruktion · Vårtermin

Lera och formbarhet

Grundläggande tekniker för att tumma, ringla och forma figurer i lera.

Om detta ämne

Lera är ett fantastiskt taktilt material som ger eleverna i årskurs 2 en direkt förståelse för form, volym och tyngdpunkt. Genom att arbeta tredimensionellt utvecklar de sitt rumsliga tänkande på ett sätt som tvådimensionellt skapande inte kan erbjuda. Kursplanen betonar vikten av att arbeta med formbara material och att utforska deras egenskaper.

Eleverna får lära sig grundläggande tekniker som att tumma fram en skål, ringla en form eller bygga upp en figur från en klump. De får också upptäcka hur leran förändras när den torkar och vikten av att foga samman delar ordentligt. Detta ämne uppmuntrar till ett undersökande arbetssätt där misstag, som att en figur välter, blir viktiga lärdomar om balans och konstruktion. Genom att titta på sina verk från alla håll tränas förmågan att se helhet och detaljer i en rymd.

Lärandemål

• Demonstrera grundläggande tekniker för att tumma, ringla och kavla lera för att skapa tredimensionella former.
• Identifiera hur lerans formbarhet påverkar möjligheten att skapa olika skulpturer.
• Analysera hur en skulpturs balans och stabilitet kan säkerställas genom konstruktionstekniker.
• Beskriva hur en lerfigur upplevs olika beroende på betraktningsvinkel.
• Skapa en enkel figur eller behållare i lera med hjälp av tumning eller ringling.

Innan du börjar

Grundläggande materialkännedom

Varför: Eleverna behöver ha erfarenhet av att känna på och manipulera olika material för att lättare förstå lerans specifika egenskaper.

Rumsuppfattning och form

Varför: Förståelse för tredimensionella former och hur de förhåller sig i rummet är en grund för att kunna bygga och bedöma skulpturer.

Nyckelbegrepp

Tumma	En teknik där man formar lera genom att trycka tummen in i en klump och sedan gradvis utvidga och forma öppningen med fingrarna.
Ringla	En metod att bygga upp former genom att rulla leran till långa, jämna 'korvar' eller ringlar som sedan fogas samman.
Kavla	Att platta ut lera till en jämn skiva med hjälp av en kavel, vilket kan användas för att skapa platta ytor eller för att skära ut former.
Fog	Den punkt där två lerdelar sätts samman. En bra fog är viktig för att skulpturen ska hålla ihop när den torkar och bränns.
Tyngdpunkt	Den punkt i en skulptur där vikten är jämnt fördelad. En låg tyngdpunkt hjälper skulpturen att stå stadigt.

Idéer för aktivt lärande

Stationsundervisning: Teknikbanan

Tre stationer där eleverna får 15 minuter på varje: 1. Tumma en skål, 2. Ringla en orm, 3. Skapa textur med verktyg. Detta ger en snabb genomgång av lerans möjligheter innan det stora skapandet börjar.

⏱ 50 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Utforskande cirkel: Håller det?

Eleverna arbetar i par för att bygga det högsta möjliga tornet av en viss mängd lera. De måste diskutera basens bredd och lerans mjukhet för att tornet inte ska rasa, vilket lär dem om tyngdpunkt.

⏱ 40 min·Par

Generera uppdrag

Gallergång: Skulptur-safari

När figurerna är klara placeras de ut i klassrummet. Eleverna går runt och ska titta på skulpturerna från tre olika vinklar (ovanifrån, från sidan, framifrån) och rita av de olika vyerna i sina skissblock.

⏱ 30 min·Hela klassen

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Keramiker använder tekniker som tumning och ringling för att skapa allt från bruksföremål som skålar och muggar till konstnärliga skulpturer. De måste förstå materialets egenskaper för att kunna förverkliga sina idéer.

Konstruktionstekniker som liknar hur man bygger en stabil lerfigur används av arkitekter och ingenjörer när de designar broar och byggnader. De behöver se till att konstruktionen har en bra balans och inte välter.

Museer visar upp historiska lerkärl och skulpturer som skapats med liknande metoder för tusentals år sedan. Genom att studera dessa kan vi förstå hur människor levde och vad de värdesatte.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att man bara kan trycka ihop två lerbitar för att de ska sitta fast.

Vad man ska lära ut istället

Om man inte 'ruggar' ytan och använder slickers (ler-välling) trillar delarna av när de torkar. Genom att låta eleverna testa båda sätten på små provbitar ser de skillnaden när bitarna torkat nästa lektion.

Vanlig missuppfattning

Att en skulptur ser likadan ut från alla håll.

Vad man ska lära ut istället

Många fokuserar bara på framsidan. Genom att placera leran på en roterande bricka (eller bara vända på den ofta) tvingas eleven se att ryggen och sidorna också är en del av konstverket.

Bedömningsidéer

Snabbkontroll

Be eleverna visa hur de tummar en liten skål. Ställ frågan: 'Vad gör du för att skålen ska bli djupare utan att den rasar inåt?' Observera deras handgrepp och hur de formar leran.

Diskussionsfråga

Samla eleverna runt några färdiga lerfigurer. Ställ frågor som: 'Hur tror ni den här figuren är byggd? Vilka tekniker har använts för att få den att stå stadigt? Om ni skulle ändra något för att göra den mer balanserad, vad skulle det vara?'

Utgångsbiljett

Ge varje elev en lapp där de får rita en enkel figur och skriva två ord som beskriver hur de har fått figuren att stå stadigt. Alternativt, be dem skriva ett ord som beskriver hur leran kändes att arbeta med.

Vanliga frågor

Vilken typ av lera är bäst för årskurs 2?

Självhärdande lera är praktisk om man inte har tillgång till brännugn. Om skolan har ugn är vanlig stengodslera fantastisk för att den går att återanvända så länge den är blöt, vilket minskar svinn.

Hur minskar jag kladdet i klassrummet?

Använd vaxdukar eller baksidan av en tapet som underlag. Ha tydliga rutiner för städning där eleverna använder fuktiga svampar istället för att damma av torra lerrester, vilket är bättre för arbetsmiljön.

Hur kan hands-on modellering hjälpa elever med koncentrationssvårigheter?

Lerans taktila natur har ofta en lugnande effekt. Det ger ett omedelbart sensoriskt gensvar och tillåter eleverna att arbeta med händerna, vilket kan kanalisera energi och hjälpa dem att fokusera på en uppgift under längre tid.

Vad gör vi om leran spricker?

Lär eleverna att sprickor ofta beror på att leran torkat för snabbt eller att den varit för tunn. Man kan 'laga' små sprickor med lite vatten, men det är också en bra läxa i att materialet har sina begränsningar.