Svenska · Årskurs 5 · Språkets struktur och historia · Vårtermin

Svenska språket förr och nu: Lånord och slang

En blick på lånord, slang och hur tekniken påverkar vårt sätt att skriva och tala.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:SV:M:SPRÅK:1
• Lgr22:SV:M:TEXTER:1

Om detta ämne

I detta ämne undersöker elever i årskurs 5 hur svenska språket har utvecklats genom lånord, slang och teknikens påverkan. De identifierar lånord från engelska, som 'smartphone' och 'cool', och reflekterar över varför vi lånar dem: för att beskriva nya företeelser snabbt. Elever analyserar också slanguttryck som 'lit' eller 'ghosting', och hur sociala medier förändrat skrivandet med förkortningar som 'lol' och emojier. Genom att jämföra texter från 1900-talet, som brev utan digitala influenser, med dagens chattmeddelanden ser de språkets dynamik tydligt.

Ämnet anknyter till Lgr22:s centrala innehåll om språkets struktur och historia (SPRÅK:1) samt texters variation och anpassning (TEXTER:1). Elever tränar analysförmåga genom att diskutera key questions: varför lånar vi ord från engelska, hur har skrivandet förändrats med sociala medier, och vilka ord saknades på 1900-talet. Detta bygger språkmedvetenhet och förståelse för språkets levande natur.

Aktivt lärande passar utmärkt här, eftersom elever kan samla egna exempel från vardagen, jämföra i par och skapa slangtexter. Praktiska aktiviteter gör förändringarna konkreta, ökar engagemanget och hjälper elever att internalisera begreppen genom egna upptäckter och diskussioner.

Nyckelfrågor

1. Förklara varför vi lånar ord från andra språk som engelska.
2. Analysera hur vårt sätt att skriva har förändrats sedan sociala medier kom.
3. Jämför vilka ord som används idag som inte fanns på 1900-talet.

Lärandemål

• Förklara varför nya ord, särskilt från engelska, introduceras i svenskan för att beskriva nya företeelser.
• Analysera hur sociala mediers format och snabba kommunikation har påverkat skriftspråkets utformning, inklusive användning av förkortningar och symboler.
• Jämföra ord och uttryck som var vanliga på 1900-talet med dagens slang och vardagliga uttryck för att identifiera språkliga förändringar.
• Klassificera lånord baserat på deras ursprungsspråk och syfte i svenskan.

Innan du börjar

Grundläggande läsförståelse och textanalys

Varför: Eleverna behöver kunna läsa och förstå olika typer av texter för att kunna analysera språkliga skillnader och förändringar.

Svenskans grundläggande grammatik och ordbildning

Varför: En förståelse för hur svenska ord byggs upp och fungerar är en förutsättning för att kunna identifiera och förklara lånord och slanguttryck.

Nyckelbegrepp

Lånord	Ett ord som har tagits över från ett annat språk och anpassats till svenskan. Exempel är 'dator' från engelskans 'computer' eller 'chaufför' från franskan.
Slang	Informella ord och uttryck som används inom en viss grupp eller i en viss tidsepok. Slang kan vara ett sätt att visa tillhörighet eller att vara uttrycksfull. Exempel är 'käk' för mat eller 'tagga' för att gå iväg.
Neologismer	Nybildade ord som uppstår för att beskriva nya saker, tekniker eller idéer. Många neologismer blir senare etablerade ord i språket.
Digitalt språk	Språkbruk som präglas av kommunikation via digitala medier, ofta med kortare meningar, förkortningar, emojis och en mer informell ton.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Alla lånord kommer från engelska.

Vad man ska lära ut istället

Många lånord har rötter i andra språk som franska eller tyska, t.ex. 'choklad' från aztekiska via spanska. Aktiva sökaktiviteter i grupper hjälper elever upptäcka mångfalden genom egna exempel och diskussioner.

Vanlig missuppfattning

Slang är inte ett riktigt språk.

Vad man ska lära ut istället

Slang är en levande del av språket som speglar kultur och tid. Genom att skapa egna slangord i par ser elever dess kreativitet och normer, vilket korrigerar synen via praktisk användning.

Vanlig missuppfattning

Skrivandet har inte förändrats med tekniken.

Vad man ska lära ut istället

Sociala medier har introducerat förkortningar och visuella element. Jämförelse av texter i helklass visar tydliga skillnader och gör elever medvetna om anpassningen.

Idéer för aktivt lärande

Jakten på lånord: Gruppsökande

Dela in eleverna i små grupper och ge tillgång till tidningar, appar och ordböcker. Låt grupperna lista 10 lånord, förklara deras ursprung och varför de används. Avsluta med gemensam presentation.

35 min·Smågrupper

Textjämförelse: Förr och nu

Ge par elevtexter från 1900-talet och nutida sociala medier-inlägg. Låt dem markera skillnader i ordval, förkortningar och slang. Diskutera i helklass vad som orsakat förändringarna.

40 min·Par

Slangskapande: Egen ordlista

Individuellt skapar elever fem nya slangord för vardagliga saker, inspirerade av teknik. Dela i små grupper för röstning på bästa ordet och motivering. Samla till klassordbok.

30 min·Individuellt

Medieanalys: Chatta som förr

I små grupper skriver elever ett meddelande om en vardagshändelse med 1900-talsstil, sedan med dagens slang och emojis. Jämför och reflektera över teknikens roll.

45 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• Teknikföretag som Spotify och Klarna använder sig av engelska termer i sin dagliga kommunikation och produktutveckling, vilket driver in fler engelska lånord i svenskan.
• Ungdomar på fritidsgårdar och i skolan skapar och använder ständigt ny slang för att uttrycka sig och skapa gemenskap, vilket visar hur språket lever och förändras lokalt.
• Journalister och skribenter på nyhetssajter som SVT och Aftonbladet måste ständigt förhålla sig till nya ord och uttryck som dyker upp i samhället och bestämma hur de ska förklara eller använda dem i sina texter.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner ett lånord de använt nyligen och förklara vilket språk det kommer ifrån och varför det används. Be dem sedan skriva en mening med ett slanguttryck som är vanligt bland deras vänner.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Om du skulle uppfinna en ny pryl, vilket namn skulle du ge den och varför? Skulle du välja ett svenskt ord, ett lånord eller ett helt nytt ord? Motivera ditt val med tanke på vad vi lärt oss om lånord och neologismer.'

Snabbkontroll

Visa eleverna tre olika texter: ett utdrag ur en bok från 1950-talet, ett sms från en kompis och ett blogginlägg. Be dem identifiera minst två skillnader i språkbruk mellan texterna och förklara vad som orsakat dessa skillnader.

Vanliga frågor

Hur förklarar man lånord för årskurs 5?

Börja med vardagsexempel som 'jeans' eller 'pizza' och fråga varför vi inte översätter dem. Låt elever brainstorma orsaker som snabbhet och trendighet. Koppla till Lgr22 genom att analysera hur lånord integreras i svenskan, vilket bygger förståelse för språkets flexibilitet. Avsluta med gruppsök för att göra det konkret.

Hur kan aktivt lärande hjälpa elever förstå lånord och slang?

Aktiva metoder som ordjakter i medier och skapande av egna slangord engagerar elever direkt. De samlar exempel från appar, diskuterar i grupper och reflekterar över förändringar, vilket gör abstrakta begrepp levande. Detta stärker minnet och språkmedvetenheten enligt Lgr22, då elever upptäcker mönster själva istället för att bara lyssna.

Vilka ord fanns inte på 1900-talet?

Ord som 'internet', 'selfie' och 'hashtag' saknades helt, eftersom tekniken inte fanns. Elever kan jämföra genom att läsa gamla brev och moderna texter, analysera skillnader i ämnen och stil. Detta kopplar till TEXTER:1 och utvecklar analytisk läsning.

Hur påverkar sociala medier vårt skrivande?

Medier främjar korta texter, förkortningar som 'brb' och emojier för känslor. Elever analyserar chattar mot formella brev för att se anpassningen. Praktiska övningar som att skriva i olika stilar tränar elever i situationsanpassat språk, centralt i Lgr22.