Svenska · Årskurs 3 · Tala, lyssna och samtala · Vårterminen

Det goda samtalet: Aktivt lyssnande och respons

Eleverna tränar på att ge konstruktiv respons, ställa följdfrågor och vänta på sin tur i diskussioner för att främja ett gott samtalsklimat.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:SV4
• Lgr22:SV3

Om detta ämne

Det goda samtalet är grunden för demokrati och samarbete. I årskurs 3 tränar vi på de sociala och språkliga reglerna för diskussioner: att lyssna aktivt, vänta på sin tur och bygga vidare på andras idéer. Enligt Lgr22 ska eleverna kunna delta i samtal genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som för samtalet framåt.

Att lära sig samtala handlar också om att kunna hantera meningsskiljaktigheter med respekt. Genom att öva på att ge respons och ställa följdfrågor utvecklar eleverna sin empati och sin förmåga att se saker från olika perspektiv. Detta är en färdighet som bäst tränas genom strukturerade samtal där alla får utrymme och där fokus ligger på processen snarare än på att 'ha rätt'.

Nyckelfrågor

1. Förklara hur man visar att man lyssnar aktivt på andra.
2. Analysera varför följdfrågor är viktiga i ett samtal.
3. Bedöm hur man uttrycker oenighet på ett respektfullt sätt.

Lärandemål

• Förklara hur man visar aktivt lyssnande med kroppsspråk och verbala bekräftelser.
• Analysera hur följdfrågor bidrar till att fördjupa en diskussion och öka förståelsen.
• Skapa ett förslag på hur man kan uttrycka en annan åsikt än majoriteten i en grupp på ett respektfullt sätt.
• Jämföra skillnaden mellan att avbryta och att vänta på sin tur i en samtalskontext.
• Bedöma effektiviteten av olika strategier för att ge konstruktiv respons på en kamrats idé.

Innan du börjar

Grundläggande samtalsregler

Varför: Eleverna behöver ha en grundläggande förståelse för att turas om att prata och att inte avbryta för att kunna bygga vidare på detta område.

Att uttrycka egna åsikter

Varför: För att kunna ge konstruktiv respons och hantera oenighet behöver eleverna först ha övat på att formulera och uttrycka sina egna tankar.

Nyckelbegrepp

Aktivt lyssnande	Att verkligen koncentrera sig på vad den andra personen säger, både med öronen och med ögonen, och visa att man lyssnar.
Följdfråga	En fråga som ställs för att få mer information eller fördjupa sig i ett ämne som redan har tagits upp i samtalet.
Konstruktiv respons	Åsikter eller förslag som ges på ett hjälpsamt sätt för att förbättra eller utveckla någons idé eller arbete.
Samtalsklimat	Den allmänna stämningen och hur man behandlar varandra under ett samtal; om det känns tryggt och respektfullt.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Elever tror att ett samtal handlar om att vinna en diskussion.

Vad man ska lära ut istället

Förklara att målet är att förstå varandra och lära sig något nytt. Genom att använda reflektionsfrågor efter ett samtal ('Vad lärde du dig om din kompis åsikt?') flyttas fokus från vinst till förståelse.

Vanlig missuppfattning

Att man lyssnar bara genom att vara tyst.

Vad man ska lära ut istället

Visa att aktivt lyssnande innebär att visa med kroppen och genom frågor att man hänger med. Rollspel där en person låtsas lyssna och en annan lyssnar på riktigt gör skillnaden tydlig.

Idéer för aktivt lärande

Formell debatt: Heta stolen

En enkel fråga ställs (t.ex. 'Ska vi ha längre raster?'). Eleverna får turas om att sitta i 'heta stolen' och framföra en åsikt, medan de andra tränar på att ställa nyfikna följdfrågor istället för att bara argumentera emot.

30 min·Hela klassen

EPA (Enskilt-Par-Alla): Samtalsbollen

I små grupper använder eleverna en mjuk boll. Bara den som håller i bollen får prata. Innan man säger sin egen åsikt måste man kort sammanfatta vad personen innan sa, vilket tränar aktivt lyssnande.

20 min·Smågrupper

Utforskande cirkel: Responskorten

Eleverna får kort med meningar som 'Jag håller med för att...', 'Hur menar du då?' eller 'Jag tycker annorlunda för att...'. De ska försöka använda så många olika kort som möjligt under ett samtal om en bok de läst.

25 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• I ett klassrumsmöte där eleverna diskuterar regler eller klassaktiviteter, behöver de kunna lyssna aktivt på varandras förslag och ge konstruktiv respons för att komma fram till gemensamma beslut.
• När journalister intervjuar någon, ställer de ofta följdfrågor baserade på svaren de får för att få fram mer detaljerad och intressant information till sina reportage.
• Vid en föräldramöte eller ett möte i en förening är det viktigt att alla får tala till punkt och att man lyssnar på olika åsikter, även om man inte håller med, för att skapa en bra gemenskap.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en lapp där de får skriva ner två sätt de kan visa att de lyssnar aktivt. Be dem sedan skriva en mening om varför det är viktigt att ställa följdfrågor i en diskussion.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Hur kan vi göra för att alla ska våga säga vad de tycker, även om deras åsikt skiljer sig från gruppens?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina bästa idéer till klassen.

Kamratbedömning

Efter en parövning där eleverna gett varandra respons på en kort text, får de fylla i en enkel checklista för sin kamrat: 'Visade kamraten att hen lyssnade? Gav kamraten förslag på hur texten kunde bli bättre? Väntade kamraten på sin tur att prata?'

Vanliga frågor

Hur hanterar jag elever som tar över alla samtal?

Använd samtalsmarker (t.ex. tre knappar var). Varje gång man pratar lägger man ifrån sig en knapp. När knapparna är slut måste man vänta tills alla andra har använt sina. Det synliggör fördelningen av talutrymme på ett konkret sätt.

Vad är en bra följdfråga i årskurs 3?

Enkla frågor som 'Varför tycker du det?', 'Kan du berätta mer om det?' eller 'Hur menar du när du säger...?' är utmärkta. De öppnar upp för mer förklaringar och visar att man är genuint intresserad av vad den andre säger.

Vilken roll spelar aktivt lärande för att utveckla samtalsförmåga?

Samtalsförmåga kräver trygghet och struktur. Genom aktiva strategier som 'samtalsbollen' eller användning av 'meningsstarter' får eleverna en tydlig ram att hålla sig i. Det gör att även tystlåtna elever vågar delta, och samtalet blir en gemensam konstruktion istället för en serie monologer.

Hur lär vi oss att tycka olika utan att bli osams?

Öva på fraser som 'Jag förstår hur du tänker, men jag tycker...' istället för 'Du har fel'. Genom att dramatisera olika sätt att säga nej på, lär sig eleverna att skilja på person och åsikt.