Samhällskunskap · Gymnasiet 3 · Globalisering och internationell politik · Hösttermin

Sverige och internationella avtal

Eleverna undersöker hur Sverige samarbetar med andra länder genom internationella avtal och konventioner, till exempel inom miljö eller mänskliga rättigheter.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22-SH-INTERNATIONELLA-RELATIONER
• Lgr22-SH-POLITISKA-BESLUT-NIVÅER

Om detta ämne

Ämnet Sverige och internationella avtal fokuserar på hur Sverige samarbetar med andra länder genom avtal och konventioner, särskilt inom miljö och mänskliga rättigheter. Eleverna analyserar varför länder väljer samarbete, till exempel för att hantera globala utmaningar som klimatförändringar eller flyktingströmmar. De undersöker konkreta exempel som Parisavtalet, som påverkar svensk energipolitik, eller Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som integreras i svensk lagstiftning. Genom detta lär sig eleverna hur internationella åtaganden formar nationella beslut och skapar ömsesidiga beroenden.

Inom kursen Makt, Människa och Miljö kopplar ämnet till Lgr22:s centrala innehåll om internationella relationer och politiska beslut på olika nivåer. Eleverna utvecklar förmågan att kritiskt granska avtalens effektivitet, som sanktioner vid brott mot konventioner, och reflekterar över Sveriges roll som aktiv aktör i EU och FN. Detta stärker analytiska färdigheter och förståelse för global politik.

Aktivt lärande passar utmärkt för detta ämne. När elever simulerar förhandlingar eller debatterar sanktioner blir abstrakta processer levande. De tränar argumentation och perspektivtagande, vilket gör kunskapen bestående och relevant för framtida medborgarskap.

Nyckelfrågor

1. Analysera varför länder väljer att samarbeta genom internationella avtal.
2. Ge exempel på hur internationella avtal påverkar Sverige.
3. Förklara vad som händer om ett land inte följer ett internationellt avtal.

Lärandemål

• Analysera varför stater väljer att ingå internationella avtal utifrån teorier om internationella relationer.
• Jämföra hur olika internationella avtal, såsom Parisavtalet och Genèvekonventionerna, påverkar svensk lagstiftning och politik.
• Utvärdera konsekvenserna för Sverige om landet skulle bryta mot ett specifikt internationellt avtal.
• Syntetisera information från olika källor för att argumentera för eller emot Sveriges medlemskap i en viss internationell organisation eller konvention.

Innan du börjar

Nationell politik och beslutsfattande

Varför: För att förstå hur internationella avtal integreras i svensk lagstiftning krävs kunskap om hur politiska beslut fattas på nationell nivå.

Grundläggande internationella relationer

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för staters agerande på den internationella arenan, inklusive begrepp som diplomati och internationella organisationer.

Nyckelbegrepp

Suveränitet	En stats självbestämmanderätt och oberoende. Internationella avtal kan innebära en viss begränsning av denna, då staten förbinder sig till gemensamma regler.
Ratificering	Den formella process där en stat godkänner och bekräftar att den är bunden av ett internationellt avtal. I Sverige sker detta ofta efter riksdagens godkännande.
Folkrätt	Det regelverk som styr relationerna mellan stater. Internationella avtal är en central källa inom folkrätten.
Sanktioner	Åtgärder som vidtas mot en stat som bryter mot internationella avtal. Dessa kan vara ekonomiska, politiska eller militära.
Multilateralism	Samarbete mellan tre eller fler stater för att lösa gemensamma problem. Internationella avtal är ett centralt verktyg för detta.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Internationella avtal är alltid bindande som nationell lag.

Vad man ska lära ut istället

Avtal blir ofta lag i Sverige men efterlevnad bygger på politisk vilja. Aktiva metoder som rollspel visar hur sanktioner och diplomati påverkar, vilket hjälper elever att nyansera bilden genom diskussion.

Vanlig missuppfattning

Sverige följer alltid alla internationella avtal utan problem.

Vad man ska lära ut istället

Sverige anpassar sig men utmaningar finns, som i migrationsfrågor. Grupparbete med fallstudier avslöjar konflikter och lösningar, där elever jämför källor och utvecklar kritiskt tänkande.

Vanlig missuppfattning

Länder samarbetar enbart av altruism.

Vad man ska lära ut istället

Intressen som ekonomi och säkerhet driver samarbete. Debatter gör detta tydligt, då elever argumenterar från olika perspektiv och ser hur ömsesidiga fördelar uppstår.

Idéer för aktivt lärande

Rollspel: FN-förhandlingar om klimatavtal

Dela in eleverna i länders delegationer som förhandlar om ett nytt klimatavtal. De får bakgrundsmaterial om positioner och måste kompromissa för att nå konsensus. Avsluta med plenaria där avtalet presenteras och röstas om.

50 min·Smågrupper

Fallstudie: Parisavtalets påverkan på Sverige

Ge grupper autentiska dokument om hur Parisavtalet påverkat svensk politik. Eleverna kartlägger förändringar i lagar och debatterar fördelar och utmaningar. Presentera fynd i klassen med visuella stöd.

40 min·Smågrupper

Formell debatt: Konsekvenser av att bryta avtal

Förbered pro- och kontra-argument om sanktioner vid brott mot mänskliga rättigheter. Eleverna debatterar i par och röstar sedan i helklass. Reflektera över realistiska utfall med lärarens vägledning.

35 min·Par

Kartläggning: Sveriges avtalspartners

Individuellt eller i par kartlägger elever Sveriges viktigaste avtal inom miljö och rättigheter på en världskarta. Diskutera i grupp hur dessa påverkar vardagen och dela digitalt.

30 min·Par

Kopplingar till Verkligheten

• En jurist vid Utrikesdepartementet arbetar dagligen med att tolka och förhandla internationella avtal, som till exempel handelsavtal eller miljökonventioner, för att säkerställa Sveriges intressen.
• Miljöorganisationer som Världsnaturfonden (WWF) använder sig av internationella miljöavtal, som CITES (konventionen om internationell handel med hotade arter), för att bedriva påtryckningsarbete och skydda biologisk mångfald i Sverige och globalt.
• Vid en större internationell kris, som en flyktingkatastrof, kan Sveriges agerande och mottagande av flyktingar styras av internationella konventioner som Genèvekonventionen och Dublinförordningen.

Bedömningsidéer

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Om Sverige skulle välja att inte följa Parisavtalet gällande utsläppsmål, vilka tre konkreta konsekvenser skulle kunna uppstå för landet, både nationellt och internationellt? Diskutera i smågrupper och presentera era viktigaste punkter.'

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner ett exempel på ett internationellt avtal som Sverige är bundet av. Därefter ska de kort förklara hur detta avtal påverkar en specifik svensk samhällssektor (t.ex. miljöskydd, arbetsrätt, handel) och varför de tror att Sverige valde att ingå avtalet.

Snabbkontroll

Ge eleverna en kort text om en fiktiv situation där ett land bryter mot ett internationellt avtal. Be dem identifiera vilken typ av folkrättsligt brott som begåtts och föreslå en lämplig sanktion, med motivering.

Vanliga frågor

Hur påverkar Parisavtalet Sverige?

Parisavtalet binder Sverige till utsläppsmål som påverkar energipolitik, skatter och subventioner för förnybart. Det har lett till lagar som klimatmål i budgetpropositionen och investeringar i vindkraft. Elever kan analysera hur detta förändrar industrier och vardag, med koppling till globala trender.

Vad händer om ett land bryter mot ett internationellt avtal?

Konsekvenser inkluderar sanktioner, diplomatisk isolering eller tvister i domstolar som ICJ. Exempelvis sanktioner mot Ryssland efter Ukraina-invasionen. Aktivt lärande som debatter hjälper elever förstå nyanserna i efterlevnad och påföljder.

Hur undervisar man aktivt om internationella avtal?

Använd rollspel där elever förhandlar som länders delegationer, eller fallstudier med autentiska dokument. Gruppdiskussioner om sanktioner gör abstrakt kunskap konkret. Detta utvecklar argumentation, perspektivtagande och kopplar till Lgr22:s mål om analys av politiska processer på 50-70 ord.

Vilka exempel på avtal inom mänskliga rättigheter påverkar Sverige?

Europakonventionen om mänskliga rättigheter är inkorporerad i svensk lag och prövas i domstol. Barnkonventionen styr socialpolitik. Elever granskar hur dessa påverkar asylregler och utbildning, med fokus på rättigheter i praktiken.