Skip to content
Kognitiva och biologiska förklaringar
Psykologi · Gymnasiet 3 · Psykologiska perspektiv och personlighet · 1.º Período

Kognitiva och biologiska förklaringar

Fokus på hur hjärnans struktur, kemi och våra tankemönster styr våra känslor och handlingar. Vi granskar kognitiva scheman och neuropsykologi.

Kort sammanfattning:Det kognitiva perspektivet fokuserar på människan som en tänkande varelse som bearbetar information, medan det biologiska perspektivet ser till hjärnans fysiska processer. I den svenska gymnasieskolan är kopplingen mellan dessa två central för att förstå modern neuropsykologi. Eleverna får lära sig hur våra tankescheman fungerar som filter för verkligheten och hur signalsubstanser som dopamin och serotonin påverkar vårt mående.

Skolverket KursplanerÄmnesplan Psykologi (GY11) - Centralt innehåll: Kognitionspsykologi och biologisk psykologi.Ämnesplan Psykologi (GY11) - Kunskapskrav: Förmåga att värdera psykologiska förklaringsmodeller.

Om detta ämne

Det kognitiva perspektivet fokuserar på människan som en tänkande varelse som bearbetar information, medan det biologiska perspektivet ser till hjärnans fysiska processer. I den svenska gymnasieskolan är kopplingen mellan dessa två central för att förstå modern neuropsykologi. Eleverna får lära sig hur våra tankescheman fungerar som filter för verkligheten och hur signalsubstanser som dopamin och serotonin påverkar vårt mående.

Detta ämne ger eleverna en vetenskaplig grund för att förstå varför vi minns vissa saker men glömmer andra, och hur fysiska faktorer som sömn och kost direkt påverkar kognitiva prestationer. Genom att integrera dessa perspektiv kan eleverna se människan som en helhet där kropp och tanke samverkar. Eleverna greppar dessa abstrakta processer snabbare genom strukturerade diskussioner och gemensamma experiment kring perception och minne.

Nyckelfrågor

  1. Hur styr våra tankescheman våra känslor?
  2. Vilken roll spelar signalsubstanser för vårt mående?
  3. Hur samverkar biologi och kognition?

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningAtt vi bara använder 10 procent av vår hjärna.

Vad man ska lära ut istället

Detta är en seglivad myt; modern hjärnavbildning visar att nästan hela hjärnan är aktiv under dygnet. Genom att titta på fMRI-bilder i grupp kan eleverna se hur olika delar samverkar vid komplexa uppgifter.

Vanlig missuppfattningAtt kognitiva scheman är omöjliga att ändra.

Vad man ska lära ut istället

Scheman är flexibla och förändras genom nya erfarenheter, vilket kallas ackommodation. Genom diskussioner om hur vi ändrat uppfattning om något kan eleverna förstå hur omstrukturering sker i praktiken.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Vanliga frågor

Vad är ett kognitivt schema?
Ett kognitivt schema är en mental struktur som hjälper oss att organisera och tolka information. Det fungerar som en mall för hur vi förväntar oss att världen ska fungera. I undervisningen kopplar vi ofta detta till hur fördomar skapas eller hur vi snabbt kan förstå en ny situation baserat på tidigare erfarenheter.
Hur påverkar signalsubstanser vårt beteende?
Signalsubstanser är kemiska budbärare som överför signaler mellan nervceller. Till exempel är dopamin kopplat till belöningssystemet och motivation, medan serotonin påverkar humör och sömn. Obalans i dessa kan leda till psykisk ohälsa, vilket förklarar varför medicinsk behandling ibland är nödvändig.
Varför är det viktigt att kombinera kognitiv och biologisk psykologi?
Genom att kombinera dem får vi en helhetsbild. Tankar (kognition) kan påverka hjärnans kemi (biologi), och vice versa. I kursplanen betonas förmågan att se samband, och detta är ett perfekt exempel på hur olika perspektiv kompletterar varandra för att förklara mänskligt beteende.
Vilka är de bästa praktiska strategierna för att lära ut neuropsykologi?
Eftersom neuropsykologi kan bli mycket tekniskt fungerar modeller och visualiseringar bäst. Att låta eleverna bygga modeller av hjärnan eller använda interaktiva simuleringar av synapser gör det abstrakta konkret. Gruppdiskussioner kring fallstudier där en hjärnskada påverkat beteendet hjälper också eleverna att förstå funktionell lokalisering.
Edited by Adriana Perusin, Editor-in-Chief, Flip Education