Historia · Årskurs 8 · Efterkrigstiden och kalla kriget · Vårterminen

Avkolonisering och nya stater

Följ processen där de europeiska kolonialimperierna avvecklades och nya självständiga stater växte fram i Afrika och Asien, samt de utmaningar de ställdes inför.

Kort sammanfattning:Efter andra världskriget ritades världskartan om fullständigt. Följ med på resan där dussintals nya länder i Afrika och Asien föddes ur de gamla europeiska imperierna.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: Historia 7-9 - Efterkrigstiden, kalla kriget och globaliseringen

Om detta ämne

Detta arbetsområde behandlar en av 1900-talets mest omvälvande globala processer: avkoloniseringen. För elever i årskurs 8 är det centralt att förstå hur den världskarta vi känner idag formades efter andra världskrigets slut. Inom ramen för det centrala innehållet i Lgr22, specifikt 'Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid', ger detta tema eleverna möjlighet att analysera maktförhållanden, konflikter och samhällsförändringar. Undervisningen bör fokusera på de huvudsakliga drivkrafterna bakom avkoloniseringen: de europeiska kolonialmakternas försvagning efter kriget, framväxten av starka nationalistiska rörelser i kolonierna och det nya geopolitiska läget under kalla kriget, där både USA och Sovjetunionen av olika anledningar motsatte sig de gamla imperierna.

Genom att studera olika fall, från Indiens relativt fredliga självständighet till det blodiga frihetskriget i Algeriet, kan eleverna utveckla sin förmåga att se historiska skeenden ur olika perspektiv och förstå komplexiteten i förändringsprocesser. Det är också viktigt att belysa de enorma utmaningar som de nya staterna stod inför. Godtyckliga gränser dragna av kolonialmakterna skapade etniska konflikter, och ekonomiskt var många länder fortfarande beroende av sina forna härskare i en form av 'neokolonialism'. Att förstå avkoloniseringen är avgörande för att kunna analysera många av dagens globala konflikter och ekonomiska ojämlikheter, vilket ger ämnet en stark relevans för elevernas nutidsförståelse.

Nyckelfrågor

1. Identifiera de viktigaste drivkrafterna bakom avkoloniseringen efter 1945.
2. Analysera de politiska och ekonomiska utmaningar som många nya stater mötte efter självständigheten.
3. Jämför den fredliga avkoloniseringen i vissa länder med de våldsamma självständighetskrigen i andra.

Lärandemål

• Beskriva de centrala orsakerna till avkoloniseringen efter andra världskriget.
• Förklara de politiska, sociala och ekonomiska utmaningar som nya stater ställdes inför.
• Jämföra olika vägar till självständighet med exempel på både fredliga och våldsamma processer.
• Analysera hur arvet från kolonialismen, till exempel gränsdragningar, påverkar världen idag.
• Använda centrala begrepp som imperialism, nationalism och neokolonialism för att resonera om historiska skeenden.

Nyckelbegrepp

Avkolonisering	Processen där kolonier blir självständiga stater, fria från en kolonialmakt.
Nationalism	En idé om att ett folk med gemensamt språk, kultur och historia har rätt att bilda en egen, självständig stat.
Imperialism	När en stat strävar efter att utöka sin politiska och ekonomiska makt över andra länder.
Neokolonialism	Indirekt dominans över ett land genom ekonomiska eller politiska medel, istället för direkt styre.
Tredje världen	En term som användes under kalla kriget för att beskriva de länder som inte tillhörde västblocket (första världen) eller östblocket (andra världen), varav många var nya stater efter avkoloniseringen.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Avkoloniseringen var en 'gåva' från de snälla europeiska länderna.

Vad man ska lära ut istället

Självständigheten var främst ett resultat av långvarig och ofta hård kamp från nationalistiska rörelser i kolonierna. Att de europeiska makterna var försvagade efter andra världskriget skapade ett tillfälle, men det var sällan en frivillig gåva.

Vanlig missuppfattning

När ett land blev självständigt var alla problem lösta.

Vad man ska lära ut istället

Självständigheten var bara början. Många nya stater brottades med enorma problem som politisk instabilitet, etniska konflikter på grund av koloniala gränser och ekonomiskt beroende av sina forna kolonialmakter (neokolonialism).

Vanlig missuppfattning

Alla kolonier fick slåss i blodiga krig för att bli fria.

Vad man ska lära ut istället

Vägen till självständighet såg mycket olika ut. Medan länder som Algeriet och Vietnam utkämpade långa och våldsamma krig, uppnådde andra, som Indien och Ghana, självständighet genom främst politiska förhandlingar och civilt motstånd.

Idéer för aktivt lärande

Expertpussel

Kartanalys: Världen före och efter

Eleverna jämför en världskarta från 1945 med en nutida karta. De identifierar vilka länder som har uppstått i Afrika och Asien och diskuterar vilka imperier de tillhörde.

30 min·Par

Fallstudie

Indien och Algeriet

Klassen delas in i expertgrupper som fördjupar sig i antingen Indiens fredliga väg till självständighet eller Algeriets våldsamma frihetskrig. Därefter skapas nya grupper där experterna lär ut sin kunskap till varandra.

60 min·Smågrupper

Expertpussel

Röster från frihetskampen: Källkritik

Eleverna analyserar korta utdrag ur tal eller texter från frihetsledare som Gandhi, Nehru eller Ho Chi Minh. De identifierar budskap, syfte och målgrupp.

45 min·Individuellt

Kopplingar till Verkligheten

• Förståelse för nutida konflikter i Afrika och Mellanöstern som har rötter i de godtyckliga gränser som drogs under kolonialtiden.
• Insikt i globala ekonomiska ojämlikheter och handelsmönster som delvis är ett arv från den koloniala eran.
• Kontext till dagens migrationsströmmar från före detta kolonier till Europa.
• Förmåga att analysera hur begrepp som nationell identitet och självbestämmande är relevanta i dagens politiska debatter.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

En 'exit ticket' där eleverna med tre meningar sammanfattar den viktigaste orsaken till avkolonisering och en utmaning för de nya staterna.

Snabbkontroll

En jämförande analys i textform där eleverna diskuterar likheter och skillnader mellan två länders väg till självständighet, till exempel Ghana och Kenya.

Snabbkontroll

Eleverna skattar sin förståelse av nyckelbegreppen (t.ex. nationalism, neokolonialism) på en skala före och efter arbetsområdet för att synliggöra sitt eget lärande.

Vanliga frågor

Varför ville inte de europeiska länderna bara släppa sina kolonier?

Kolonierna var ekonomiskt lönsamma eftersom de gav tillgång till billiga råvaror och nya marknader. De gav också militärstrategiska fördelar och nationell prestige, så att förlora dem sågs som ett stort nederlag.

Vad betyder neokolonialism?

Det är ett begrepp som beskriver hur före detta kolonialmakter eller andra starka nationer kan fortsätta att utöva kontroll över självständiga länder, men med ekonomiska och politiska medel istället för direkt militärt styre.

Spelar kolonialismen någon roll idag?

Ja, arvet från kolonialismen är fortfarande tydligt. Det syns i många av dagens konflikter som har rötter i de konstgjorda gränserna, i den ekonomiska ojämlikheten mellan länder och i kulturella och språkliga band.