Historia · Årskurs 8

Idéer för aktivt lärande

Avkolonisering och nya stater

Efter andra världskriget ritades världskartan om fullständigt. Följ med på resan där dussintals nya länder i Afrika och Asien föddes ur de gamla europeiska imperierna.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: Historia 7-9 - Efterkrigstiden, kalla kriget och globaliseringen

• 30–60 min
• Par → Hela klassen
• 3 aktiviteter

Aktivitet 01

• Expertpussel
• 30 min · Par

Kartanalys: Världen före och efter

Eleverna jämför en världskarta från 1945 med en nutida karta. De identifierar vilka länder som har uppstått i Afrika och Asien och diskuterar vilka imperier de tillhörde.

Identifiera de viktigaste drivkrafterna bakom avkoloniseringen efter 1945.

Handledningstips

Uppmuntra eleverna att reflektera över varför vissa landsgränser ser ut som raka streck.

Vad att leta efter

En 'exit ticket' där eleverna med tre meningar sammanfattar den viktigaste orsaken till avkolonisering och en utmaning för de nya staterna.

• Förstå
• Analysera
• Utvärdera
• Relationsförmåga
• Självreglering

Aktivitet 02

• Fallstudie
• 60 min · Smågrupper

Fallstudie: Indien och Algeriet

Klassen delas in i expertgrupper som fördjupar sig i antingen Indiens fredliga väg till självständighet eller Algeriets våldsamma frihetskrig. Därefter skapas nya grupper där experterna lär ut sin kunskap till varandra.

Analysera de politiska och ekonomiska utmaningar som många nya stater mötte efter självständigheten.

Handledningstips

Tillhandahåll ett arbetsblad med tydliga frågor för att strukturera elevernas efterforskning och presentation.

Vad att leta efter

En jämförande analys i textform där eleverna diskuterar likheter och skillnader mellan två länders väg till självständighet, till exempel Ghana och Kenya.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Beslutsfattande
• Självreglering

Aktivitet 03

• Expertpussel
• 45 min · Individuellt

Röster från frihetskampen: Källkritik

Eleverna analyserar korta utdrag ur tal eller texter från frihetsledare som Gandhi, Nehru eller Ho Chi Minh. De identifierar budskap, syfte och målgrupp.

Jämför den fredliga avkoloniseringen i vissa länder med de våldsamma självständighetskrigen i andra.

Handledningstips

Hjälp eleverna att sätta källan i sitt historiska sammanhang för att förstå dess fulla innebörd.

Vad att leta efter

Eleverna skattar sin förståelse av nyckelbegreppen (t.ex. nationalism, neokolonialism) på en skala före och efter arbetsområdet för att synliggöra sitt eget lärande.

• Förstå
• Analysera
• Utvärdera
• Relationsförmåga
• Självreglering

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Inled med att visualisera imperiernas utbredning med en karta från 1945. Använd konkreta fallstudier, som Indien och Algeriet, för att illustrera de olika vägarna till frihet. Återkoppla ständigt till de tre övergripande drivkrafterna: nationalism, försvagade kolonialmakter och kalla kriget.

Efter detta arbetsområde kommer eleverna kunna förklara varför avkoloniseringen skedde och analysera de problem och möjligheter som de nya självständiga staterna stod inför.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Avkoloniseringen var en 'gåva' från de snälla europeiska länderna.

  Självständigheten var främst ett resultat av långvarig och ofta hård kamp från nationalistiska rörelser i kolonierna. Att de europeiska makterna var försvagade efter andra världskriget skapade ett tillfälle, men det var sällan en frivillig gåva.

• När ett land blev självständigt var alla problem lösta.

  Självständigheten var bara början. Många nya stater brottades med enorma problem som politisk instabilitet, etniska konflikter på grund av koloniala gränser och ekonomiskt beroende av sina forna kolonialmakter (neokolonialism).

• Alla kolonier fick slåss i blodiga krig för att bli fria.

  Vägen till självständighet såg mycket olika ut. Medan länder som Algeriet och Vietnam utkämpade långa och våldsamma krig, uppnådde andra, som Indien och Ghana, självständighet genom främst politiska förhandlingar och civilt motstånd.

---

Metoder som används i denna översikt

• Expertpussel
• Fallstudie