Historia · Årskurs 7 · Människans tidiga historia och de första städerna · Hösttermin

Källkritiska kriterier: Beroende och tendens

Fortsatt praktisk övning i att använda kriterierna beroende och tendens för att värdera källor.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI2
• Lgr22:HI4

Om detta ämne

Historiebruk handlar om hur vi använder historia för att påverka vår samtid och framtid. I årskurs 7 undersöker vi hur olika grupper genom tiderna har använt historiska händelser och symboler för att skapa gemenskap, legitimera makt eller sälja produkter. Vi tittar på allt från hur vikingar används i reklam och dataspel till hur politiska rörelser använder historiska myter för att stärka sin identitet.

Enligt Lgr22 ska eleverna utveckla förståelse för hur historia kan användas i olika syften. Vi analyserar begrepp som existentiellt, politiskt och kommersiellt historiebruk. Genom att granska populärkultur och debatter får eleverna verktyg att se när historia används som ett slagträ eller som en inspirationskälla. Detta ämne blir levande när eleverna får analysera sina egna favoritfilmer eller spel och diskutera vad som är historiskt korrekt och vad som är tillagt för att skapa spänning.

Nyckelfrågor

1. Förklara varför förstahandsuppgifter oftast är mer pålitliga än andrahandsuppgifter.
2. Analysera hur syftet med en text påverkar dess trovärdighet.
3. Bedöm hur vi identifierar och hanterar tendens i historiska källor.

Lärandemål

• Analysera hur källans beroende (närhet till händelsen) påverkar dess trovärdighet.
• Bedöma hur syftet med en källa (tendens) kan påverka dess information och presentation.
• Identifiera och förklara tendens i olika typer av historiska källor, till exempel texter, bilder eller föremål.
• Jämföra trovärdigheten hos en förstahands- och en andrahandskälla om samma historiska händelse.
• Kritiskt värdera huruvida en historisk källa kan betraktas som objektiv eller subjektiv baserat på dess beroende och tendens.

Innan du börjar

Vad är en källa?

Varför: Eleverna behöver grundläggande förståelse för vad som utgör en historisk källa innan de kan analysera dess trovärdighet.

Historiebruk: Att använda historia

Varför: Förståelse för hur historia används i olika syften lägger grunden för att kunna identifiera och analysera tendens i källor.

Nyckelbegrepp

Beroende	Handlar om källans närhet i tid och rum till den händelse som beskrivs. En källa med nära beroende är ofta en förstahandskälla.
Tendens	Beskriver källans syfte eller avsikt. Vad vill skaparen av källan uppnå, och hur påverkar det informationen som presenteras?
Förstahandskälla	En källa som skapats av någon som upplevde eller var närvarande vid händelsen. Exempelvis ett dagboksinlägg skrivet under en krigstid.
Andrahandskälla	En källa som bygger på förstahandskällor eller andra andrahandskällor. Exempelvis en historiebok skriven långt efter händelsen.
Källkritik	En metod för att granska och värdera källors trovärdighet och användbarhet, med hjälp av kriterier som beroende och tendens.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att historiska filmer alltid försöker visa exakt hur det var.

Vad man ska lära ut istället

Filmer vill främst underhålla och tjäna pengar. De ändrar ofta på historien för att göra den mer dramatisk. Genom att jämföra filmscener med historiska fakta lär sig eleverna att se skillnaden mellan fakta och fiktion.

Vanlig missuppfattning

Att det bara finns ett sätt att berätta historien på.

Vad man ska lära ut istället

Historia tolkas ständigt om utifrån samtiden. Olika grupper väljer ut olika delar av historien att lyfta fram. Aktiva diskussioner om perspektiv hjälper eleverna att förstå detta.

Idéer för aktivt lärande

Utforskande cirkel: Historia i populärkulturen

Eleverna analyserar trailers från historiska filmer eller spel (t.ex. Assassin's Creed eller Vikings). De ska identifiera vad som är historiskt underbyggt och vad som är 'Hollywood-historia' och diskutera varför filmskaparna gjort dessa val.

45 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla): Statyer och minnesmärken

Eleverna får se bilder på statyer av historiska personer som blivit omdiskuterade. De reflekterar över frågan: 'Ska man ta bort statyer av personer som gjort dåliga saker?' och diskuterar i par innan en gemensam klassdiskussion.

30 min·Par

Gallergång: Reklam med historia

Eleverna samlar in eller får exempel på reklam som använder historiska teman (t.ex. 'bröd som på mormors tid' eller vikingatema i logotyper). De analyserar vilket budskap företaget vill sända genom att använda historien.

35 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• Journalister och grävande reportrar använder källkritiska metoder dagligen för att avgöra trovärdigheten i sina nyhetskällor. De måste bedöma om en källa har en dold agenda eller om den är tillräckligt nära händelsen för att ge en korrekt bild, till exempel vid bevakning av politiska skandaler.
• Museipedagoger arbetar med att tolka och presentera historiska föremål och dokument. De behöver förstå källornas beroende och tendens för att kunna förklara för besökare hur föremålet kan ge information om en svunnen tid, men också hur dess ursprungliga syfte kan ha påverkat dess utformning.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna två korta texter om samma historiska händelse (t.ex. ett utdrag ur en samtida krönika och ett utdrag ur en modern historiebok). Be dem svara på: Vilken text har störst beroende till händelsen och varför? Vilken text verkar ha en tydlig tendens och hur märks det?

Snabbkontroll

Visa en bild eller en kort filmsekvens från en historisk film. Ställ frågor som: Vem skapade den här bilden/filmen och när? Vad kan ha varit syftet med att skapa den? Hur kan dessa faktorer påverka hur vi uppfattar händelsen som skildras?

Diskussionsfråga

Diskutera i smågrupper: Varför är det viktigt att vara medveten om tendens när man läser nyheter eller ser reklam idag? Ge konkreta exempel där syftet med informationen är tydligt och hur det påverkar budskapet.

Vanliga frågor

Vad är politiskt historiebruk?

Det är när politiker eller grupper använder historiska händelser för att motivera sina åsikter eller beslut idag. Det kan handla om att peka på gamla oförrätter eller att hylla en 'storhetstid' för att vinna röster eller skapa enighet.

Varför är vikingar så populära i historiebruk?

Vikingar symboliserar ofta styrka, äventyr och frihet. Det gör dem tacksamma att använda i allt från turism och sport till politisk propaganda, även om bilden som används ofta är en förenklad myt.

Hur kan elevaktiva metoder hjälpa eleverna att förstå historiebruk?

Genom att låta eleverna själva skapa en reklamkampanj eller ett politiskt tal som använder historia, inser de hur lätt det är att vinkla det förflutna för att nå ett mål. Det skapar en 'aha-upplevelse' som gör dem mer vaksamma när de möter liknande budskap i verkligheten.

Vad menas med existentiellt historiebruk?

Det handlar om att använda historia för att svara på frågor om vem man är och var man kommer ifrån. Det kan vara en släktforskning eller en nations gemensamma historia som skapar en känsla av sammanhang och tillhörighet.