Sverige och världen: Handel och möten · Vårtermin

Vallonerna och järnet

Hur invandring av specialiserad arbetskraft från nuvarande Belgien utvecklade den svenska industrin.

Om detta ämne

Invandringen av valloner under 1600-talet är ett av de tydligaste exemplen på hur internationellt utbyte har format Sverige. Vallonerna, som kom från nuvarande Belgien, förde med sig avancerad teknik för järnframställning som gjorde det svenska järnet till världens bästa. För elever i årskurs 5 belyser detta ämne migrationens betydelse för ekonomisk utveckling och hur ny kunskap kan förändra ett helt land. Det kopplar direkt till kursplanens mål om migration och handel.

Genom att studera vallonernas historia får eleverna också möta frågor om integration och kulturmöten. Vallonerna levde ofta i egna samhällen vid bruken, med egna traditioner och språk, vilket kan leda till intressanta diskussioner om hur olika grupper har levt sida vid sida i Sverige genom historien. Aktiva metoder där eleverna får undersöka bruksmiljöer eller rollspela möten mellan svenskar och valloner gör historien mänsklig och begriplig.

Lärandemål

• Förklara hur vallonernas specifika kunskaper inom järnframställning bidrog till Sveriges ekonomiska expansion under stormaktstiden.
• Analysera hur mötet mellan valloner och den lokala befolkningen kan ha påverkat kulturer och samhällen vid bruken.
• Jämföra likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan vallonska invandrare och den svenska befolkningen under 1600-talet, med hjälp av historiska källor.
• Bedöma den långsiktiga betydelsen av invandring för Sveriges tekniska och ekonomiska utveckling, med valloninvandringen som exempel.

Innan du börjar

Sverige under tidigmodern tid

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för tidsperioden och samhällsförhållandena för att kunna placera valloninvandringen i sitt historiska sammanhang.

Grundläggande om hantverk och produktion

Varför: Eleverna behöver en förståelse för vad hantverk innebär för att kunna greppa den tekniska kunskap som vallonerna förde med sig.

Nyckelbegrepp

Valloner	Invånare från nuvarande Belgien som under 1600-talet invandrade till Sverige för att arbeta med järnframställning.
Bruksmiljö	Ett område där industriell produktion, ofta kopplad till järnframställning, drevs, inklusive bostäder och sociala strukturer för arbetarna.
Mästersmed	En skicklig hantverkare med ledande ansvar för smedjan och produktionen vid ett järnbruk, ofta en av de valloner som invandrade.
Invandring	Att människor flyttar till ett land för att bosätta sig där, ofta för att söka arbete eller bättre levnadsvillkor.

Idéer för aktivt lärande

Stationsundervisning: Livet på bruket

Eleverna besöker olika stationer som visar vallonernas arbete vid masugnen, deras matkultur (t.ex. vita bönor), och deras kontrakt. De får jämföra vallonernas villkor med de svenska böndernas och anteckna skillnader i en tabell.

⏱ 50 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Rollspel: Kontraktet med Louis De Geer

Eleverna agerar vallonska smeder som förhandlar om sina arbetsvillkor med industrimannen Louis De Geer. De ska diskutera lön, bostad och rätten att behålla sin tro, vilket belyser vad som krävdes för att locka hit expertis.

⏱ 40 min·Smågrupper

Generera uppdrag

EPA (Enskilt-Par-Alla): Ny teknik då och nu

Eleverna funderar på en modern teknik som vi har 'importerat' till Sverige idag. De diskuterar i par hur den tekniken har förändrat vårt samhälle, precis som vallonernas smideskonst förändrade Sverige på 1600-talet.

⏱ 20 min·Par

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Idag finns det fortfarande platser i Sverige som bär spår av valloninvandringen, till exempel i Bergslagen där många gamla järnbruk ligger. Dessa platser är idag ofta besökta av turister som vill lära sig mer om Sveriges industrihistoria.

Yrken som smed och ingenjör inom metallindustrin bygger vidare på den kunskap som kom till Sverige under 1600-talet. Moderna ståltillverkare och verkstadsindustrier är direkta arvtagare till tekniken som vallonerna introducerade.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Vallonerna kom hit som flyktingar.

Vad man ska lära ut istället

De flesta valloner var arbetskraftsinvandrare som lockades hit med bra kontrakt och höga löner för sin unika kompetens. Genom att läsa historiska kontrakt förstår eleverna att det var en planerad satsning från den svenska staten.

Vanlig missuppfattning

Svenskarna kunde redan allt om järn innan vallonerna kom.

Vad man ska lära ut istället

Svenskarna var bra på järn, men vallonerna introducerade 'vallonsmidet' som gav ett mycket renare och starkare järn. Genom att jämföra bilder på olika typer av ugnar ser eleverna den tekniska skillnaden vallonerna bidrog med.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en lapp där de ska skriva ner två saker som vallonerna var bra på. Be dem sedan förklara med en mening varför deras kunskaper var viktiga för Sverige på 1600-talet.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Hur tror ni att de svenskar som redan bodde vid bruken kände när nya människor med annorlunda språk och seder kom dit?'. Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina tankar till klassen.

Snabbkontroll

Visa bilder på gamla bruksmiljöer och moderna industrier. Fråga eleverna: 'Vad har dessa platser gemensamt?'. Samla in svar muntligt eller genom att eleverna skriver ner ett ord var.

Vanliga frågor

Vilka var vallonerna och varför kom de till Sverige?

Vallonerna var skickliga hantverkare och smeder från Vallonien i nuvarande Belgien. De lockades till Sverige på 1600-talet av affärsmän som Louis De Geer för att arbeta i de svenska järnbruken. Sverige behövde deras kunskap för att kunna producera högkvalitativt järn som kunde säljas dyrt till utlandet.

Vad var ett järnbruk för något?

Ett järnbruk var som ett litet eget samhälle där man tillverkade järn. Där fanns masugnar, smedjor, bostäder för arbetarna, en skola och ofta en herrgård där bruksägaren bodde. Allt kretsade kring produktionen av järn, som var Sveriges viktigaste exportvara.

Hur kan man använda rollspel för att förstå migration?

Genom rollspel får eleverna leva sig in i de val och utmaningar en migrant ställs inför. Att agera i en förhandling om arbetsvillkor eller ett möte mellan olika kulturer gör att eleverna förstår drivkrafterna bakom migration på ett personligt plan. Det främjar empati och ger en djupare förståelse för hur kunskapsöverföring fungerar i praktiken.

Finns det spår av vallonerna i Sverige idag?

Ja, många svenskar har vallonska efternamn och det finns välbevarade vallonbruk, som Lövstabruk, som man kan besöka. Vallonerna påverkade också det svenska köket och språket, och deras yrkesskicklighet lade grunden för Sveriges långa tradition som en framstående industrination.