Stormaktens fall och arvet efteråt · Vårtermin

Karl XII och slutet på en era

Det stora nordiska kriget och de avgörande händelserna vid Poltava och Fredrikshald.

Om detta ämne

Historiebruk handlar om hur vi använder historia för olika syften i vår egen tid. Det kan handla om allt från statyer av krigarkungar till hur vi firar nationaldagen. För elever i årskurs 5 är detta ett kritiskt perspektiv som hjälper dem att förstå att historia inte bara är 'det som hänt', utan också hur vi väljer att minnas det. Detta är en central del av kursplanen i historia som fokuserar på hur historia kan användas för att skapa identiteter och påverka människors åsikter.

Genom att undersöka gatunamn, statyer och museer i sin närhet kan eleverna upptäcka vilka personer och händelser som anses viktiga nog att bevaras. Det ger också möjlighet att diskutera vem som saknas i historieskrivningen, till exempel kvinnor, barn eller minoritetsgrupper som samer. Aktiva metoder där eleverna får vara 'historiedetektiver' eller debattera statyers framtid gör ämnet relevant och engagerande.

Lärandemål

• Förklara de huvudsakliga orsakerna till att det svenska stormaktsväldet föll under Karl XII:s regeringstid.
• Analysera hur det stora nordiska kriget påverkade civilbefolkningens levnadsvillkor genom exempel på skatter och förluster.
• Jämföra hur olika historiska källor, som samtida skildringar och senare historieskrivning, framställer Karl XII:s person och handlingar.
• Bedöma konsekvenserna av slaget vid Poltava och belägringen av Fredrikshald för Sveriges militära och politiska ställning.

Innan du börjar

Sverige under Vasatiden

Varför: Eleverna behöver förstå grunderna i hur en stark centralmakt byggdes upp under Gustav Vasa för att kunna jämföra med och förstå förändringarna under Karl XII.

Grundläggande om källkritik

Varför: För att kunna analysera hur bilden av Karl XII förändrats behöver eleverna ha en grundläggande förståelse för att källor kan vara vinklade och att olika tider har olika perspektiv.

Nyckelbegrepp

Stormaktstiden	Perioden då Sverige var en europeisk stormakt, ungefär från 1611 till 1721, präglad av militära erövringar och politiskt inflytande.
Stora nordiska kriget	Ett långvarigt krig (1700-1721) mellan Sverige och en koalition av länder ledd av Ryssland, som ledde till att Sverige förlorade sitt stormaktsvälde.
Poltava	Ett avgörande slag år 1709 där den svenska armén under Karl XII led ett stort nederlag mot ryssarna, vilket innebar en vändpunkt i kriget.
Fredrikshald	Den norska fästningen där Karl XII stupade år 1718 under ett fälttåg, vilket markerade slutet på hans regeringstid och en viktig händelse i kriget.
Reversaler	Skriftliga löften eller överenskommelser, ofta använda av kungamakten för att garantera adelns privilegier i utbyte mot stöd.

Idéer för aktivt lärande

Gallergång: Vem förtjänar en staty?

Eleverna får se bilder på befintliga statyer och förslag på nya (t.ex. en vallonsk smed, en bondkvinna från stormaktstiden). De går runt och röstar med motiveringar på vem de tycker bäst representerar Sveriges historia för framtiden.

⏱ 40 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Utforskande cirkel: Gatunamns-detektiverna

Eleverna undersöker kartan över sin egen stad eller en närliggande stad. De letar efter namn som kan kopplas till Vasatiden eller stormaktstiden och tar reda på vad dessa personer gjorde. De diskuterar sedan i grupper om namnen ger en rättvis bild av historien.

⏱ 45 min·Smågrupper

Generera uppdrag

EPA (Enskilt-Par-Alla): Historia i reklam och film

Eleverna funderar på när de sett historiska personer i reklam, filmer eller spel. De diskuterar i par om bilden som visas där stämmer överens med vad de lärt sig i skolan, och varför företag eller filmskapare ibland ändrar på historien.

⏱ 25 min·Par

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Historiker vid Armémuseum kan använda kartor och militära rapporter från det stora nordiska kriget för att rekonstruera slag som Poltava och förklara strategiska beslut.

Lokala hembygdsföreningar kan undersöka hur krigen påverkade socknarnas ekonomi och befolkning, till exempel genom att studera gamla skattelängder och kyrkböcker för att förstå effekterna av höga skatter och manspillan.

Besökare på Karl XII:s staty i Kungsträdgården i Stockholm kan reflektera över hur bilden av kungen har formats av olika generationer och historiebruk, från hjälte till en symbol för ett förlorat imperium.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Historia är en fastställd sanning som aldrig ändras.

Vad man ska lära ut istället

Historia är en tolkning av det förflutna som kan förändras när vi hittar nya källor eller ställer nya frågor. Genom att jämföra gamla och nya historieböcker ser eleverna hur synen på t.ex. Gustav Vasa har förändrats över tid.

Vanlig missuppfattning

Statyer finns bara där för att de är gamla.

Vad man ska lära ut istället

Statyer restes ofta för att hylla vissa värden eller stärka en nationell identitet vid en specifik tidpunkt. Genom att undersöka när en staty restes kan eleverna förstå vad dåtidens makthavare ville förmedla.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en lapp där de ska skriva ner två orsaker till att stormaktsväldet föll och en konsekvens av krigen för civilbefolkningen. Låt dem sedan lämna in lappen innan lektionen avslutas.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Varför tror ni att bilden av Karl XII skiljer sig åt beroende på vem som berättar historien?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina tankar till klassen.

Snabbkontroll

Visa två korta textutdrag om Karl XII, ett från en äldre historieskrivning och ett från en modern. Be eleverna identifiera en skillnad i hur kungen framställs och förklara kort varför de tror att skillnaden finns.

Vanliga frågor

Vad betyder begreppet historiebruk?

Historiebruk innebär att man använder historia för att uppnå något i nutiden. Det kan vara att skapa en känsla av gemenskap, att sälja en produkt med hjälp av historiska symboler, eller att politiker använder historiska exempel för att övertyga människor om en viss åsikt.

Varför finns det så få statyer av kvinnor från stormaktstiden?

Det beror på att de som bestämde vilka statyer som skulle resas (ofta män på 1800-talet) tyckte att krig och politik var det viktigaste i historien. Eftersom kvinnor sällan hade formell makt i dessa områden valdes de bort, trots att deras arbete var avgörande för landets överlevnad.

Hur kan aktiva övningar öka elevernas källkritiska förmåga?

När eleverna själva får analysera gatunamn eller debattera statyer tränas de i att se bakom ytan. Istället för att bara acceptera en staty som en sanning, börjar de fråga: Vem satte upp den? Varför? Vem saknas? Detta studentcentrerade arbetssätt gör källkritik till ett praktiskt verktyg snarare än en teoretisk regel.

Ska man ta bort statyer av kungar som startade krig?

Det är en stor debatt i många länder. Vissa tycker att statyerna är en del av vår historia och bör stå kvar som påminnelser, medan andra tycker att vi inte ska hylla personer som orsakat mycket lidande. En lösning kan vara att sätta upp informationsskyltar som ger en mer nyanserad bild av personen.