Filosofi · Gymnasiet 3 · Filosofins historia · Vårterminen

Renässans och upplysning: Förnuftets tidsålder

Vi studerar den vetenskapliga revolutionens inverkan på filosofin och upplysningstidens betoning på förnuft, individens rättigheter och samhällsfördraget. Centrala filosofer är Descartes, Locke och Kant.

Kort sammanfattning:Hur kan du vara helt säker på att du inte drömmer just nu? Denna fråga ledde filosofer under renässansen och upplysningen till att omvärdera allt de trodde sig veta om världen, människan och samhället.

• Skolverket Kursplaner
• Skolverket, GY2011, Filosofi 1: Centralt innehåll - Filosofins historia, huvudområden och utvecklingslinjer.

Om detta ämne

Detta arbetsområde behandlar en av de mest dynamiska perioderna i filosofins historia, då den vetenskapliga revolutionen kullkastade den medeltida världsbilden och lade grunden för det moderna tänkandet. Inom ramen för kursen Filosofi 1 (GY11) är detta centralt för att förstå hur synen på kunskap, människan och samhället förändrades. Vi rör oss från renässansens återupptäckt av människan i centrum till upplysningens orubbliga tro på förnuftet som det främsta verktyget för att skapa framsteg och ett bättre samhälle. Fokus ligger på att förstå brytningen med skolastiken och den religiösa dogmatismen.

Genom att studera centrala gestalter som René Descartes, John Locke och Immanuel Kant får eleverna en djupare förståelse för de två dominerande kunskapsteoretiska strömningarna: rationalism och empirism. Descartes metodiska tvivel och sökande efter en säker grund för kunskap ('Cogito, ergo sum') illustrerar rationalismens kärna. John Locke representerar empirismen med sin idé om människan som en 'tabula rasa' och hans tankar om naturrätten, vilka fick enorm politisk sprängkraft. Slutligen utforskas Immanuel Kants monumentala försök att syntetisera dessa två traditioner och därmed definiera gränserna för det mänskliga förnuftet, vilket kröner upplysningstiden och pekar framåt mot senare filosofi. Arbetsområdet kopplar samman epistemologi, politisk filosofi och etik och visar hur dessa filosofiska diskussioner lade grunden för moderna idéer om demokrati, mänskliga rättigheter och vetenskap.

Nyckelfrågor

1. Förklara René Descartes metodiska tvivel och hans slutsats 'Jag tänker, alltså finns jag'.
2. Jämför Thomas Hobbes och John Lockes teorier om samhällskontraktet.
3. Analysera Immanuel Kants betydelse för upplysningstänkandet och hans 'kopernikanska vändning' inom filosofin.

Lärandemål

• Redogöra för huvuddragen i rationalism och empirism med utgångspunkt i Descartes respektive Locke.
• Analysera och jämföra Hobbes och Lockes teorier om naturtillståndet och samhällskontraktet.
• Förklara den vetenskapliga revolutionens inverkan på filosofin under perioden.
• Beskriva Kants försök att syntetisera rationalism och empirism och hans betydelse för upplysningstänkandet.
• Tillämpa centrala begrepp från perioden för att diskutera samtida etiska och politiska frågor.

Nyckelbegrepp

Rationalism	En filosofisk inriktning som anser att förnuftet och tänkandet, snarare än sinnena, är den primära källan till kunskap.
Empirism	En filosofisk inriktning som anser att all kunskap har sitt ursprung i sinneserfarenhet och observation.
Metodiskt tvivel	René Descartes metod att systematiskt betvivla allt för att finna en säker och otvivelaktig grund för kunskap.
Samhällskontrakt	En teoretisk överenskommelse bland människor som ligger till grund för statens makt och legitimitet, där individer avstår vissa friheter i utbyte mot trygghet och ordning.
Tabula rasa	Latin för 'oskrivet blad'. John Lockes idé om att människan föds utan medfödda idéer och att all kunskap kommer från erfarenhet.
Naturrätt	Idén om att det finns universella, medfödda och oförytterliga rättigheter som gäller för alla människor oberoende av stiftade lagar.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

René Descartes var en nihilist som trodde att ingenting var sant.

Vad man ska lära ut istället

Descartes tvivel var en metod, inte en slutpunkt. Han använde tvivlet som ett verktyg för att hitta en absolut säker grund för kunskap, vilken han fann i sin egen existens som en tänkande varelse ('Jag tänker, alltså finns jag').

Vanlig missuppfattning

Upplysningen handlade enbart om att avvisa religion och främja ateism.

Vad man ska lära ut istället

Många upplysningsfilosofer var kritiska mot kyrkans makt och religiös dogmatism, men de var inte nödvändigtvis ateister. Många var deister, som trodde på en skapande Gud som inte ingriper i världen, och filosofer som Kant försökte förena förnuft med religiös tro.

Vanlig missuppfattning

John Lockes 'tabula rasa' (oskrivet blad) innebär att människan helt saknar medfödda egenskaper.

Vad man ska lära ut istället

Lockes teori om 'tabula rasa' handlar specifikt om att vi föds utan medfödda *idéer* eller kunskaper. Han menade dock att människan har medfödda förmågor, som förnuftet, och framför allt medfödda naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom.

Idéer för aktivt lärande

Filosofiska stolar

Descartes tvivels-experiment

I par får eleverna följa Descartes metodiska tvivel. De utmanar varandra att systematiskt tvivla på allt: sinnena, den yttre världen, till och med matematiska sanningar, för att se om de kan hitta något som är omöjligt att betvivla.

20 min·Par

Filosofiska stolar

Designa ett samhällskontrakt

I smågrupper får eleverna agera som grundare av ett nytt samhälle. De ska, med inspiration från Hobbes och Locke, diskutera människans natur och utforma ett samhällskontrakt som balanserar frihet och trygghet.

45 min·Smågrupper

Filosofiska stolar

Upplysningssalong

Eleverna tilldelas roller som olika upplysningsfilosofer (Descartes, Locke, Kant, Rousseau, Wollstonecraft). De får sedan diskutera en modern fråga, till exempel om sociala medier eller artificiell intelligens, utifrån sin filosofs perspektiv.

60 min·Hela klassen

Kopplingar till Verkligheten

• FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är ett direkt arv från upplysningens idéer om naturrätten och varje människas inneboende värde och förnuft.
• Moderna demokratiska konstitutioner, inklusive den svenska regeringsformen, bygger på upplysningstankar om folksuveränitet, maktdelning (Montesquieu) och skydd för individens rättigheter (Locke).
• Den vetenskapliga metoden, som är grunden för all modern forskning, utvecklades ur den rationalistiska och empiristiska traditionen som krävde logiska bevis och observerbara data.
• Aktuella debatter om statlig övervakning kontra personlig integritet speglar den klassiska konflikten mellan Hobbes syn på säkerhet och Lockes betoning av individuell frihet.
• Idén om religionsfrihet och tolerans, en central upplysningstanke, är en grundpelare i många moderna, sekulära samhällen.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

En 'exit ticket' där eleverna med tre meningar måste sammanfatta den viktigaste skillnaden mellan Hobbes och Lockes syn på samhällskontraktet.

Snabbkontroll

En jämförande essä där eleverna analyserar hur Descartes (rationalism) och Locke (empirism) skulle ha närmat sig frågan 'Vad kan vi veta om världen?'.

Snabbkontroll

Eleverna fyller i ett begreppskors eller en tankekarta för att själva bedöma sin förståelse av centrala termer som 'samhällskontrakt', 'naturrätt' och 'metodiskt tvivel'.

Vanliga frågor

Vad är den största skillnaden mellan rationalism och empirism?

Huvudskillnaden ligger i synen på kunskapens källa. Rationalister, som Descartes, menar att den främsta källan till säker kunskap är förnuftet och logiskt tänkande. Empirister, som Locke, hävdar att all kunskap ytterst kommer från våra sinneserfarenheter.

Varför anses Kants filosofi vara en 'kopernikansk vändning'?

Kant vände på perspektivet inom kunskapsteorin. Istället för att fråga hur vårt medvetande kan anpassa sig för att förstå världen (objekten), frågade han hur objekten måste anpassa sig efter vårt medvetandes strukturer för att vi ska kunna uppfatta dem. Det är alltså vårt förnuft som formar vår upplevelse av verkligheten, inte tvärtom.

Hur skiljer sig Hobbes och Lockes syn på 'naturtillståndet'?

Hobbes såg naturtillståndet, livet utan en stat, som ett 'allas krig mot alla' präglat av rädsla och våld. Locke hade en mer positiv syn och menade att människor i naturtillståndet styrs av en naturlig lag och har naturliga rättigheter, men att en stat behövs för att opartiskt kunna döma i konflikter.