Filosofi · Gymnasiet 3

Idéer för aktivt lärande

Renässans och upplysning: Förnuftets tidsålder

Hur kan du vara helt säker på att du inte drömmer just nu? Denna fråga ledde filosofer under renässansen och upplysningen till att omvärdera allt de trodde sig veta om världen, människan och samhället.

• Skolverket Kursplaner
• Skolverket, GY2011, Filosofi 1: Centralt innehåll - Filosofins historia, huvudområden och utvecklingslinjer.

• 20–60 min
• Par → Hela klassen
• 3 aktiviteter

Aktivitet 01

• Filosofiska stolar
• 20 min · Par

Descartes tvivels-experiment

I par får eleverna följa Descartes metodiska tvivel. De utmanar varandra att systematiskt tvivla på allt: sinnena, den yttre världen, till och med matematiska sanningar, för att se om de kan hitta något som är omöjligt att betvivla.

Förklara René Descartes metodiska tvivel och hans slutsats 'Jag tänker, alltså finns jag'.

Handledningstips

Uppmuntra eleverna att vara kreativa i sina tvivel men styr dem mot slutsatsen om det egna tänkandets existens.

Vad att leta efter

En 'exit ticket' där eleverna med tre meningar måste sammanfatta den viktigaste skillnaden mellan Hobbes och Lockes syn på samhällskontraktet.

• Analysera
• Utvärdera
• Självkännedom
• Social Medvetenhet

Aktivitet 02

• Filosofiska stolar
• 45 min · Smågrupper

Designa ett samhällskontrakt

I smågrupper får eleverna agera som grundare av ett nytt samhälle. De ska, med inspiration från Hobbes och Locke, diskutera människans natur och utforma ett samhällskontrakt som balanserar frihet och trygghet.

Jämför Thomas Hobbes och John Lockes teorier om samhällskontraktet.

Handledningstips

Ge grupperna ett konkret scenario, till exempel att de är strandsatta på en öde ö, för att göra uppgiften mer levande.

Vad att leta efter

En jämförande essä där eleverna analyserar hur Descartes (rationalism) och Locke (empirism) skulle ha närmat sig frågan 'Vad kan vi veta om världen?'.

• Analysera
• Utvärdera
• Självkännedom
• Social Medvetenhet

Aktivitet 03

• Filosofiska stolar
• 60 min · Hela klassen

Upplysningssalong

Eleverna tilldelas roller som olika upplysningsfilosofer (Descartes, Locke, Kant, Rousseau, Wollstonecraft). De får sedan diskutera en modern fråga, till exempel om sociala medier eller artificiell intelligens, utifrån sin filosofs perspektiv.

Analysera Immanuel Kants betydelse för upplysningstänkandet och hans 'kopernikanska vändning' inom filosofin.

Handledningstips

Förbered rollkort med korta sammanfattningar av varje filosofs centrala idéer för att stödja eleverna i deras roller.

Vad att leta efter

Eleverna fyller i ett begreppskors eller en tankekarta för att själva bedöma sin förståelse av centrala termer som 'samhällskontrakt', 'naturrätt' och 'metodiskt tvivel'.

• Analysera
• Utvärdera
• Självkännedom
• Social Medvetenhet

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Börja med att visualisera skiftet från en geocentrisk till en heliocentrisk världsbild för att illustrera den intellektuella chocken under perioden. Använd konkreta dilemman för att förklara abstrakta idéer, till exempel 'Skulle du ge upp din frihet för total trygghet?' när ni diskuterar Hobbes. Dela upp Kants komplexa filosofi i två huvudfrågor: 'Vad kan jag veta?' och 'Vad bör jag göra?'.

Efter detta avsnitt kommer eleverna att kunna förklara hur förnuftet och vetenskapen utmanade gamla sanningar och lade grunden för våra moderna idéer om demokrati och mänskliga rättigheter.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• René Descartes var en nihilist som trodde att ingenting var sant.

  Descartes tvivel var en metod, inte en slutpunkt. Han använde tvivlet som ett verktyg för att hitta en absolut säker grund för kunskap, vilken han fann i sin egen existens som en tänkande varelse ('Jag tänker, alltså finns jag').

• Upplysningen handlade enbart om att avvisa religion och främja ateism.

  Många upplysningsfilosofer var kritiska mot kyrkans makt och religiös dogmatism, men de var inte nödvändigtvis ateister. Många var deister, som trodde på en skapande Gud som inte ingriper i världen, och filosofer som Kant försökte förena förnuft med religiös tro.

• John Lockes 'tabula rasa' (oskrivet blad) innebär att människan helt saknar medfödda egenskaper.

  Lockes teori om 'tabula rasa' handlar specifikt om att vi föds utan medfödda *idéer* eller kunskaper. Han menade dock att människan har medfödda förmågor, som förnuftet, och framför allt medfödda naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom.

---

Metoder som används i denna översikt

• Filosofiska stolar