Filosofi · Gymnasiet 3 · Filosofins historia · Vårterminen

1800-talets filosofi: Systembyggare och kritiker

En genomgång av 1800-talets stora filosofiska strömningar, från tysk idealism (Hegel) till kritiken från Kierkegaard, Marx och Nietzsche.

Kort sammanfattning:Utforska 1800-talets filosofiska slagfält, där Hegel byggde det ultimata förnuftssystemet och kritiker som Marx, Kierkegaard och Nietzsche försökte riva det för att ge plats åt revolution, tro och individens vilja.

• Skolverket Kursplaner
• Skolverket, GY2011, Filosofi 2: Centralt innehåll - Fördjupade studier av någon filosof eller filosofisk riktning.

Om detta ämne

Detta avsnitt behandlar 1800-talets filosofi, en period av dramatiska omvälvningar som speglas i tänkandets historia. Inom ramen för kursen Filosofi 2 (GY11) är detta ett centralt moment som bygger vidare på elevernas kunskaper om upplysningen och Kant. Fokus ligger på övergången från de stora, allomfattande systemens tid, exemplifierad av G.W.F. Hegel och den tyska idealismen, till den radikala kritiken som formulerades av tänkare som Sören Kierkegaard, Karl Marx och Friedrich Nietzsche. Dessa filosofer lade grunden för många av de stora ideologierna och tankeströmningarna under 1900-talet, inklusive existentialism, marxism och postmodernism.

Undervisningen bör belysa den spänning som uppstår mellan Hegels försök att skapa ett rationellt, sammanhängande system för att förklara historiens och medvetandets utveckling, och de efterföljande tänkarnas angrepp på just detta systemtänkande. Marx kritiserade idealismen från ett materialistiskt perspektiv och fokuserade på ekonomiska och sociala strukturer. Kierkegaard och Nietzsche vände sig istället mot systemets opersonlighet och betonade den enskilda individens subjektiva val, ångest och vilja. Genom att studera dessa kontrasterande perspektiv får eleverna verktyg att analysera grundläggande frågor om historia, samhälle, moral och meningen med livet, vilket direkt anknyter till kursplanens krav på att analysera och värdera filosofiska teorier.

Nyckelfrågor

1. Förklara grunddragen i Hegels dialektiska metod och historiesyn.
2. Analysera Karl Marx kritik av kapitalismen och hans teori om historiematerialism.
3. Jämför Nietzsches och Kierkegaards kritik av traditionell moral och religion.

Lärandemål

• Redogöra för grunddragen i Hegels dialektiska metod och historiesyn.
• Analysera centrala begrepp i Marx materialistiska historieuppfattning, såsom alienation och mervärde.
• Jämföra och värdera Kierkegaards och Nietzsches kritik av traditionell moral och religion.
• Diskutera hur dessa 1800-talsfilosofer har påverkat moderna politiska ideologier och existentiella frågor.
• Tillämpa filosofernas teorier för att analysera ett samtida fenomen.

Nyckelbegrepp

Dialektik	En process för utveckling genom motsättningar. Hos Hegel är det den logiska strukturen för både tänkandet och verkligheten, ofta beskriven genom tes, antites och syntes.
Världsanden (Weltgeist)	I Hegels filosofi, det kollektiva förnuftet som utvecklar sig genom historien mot fullständig självmedvetenhet och frihet.
Alienation	Hos Marx, ett tillstånd av främlingskap där arbetaren i det kapitalistiska systemet blir främmande för sitt arbete, dess produkt, sig själv och sina medmänniskor.
Historiematerialism	Marx teori att historien drivs framåt av materiella och ekonomiska krafter. Samhällets ekonomiska 'bas' (produktionssättet) bestämmer dess juridiska, politiska och kulturella 'överbyggnad'.
Övermänniskan (Übermensch)	Nietzsches ideal om en framtida människa som har övervunnit traditionell 'slavmoral' och nihilism för att själv skapa sina egna värden och bejaka livet fullt ut.
Trosprång	Kierkegaards begrepp för det irrationella beslut en individ måste fatta för att nå en äkta, subjektiv tro, bortom förnuftets gränser.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Hegels dialektik är bara en enkel formel: tes + antites = syntes.

Vad man ska lära ut istället

Dialektiken är en dynamisk och organisk process som driver utvecklingen framåt genom inneboende motsättningar. Syntesen är inte en enkel kompromiss, utan en ny, högre nivå som både upphäver och bevarar element från tesen och antitesen i en mer komplex helhet.

Vanlig missuppfattning

Marxism handlar om att alla ska vara lika och fattiga.

Vad man ska lära ut istället

Marx kritik riktar sig mot det kapitalistiska systemets exploatering av arbetarklassen. Målet var ett klasslöst samhälle där produktionsmedlen ägs gemensamt och arbetets frukter fördelas rättvist, vilket teoretiskt skulle leda till ett slut på fattigdom, inte en allmän fördelning av den.

Vanlig missuppfattning

Nietzsche var nihilist och menade att 'Gud är död' betyder att ingenting spelar någon roll.

Vad man ska lära ut istället

Nietzsche var inte nihilist, han diagnostiserade nihilismen som ett problem i den västerländska kulturen efter att religionens auktoritet försvagats. 'Gud är död' är en observation av detta faktum, och hans filosofiska projekt var att hitta ett sätt att övervinna nihilismen genom att människan själv skapar nya värden ('övermänniskan').

Idéer för aktivt lärande

Formell debatt

Dialektisk debatt

Introducera Hegels dialektiska metod (tes, antites, syntes). Dela in eleverna i smågrupper och ge dem en kontroversiell tes, t.ex. 'Artificiell intelligens är ett hot mot mänskligheten'. En sida argumenterar för (tes), en sida emot (antites), och därefter ska de tillsammans formulera en ny, mer nyanserad ståndpunkt (syntes).

45 min·Smågrupper

Formell debatt

Marxistisk analys av en reklamfilm

Visa en modern reklamfilm för en populär produkt. Låt eleverna i par analysera filmen med hjälp av marxistiska begrepp som alienation, varufetischism och mervärde. De får diskutera hur reklamen skapar begär och döljer de verkliga produktionsförhållandena.

30 min·Par

Formell debatt

Existentiellt dilemma: Kierkegaard vs. Nietzsche

Presentera ett existentiellt dilemma, t.ex. 'Ska jag välja en trygg men tråkig karriär eller följa min osäkra passion?'. Låt grupperna argumentera för ett beslut utifrån antingen Kierkegaards betoning på det subjektiva trosprånget eller Nietzsches idé om viljan till makt och att skapa sina egna värden.

40 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• Marxistisk teori används fortfarande för att analysera ekonomisk ojämlikhet, globalisering och konsumtionskultur inom sociologi och kulturstudier.
• Existentiella teman från Kierkegaard och Nietzsche om ångest, val och meningsskapande är ständigt närvarande i modern litteratur, film och psykoterapi.
• Hegels dialektiska tänkande kan appliceras för att förstå politiska förhandlingar där motstridiga intressen (tes, antites) leder till nya lagar och kompromisser (syntes).
• Nietzsches kritik av 'flockmoral' är högst relevant i dagens debatter om sociala medier, konformitet och individens ansvar.
• Diskussioner om arbetets mening och 'quiet quitting' kan analyseras genom Marx begrepp om alienation i det moderna arbetslivet.

Bedömningsidéer

Snabbkontroll

Låt eleverna i slutet av en lektion skriva en 'Tweet' (max 280 tecken) där de sammanfattar den viktigaste idén hos en av filosoferna. Detta ger en snabb koll på deras förmåga att syntetisera.

Snabbkontroll

En jämförande essä där eleverna analyserar hur Marx och Nietzsche skulle diagnostisera och föreslå 'botemedel' för ett problem i dagens samhälle, till exempel psykisk ohälsa bland unga.

Snabbkontroll

Eleverna fyller i en begreppslista där de själva skattar sin förståelse (1-3) för varje nyckelbegrepp och formulerar en fråga om det de förstår minst.

Vanliga frågor

Varför är Hegel så svår att förstå?

Hegels språk är notoriskt komplext eftersom han försökte skapa ett filosofiskt system som kunde fånga verklighetens och tänkandets dynamiska, motsägelsefulla natur. Han skapade en egen terminologi för att beskriva processer som han ansåg att vanligt språk inte räckte till för.

Är marxism och kommunismen i Sovjetunionen samma sak?

Nej, det är viktigt att skilja på Marx teoretiska filosofi och de politiska system som under 1900-talet kallade sig kommunistiska. Sovjetunionen och andra stater representerade en specifik, auktoritär tolkning och tillämpning av marxismen (marxism-leninism), som på många punkter skiljer sig från Marx ursprungliga idéer.

Vad menade Nietzsche egentligen med 'viljan till makt'?

Viljan till makt är enligt Nietzsche den grundläggande drivkraften i allt levande. Det handlar inte primärt om politisk makt över andra, utan om en strävan att växa, övervinna motstånd, utöva sin potential och forma sin omgivning. Det är en kreativ och livsbejakande kraft.