Hoppa till innehållet
Bild · Årskurs 2 · Färg, form och linjer · Hösttermin

Textur och yta

Vi experimenterar med att skapa olika texturer och ytor i bilder med hjälp av collage och frottage.

Skolverket KursplanerLgr22:BI2K1Lgr22:BI2K2

Om detta ämne

Textur och yta handlar om att elever i årskurs 2 experimenterar med collage och frottage för att skapa olika ytor i bilder. De lär sig efterlikna ruggiga ytor med papper och lim, utforskar skillnaderna mellan släta och skrovliga ytor samt hur material kombineras för intressanta kompositioner. Genom praktiska övningar upptäcker elever hur textur förmedlar känslor, som lugn från släta ytor eller spänning från grova.

Ämnet anknyter till Lgr22:BI2K1 och BI2K2, där elever utvecklar förmågan att skapa bilder med varierade uttryck och reflektera över materialval. Det stärker estetisk känslighet och sambandet mellan form, färg och yta inom enheten Färg, form och linjer. Elever analyserar hur textur påverkar helhetsintrycket och bygger självständighet i konstnärligt skapande.

Aktivt lärande passar utmärkt här eftersom elever genom hands-on-experiment med verkliga material direkt upplever texturens taktila kvalitet. När de kombinerar frottage med collage i små grupper blir abstrakta begrepp konkreta, och gemensamma diskussioner fördjupar förståelsen för komposition och känslomässiga effekter.

Nyckelfrågor

  1. Hur kan vi efterlikna en ruggig yta med papper och lim?
  2. Vilka känslor förmedlar en slät yta jämfört med en skrovlig?
  3. Analysera hur olika material kan kombineras för att skapa en intressant komposition.

Lärandemål

  • Skapa bilder som efterliknar specifika texturer, såsom ruggiga eller släta ytor, genom att kombinera olika papper och lim.
  • Jämföra och beskriva hur en slät yta och en skrovlig yta förmedlar olika känslor i en bild.
  • Analysera hur olika material och tekniker, som frottage och collage, kan kombineras för att skapa en intressant och balanserad komposition.
  • Identifiera och namnge minst tre olika material som kan användas för att skapa textur i en bild.

Innan du börjar

Grundläggande färglära och formkännedom

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för färger och former för att kunna bygga vidare med textur och yta i sina bilder.

Introduktion till olika bildmaterial

Varför: Eleverna behöver ha provat på att arbeta med olika material som kritor, pennor och färg för att kunna experimentera med nya material i texturskapande.

Nyckelbegrepp

TexturEgenskapen hos en yta som kan kännas eller se ut att vara antingen slät, grov, mjuk eller hård. I bildskapande kan textur skapas visuellt eller taktilt.
CollageEn teknik där olika material, som papper, tyg eller föremål, klistras ihop på en yta för att skapa en bild eller komposition.
FrottageEn skrapteknik där man lägger ett papper över en yta med textur (t.ex. ett löv eller en träyta) och gnider med en krita eller blyertspenna för att överföra texturen till pappret.
YtaDen yttre delen av något, eller den känsla en yta ger, som kan vara slät, ojämn, blank eller matt.
KompositionHur olika delar i en bild är arrangerade för att skapa en helhet, till exempel hur former, färger och texturer placeras tillsammans.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningAlla texturer förmedlar samma känsla.

Vad man ska lära ut istället

Texturer påverkar känslomässigt: slät ger lugn, skrovlig spänning. Aktiva övningar med collage låter elever testa och jämföra, vilket korrigerar genom direkt upplevelse och gruppdiskussion.

Vanlig missuppfattningTextur är bara dekoration, inte del av kompositionen.

Vad man ska lära ut istället

Textur formar helheten i bilden. Genom att kombinera material i stationer ser elever hur ytor skapar balans, och reflekterande samtal hjälper dem integrera det i skapandet.

Vanlig missuppfattningFrottage fungerar bara med släta underlag.

Vad man ska lära ut istället

Frottage fångar alla ytor, grova eller släta. Hands-on med naturmaterial visar variationen, och elevernas experiment leder till insikt om teknikens mångsidighet.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

  • Textildesigners använder sig av olika material och tekniker för att skapa tyger med specifika texturer, som sammet för en mjuk känsla eller grovt linne för en rustik look. Dessa tyger används sedan i allt från kläder till möbelklädsel.
  • Inom grafisk design och illustration används texturer för att ge bilder djup och karaktär. En illustratör kan välja att skapa en skrovlig textur för att ge en känsla av ålder eller en slät, blank yta för att förmedla modernitet i en produktförpackning.
  • Arkitekter och inredningsdesigners väljer material baserat på deras textur och hur de påverkar ett rums känsla. En vägg kan kläs med grovt stenmaterial för att ge en naturlig känsla, medan polerade ytor kan skapa en elegant och lyxig atmosfär.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge varje elev ett litet ark. Be dem rita en liten bild som visar en slät yta och en annan bild som visar en skrovlig yta. Under varje bild ska de skriva ett ord som beskriver känslan ytan ger (t.ex. lugn, spänning, värme).

Diskussionsfråga

Visa två bilder, en med tydlig slät textur och en med tydlig skrovlig textur. Ställ frågor som: Vilken känsla får ni av den här bilden? Hur tror ni konstnären har skapat den här texturen? Vilket material kan ha använts? Låt eleverna jämföra och diskutera skillnaderna.

Snabbkontroll

Under arbetet med collage, gå runt och fråga eleverna: Vilken textur försöker du skapa här? Vilket material använder du för att uppnå det? Hur kombinerar du det med andra material för att göra bilden intressant?

Vanliga frågor

Hur introducerar man textur och yta i årskurs 2?
Börja med taktila upplevelser: låt elever känna på material som sandpapper och silke. Övergång till collage och frottage där de efterliknar ytor. Koppla till känslor genom enkla frågor som 'Vad känns det här som?'. Detta bygger på Lgr22 och gör lektionen engagerande från start.
Hur kan aktivt lärande hjälpa elever förstå textur?
Aktivt lärande med collage och frottage ger elever direkta sensoriska upplevelser av ytor, vilket gör abstrakta begrepp konkreta. I små grupper experimenterar de fritt, diskuterar val och reflekterar över effekter på kompositionen. Detta främjar djupare förståelse och kreativitet jämfört med passiv visning.
Vilka material fungerar bäst för collage-texturer?
Använd vardagliga material som tidningspapper, äggkartong, garn, lim och kritor. De ger variation från slät till ruggig yta. Elever kombinerar dem för att utforska kompositioner, vilket stöder Lgr22:BI2K2 och utvecklar förmågan att skapa uttrycksfulla bilder.
Hur bedömer man elevers arbete med textur?
Observera process: materialval, kombinationer och reflektion över känslor. Använd en enkel rubrik med kriterier som 'varierad yta' och 'känslomässig effekt'. Låt elever självbedöma genom att beskriva sin bild, vilket stärker metakognition och anknyter till läroplanens progression.