Skip to content
Färg, form och linjer · Hösttermin

Självporträtt och identitet

Genom att titta i spegeln och studera sina egna drag övar eleverna på proportioner och personligt uttryck.

Behöver du en lektionsplan för Bildens värld: Skapande och berättande?

Generera uppdrag

Nyckelfrågor

  1. Hur kan vi visa humör genom att ändra på ögonbryn eller mun i ett porträtt?
  2. Vilka detaljer i mitt ansikte gör mig unik?
  3. Varför väljer konstnärer att avbilda sig själva på olika sätt?

Skolverket Kursplaner

Lgr22:BI2K1Lgr22:BI2K3
Årskurs: Årskurs 2
Ämne: Bildens värld: Skapande och berättande
Arbetsområde: Färg, form och linjer
Period: Hösttermin

Om detta ämne

Självporträttet är en klassisk övning som i årskurs 2 handlar om mer än bara avbildning; det handlar om identitet och att våga se sig själv. Genom att studera sina egna ansiktsdrag i spegeln tränar eleverna på proportioner och placering av ögon, näsa och mun. Kursplanen i bild betonar att eleverna ska arbeta med bilder som behandlar identitet och vardagsnära frågor, vilket gör självporträttet till en central uppgift.

Eleverna utforskar hur små förändringar i linjer kan uttrycka olika känslor och stämningar. Det handlar inte om att skapa ett fotografiskt likt porträtt, utan om att hitta ett personligt uttryck och förstå att alla ansikten är unika. Genom att titta på hur konstnärer genom tiderna har avbildat sig själva får eleverna perspektiv på att ett porträtt kan berätta en historia. Arbetet fördjupas när eleverna får samtala om sina bilder och ge varandra positiv respons på de unika detaljer de lyckats fånga.

Lärandemål

  • Identifiera och namnge grundläggande ansiktsdrag (ögon, näsa, mun, ögonbryn) i ett självporträtt.
  • Skapa ett självporträtt som visar minst två olika känslouttryck genom att variera linjer för ögonbryn och mun.
  • Analysera hur olika konstnärer har valt att avbilda sig själva i sina självporträtt och beskriva en skillnad i uttryck.
  • Beskriva hur specifika linjer och former kan bidra till att visa ett humör i ett porträtt.

Innan du börjar

Grundläggande teckning: Linjer och former

Varför: Eleverna behöver ha grundläggande kunskaper om hur man använder linjer och former för att skapa bilder innan de kan arbeta med att forma ansiktsdrag.

Att observera och beskriva omgivningen

Varför: Eleverna behöver kunna observera detaljer i sin omgivning, som sitt eget ansikte, för att kunna återge dem i en bild.

Nyckelbegrepp

SjälvporträttEn bild som en person har skapat av sig själv. Det kan vara ett fotografi, en målning eller en teckning.
AnsiktsdragDe olika delarna av ett ansikte, som ögon, näsa, mun, öron och ögonbryn. Dessa kan variera mycket mellan olika personer.
LinjerEn sträcka mellan två punkter. I bildskapande kan linjer vara raka, böjda, tjocka eller tunna och kan användas för att forma ansiktsdrag och uttrycka känslor.
ProportionerFörhållandet i storlek mellan olika delar i en bild. I ett ansikte handlar det om hur ögon, näsa och mun förhåller sig till varandra i storlek och placering.
UttryckHur något ser ut eller känns. I ett porträtt kan uttrycket visa glädje, sorg, ilska eller andra känslor genom ansiktsdragens form och placering.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

Fotografer som arbetar med porträtt använder kunskap om ansiktsdrag och ljussättning för att fånga en persons personlighet. De kan arbeta för tidningar, göra reklam eller fotografera familjer.

Tecknare och illustratörer skapar karaktärer för serietidningar och barnböcker. De behöver kunna variera ansiktsuttryck för att visa hur karaktärerna känner sig och vad som händer i berättelsen.

Skådespelare använder sitt ansikte för att uttrycka känslor och berätta en historia för publiken. De tränar på att visa olika humör genom att ändra sina ansiktsdrag.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningAtt ögonen sitter högst upp i pannan.

Vad man ska lära ut istället

Många barn ritar ögonen för högt. Genom att låta dem lägga en hand på hjässan och en under hakan och sedan se var ögonen hamnar i förhållande till händerna, förstår de att ögonen sitter ungefär i mitten av huvudet.

Vanlig missuppfattningAtt ett självporträtt måste vara 'fint' och likna ett foto.

Vad man ska lära ut istället

Förklara att ett porträtt handlar om att fånga en känsla eller en personlighet. Visa exempel på expressionistiska självporträtt där färger och former används fritt för att visa humör snarare än exakt utseende.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge varje elev ett kort med en känsla (t.ex. glad, arg, ledsen). Be dem rita ett par ögonbryn och en mun som visar den känslan på baksidan av kortet. Samla in korten och se om eleverna kan visa olika uttryck.

Kamratbedömning

Låt eleverna visa sina påbörjade självporträtt för en kamrat. Be dem peka på en detalj i ansiktet (t.ex. ögonen eller munnen) och säga: 'Det här tycker jag visar...' och ge en positiv kommentar om hur den detaljen bidrar till porträttet.

Snabbkontroll

Ställ frågan: 'Vilken linje gjorde du för att visa att personen i ditt porträtt var glad?' Låt några elever visa sina bilder och förklara sitt val av linje för klassen.

Redo att undervisa i detta ämne?

Skapa ett komplett uppdrag för aktivt lärande, redo för klassrummet, på bara några sekunder.

Generera ett anpassat uppdrag

Vanliga frågor

Hur hjälper jag elever som tycker det är svårt att rita sig själva?
Fokusera på detaljer istället för helheten. Låt dem börja med att bara rita sina ögon eller sin favoritfrisyr. Att använda speglar är avgörande för att de ska titta på vad de faktiskt ser, inte vad de tror att de ser.
Vilken roll spelar identitet i bildämnet för lågstadiet?
I årskurs 2 börjar barn bli mer medvetna om sig själva i förhållande till andra. Genom att arbeta med självporträtt får de utforska sin egen unikhet och lära sig att respektera och värdesätta olikheter hos sina klasskamrater.
Hur kan aktiva strategier minska prestationsångest vid porträttmålning?
Genom att använda lekar och snabba skissövningar i par avdramatiseras resultatet. När fokus ligger på att undersöka proportioner tillsammans med en kompis snarare än att prestera ett perfekt verk, vågar eleverna experimentera mer med sitt uttryck.
Ska vi använda foton eller speglar?
Speglar är oftast bättre eftersom de ger en levande bild. Eleven kan ändra vinkel och se hur ansiktet rör sig, vilket ger en djupare förståelse för form och volym än ett platt fotografi.