Svenska · Årskurs 6 · Tala, lyssna och samtala · Vårterminen

Muntligt berättande

Utforska konsten att berätta en historia muntligt. Vi övar på att fånga lyssnarnas intresse genom att använda röst, tempo och inlevelse.

Kort sammanfattning:Har du någonsin suttit som klistrad när någon berättat en spännande historia? I det här ämnet utforskar vi hemligheterna bakom ett fängslande muntligt berättande och lär oss själva att bli trollbindande historieberättare.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: Svenska, Åk 4-6 - Tala, lyssna och samtala

Om detta ämne

Muntligt berättande är en central del av svenskämnet och ligger i linje med läroplanens (Lgr22) mål för att utveckla elevers kommunikativa förmåga. Detta ämnesområde fokuserar på att eleverna ska kunna formulera sig och kommunicera i tal, vilket innefattar att berätta om egna erfarenheter, tankar och åsikter. Genom att arbeta med muntligt berättande får eleverna träna på att anpassa språket efter syfte, mottagare och sammanhang, vilket är en grundläggande färdighet. Arbetet knyter an till det centrala innehållet i 'Tala, lyssna och samtala' samt 'Berättande texter och sakprosatexter' för årskurs 4-6.

Undervisningen syftar till att göra eleverna medvetna om de verktyg som en berättare använder för att fånga och behålla en publiks intresse. Detta inkluderar medveten användning av röstläge, tempo, pausering och betoning för att skapa stämning och spänning. Eleverna får också öva på dramaturgi i praktiken genom att strukturera sina berättelser med en tydlig inledning, ett händelseförlopp och en avslutning. Genom att både få agera berättare och lyssnare utvecklar eleverna inte bara sin egen uttrycksförmåga utan även sin förmåga till aktivt lyssnande och att ge konstruktiv respons, vilket stärker den sociala och kommunikativa kompetensen i klassrummet.

Nyckelfrågor

1. Analysera hur en berättare kan skapa spänning med hjälp av sin röst.
2. Förklara varför en tydlig början, mitt och slut är viktigt även i en muntlig berättelse.
3. Jämför att läsa en berättelse tyst för dig själv med att höra någon berätta den högt.

Lärandemål

• Använda röst, tempo och betoning för att skapa stämning och engagera lyssnare.
• Strukturera en muntlig berättelse med en tydlig inledning, ett händelseförlopp och en avslutning.
• Återberätta en händelse eller en kort text på ett personligt och inlevelsefullt sätt.
• Ge och ta emot konstruktiv respons på muntliga framställningar.
• Använda kroppsspråk och ögonkontakt för att förstärka sin berättelse.

Nyckelbegrepp

Inlevelse	Förmågan att leva sig in i och uttrycka en känsla eller stämning.
Tempo	Hastigheten i talet, hur snabbt eller långsamt man pratar för att skapa olika effekter.
Betoning	Att lägga extra tryck på vissa ord eller stavelser för att framhäva deras betydelse.
Dramaturgi	Hur en berättelse är uppbyggd med en inledning, en mittdel med en konflikt eller ett problem, och en avslutning eller lösning.
Kroppsspråk	Hur man använder kroppens rörelser, gester, hållning och ansiktsuttryck för att kommunicera.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Muntligt berättande är bara att prata på, man behöver inte förbereda sig.

Vad man ska lära ut istället

Ett bra muntligt berättande kräver ofta förberedelse. Att tänka igenom sin historia, ha en tydlig början, mitt och slut, och fundera på hur man ska använda rösten gör berättelsen mycket mer engagerande för den som lyssnar.

Vanlig missuppfattning

Man måste ha en jättespännande och komplicerad historia för att vara en bra berättare.

Vad man ska lära ut istället

Det är ofta sättet man berättar på som gör en historia spännande, inte bara innehållet. En enkel, vardaglig händelse kan bli en fantastisk berättelse om den berättas med inlevelse, detaljer och bra tempo.

Vanlig missuppfattning

Det är fusk att ha stödord, man måste kunna allt utantill.

Vad man ska lära ut istället

Proffs använder ofta stödord för att komma ihåg strukturen i sitt tal. Några få ord på en lapp kan vara ett jättebra stöd för att känna sig trygg och komma ihåg de viktigaste delarna i sin berättelse.

Idéer för aktivt lärande

Rollspel

Berättarkedjan

Hela klassen sitter i en cirkel. En person börjar en historia med en mening, och sedan fortsätter nästa person med en mening, och så vidare. Målet är att tillsammans skapa en sammanhängande berättelse.

15 min·Hela klassen

Rollspel

Känslokortet

Eleverna arbetar i par och får en enkel, neutral mening, till exempel 'Jag gick hem från skolan'. De drar sedan ett kort med en känsla (glad, arg, rädd) och ska läsa upp meningen med den inlevelsen, medan deras partner gissar känslan.

20 min·Par

Rollspel

Bildberättelsen

I smågrupper får eleverna en eller flera bilder som de ska skapa en muntlig berättelse kring. De får först planera sin historia och sedan berätta den för en annan grupp.

30 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• Berätta en rolig historia eller ett skämt för vänner och familj.
• Hålla en presentation eller redovisning i skolan.
• Förklara reglerna i ett spel eller en sport på ett tydligt sätt.
• Dela med sig av ett minne eller en upplevelse från en resa eller en speciell händelse.
• Ringa ett telefonsamtal för att beställa något eller ställa en fråga.

Bedömningsidéer

Kamratbedömning

Kamratrespons med 'Two stars and a wish'. Eleverna berättar i par och ger sedan varandra två konkreta saker som var bra och en sak att öva på till nästa gång.

Snabbkontroll

Eleven förbereder och framför en kort (2-3 minuter) berättelse för en mindre grupp. Bedömning sker utifrån en checklista med kriterier som tydlig struktur, varierad röst och ögonkontakt.

Snabbkontroll

Efter att ha framfört sin berättelse får eleven fylla i en enkel självskattning där de reflekterar över vad som gick bra och vad som var svårt.

Vanliga frågor

Vad gör jag om jag tappar bort mig mitt i berättelsen?

Det är helt okej! Ta ett djupt andetag och en kort paus för att tänka. Du kan också titta på dina stödord om du har några. Ibland kan man till och med säga 'Nu tappade jag tråden lite, var var jag?' till publiken, det brukar de förstå.

Hur vet jag om de som lyssnar tycker att det är intressant?

Försök att ha ögonkontakt med dem som lyssnar. Ser de intresserade ut? Nickar de? Om du märker att de börjar bli okoncentrerade kan du prova att ändra din röst, ställa en fråga eller göra en kort paus för att fånga deras uppmärksamhet igen.

Jag tycker det är läskigt att prata inför andra, vad kan jag göra?

Det är väldigt vanligt att tycka det är läskigt. Börja med att öva inför en person du känner dig trygg med, som en kompis eller en vuxen hemma. Kom ihåg att alla i klassrummet övar och att det är en trygg plats att göra fel på.