Svenska · Årskurs 6

Idéer för aktivt lärande

Muntligt berättande

Har du någonsin suttit som klistrad när någon berättat en spännande historia? I det här ämnet utforskar vi hemligheterna bakom ett fängslande muntligt berättande och lär oss själva att bli trollbindande historieberättare.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: Svenska, Åk 4-6 - Tala, lyssna och samtala

• 15–30 min
• Par → Hela klassen
• 3 aktiviteter

Aktivitet 01

• Rollspel
• 15 min · Hela klassen

Berättarkedjan

Hela klassen sitter i en cirkel. En person börjar en historia med en mening, och sedan fortsätter nästa person med en mening, och så vidare. Målet är att tillsammans skapa en sammanhängande berättelse.

Analysera hur en berättare kan skapa spänning med hjälp av sin röst.

Handledningstips

Uppmuntra eleverna att verkligen lyssna på meningen före så att berättelsen hänger ihop.

Vad att leta efter

Kamratrespons med 'Two stars and a wish'. Eleverna berättar i par och ger sedan varandra två konkreta saker som var bra och en sak att öva på till nästa gång.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Social Medvetenhet
• Självkännedom

Aktivitet 02

• Rollspel
• 20 min · Par

Känslokortet

Eleverna arbetar i par och får en enkel, neutral mening, till exempel 'Jag gick hem från skolan'. De drar sedan ett kort med en känsla (glad, arg, rädd) och ska läsa upp meningen med den inlevelsen, medan deras partner gissar känslan.

Förklara varför en tydlig början, mitt och slut är viktigt även i en muntlig berättelse.

Handledningstips

Överdriv gärna själv när du modellerar övningen för att visa hur stor skillnad rösten kan göra.

Vad att leta efter

Eleven förbereder och framför en kort (2-3 minuter) berättelse för en mindre grupp. Bedömning sker utifrån en checklista med kriterier som tydlig struktur, varierad röst och ögonkontakt.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Social Medvetenhet
• Självkännedom

Aktivitet 03

• Rollspel
• 30 min · Smågrupper

Bildberättelsen

I smågrupper får eleverna en eller flera bilder som de ska skapa en muntlig berättelse kring. De får först planera sin historia och sedan berätta den för en annan grupp.

Jämför att läsa en berättelse tyst för dig själv med att höra någon berätta den högt.

Handledningstips

Använd bilder som är öppna för tolkning för att stimulera elevernas fantasi och kreativitet.

Vad att leta efter

Efter att ha framfört sin berättelse får eleven fylla i en enkel självskattning där de reflekterar över vad som gick bra och vad som var svårt.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Social Medvetenhet
• Självkännedom

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Börja med trygga övningar i par eller smågrupper för att bygga upp elevernas självförtroende. Använd enkla, korta berättelser, bilder eller vardagliga händelser som utgångspunkt. Modellera själv hur man kan variera röst och tempo för att skapa olika effekter och uppmuntra till lekfullhet framför prestation.

Efter att ha arbetat med dessa aktiviteter kommer eleverna kunna använda sin röst och sitt kroppsspråk för att berätta en historia med en tydlig början, mitt och slut som fångar lyssnarnas intresse.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Muntligt berättande är bara att prata på, man behöver inte förbereda sig.

  Ett bra muntligt berättande kräver ofta förberedelse. Att tänka igenom sin historia, ha en tydlig början, mitt och slut, och fundera på hur man ska använda rösten gör berättelsen mycket mer engagerande för den som lyssnar.

• Man måste ha en jättespännande och komplicerad historia för att vara en bra berättare.

  Det är ofta sättet man berättar på som gör en historia spännande, inte bara innehållet. En enkel, vardaglig händelse kan bli en fantastisk berättelse om den berättas med inlevelse, detaljer och bra tempo.

• Det är fusk att ha stödord, man måste kunna allt utantill.

  Proffs använder ofta stödord för att komma ihåg strukturen i sitt tal. Några få ord på en lapp kan vara ett jättebra stöd för att känna sig trygg och komma ihåg de viktigaste delarna i sin berättelse.

---

Metoder som används i denna översikt

• Rollspel