Hoppa till innehållet
Matematik · Årskurs 2 · Data, sannolikhet och problemlösning · Vårtermin

Datainsamling och presentation i olika diagram

Eleverna samlar in, organiserar och presenterar data med hjälp av olika diagramtyper som stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram, och väljer lämplig diagramtyp för olika data.

Skolverket KursplanerLgr22:Ma:AK2:StatistikLgr22:Ma:AK2:DiagramLgr22:Ma:AK2:Datainsamling

Om detta ämne

Från undersökning till diagram handlar om att samla in, sortera och presentera data på ett begripligt sätt. I årskurs 2 börjar vi med enkla frågor som intresserar eleverna, till exempel favoritfrukter eller hur de tar sig till skolan. Eleverna lär sig att använda avprickningstabeller för att samla in svar och sedan omvandla dessa till stapeldiagram. Detta är ett första steg mot att förstå statistik och hur information kan visualiseras.

Enligt kursplanen ska eleverna kunna använda tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Det handlar också om att kunna läsa av och tolka andras diagram. Genom att arbeta med egna undersökningar blir matematiken ett verktyg för att förstå sin omgivning. Detta ämne fungerar bäst när eleverna får vara aktiva i hela processen, från att formulera frågan till att presentera det färdiga diagrammet för klassen.

Nyckelfrågor

  1. Hur kan du visa information om din klass i ett diagram?
  2. Vilket diagram passar bäst för att visa favoritfrukt i klassen?
  3. Hur samlar du in information för att svara på en fråga?

Lärandemål

  • Skapa ett stapeldiagram för att visuellt representera insamlad data om klasskamraters favoritdjur.
  • Jämföra och välja den mest lämpliga diagramtypen (stapeldiagram, linjediagram, cirkeldiagram) för att presentera olika typer av data, till exempel skolvägar eller favoritfärger.
  • Analysera och tolka information presenterad i ett cirkeldiagram som visar fördelningen av olika aktiviteter under en skoldag.
  • Förklara hur insamlad data kan organiseras i en tabell innan den omvandlas till ett diagram.

Innan du börjar

Grundläggande taluppfattning och räkning

Varför: Eleverna behöver kunna räkna och förstå mängder för att kunna samla in och representera data.

Sortering och kategorisering

Varför: Förmågan att sortera objekt i grupper är en grundläggande färdighet för att organisera insamlad data.

Nyckelbegrepp

DatainsamlingProcessen att samla in information eller fakta för att besvara en specifik fråga.
StapeldiagramEtt diagram som använder rektangulära staplar, antingen vertikala eller horisontella, för att visa jämförelser mellan olika kategorier.
LinjediagramEtt diagram som visar information som en serie datapunkter som är sammankopplade av raka linjesegment, ofta använt för att visa trender över tid.
CirkeldiagramEtt cirkulärt diagram uppdelat i sektorer som illustrerar numeriska proportioner, där varje sektor representerar en del av helheten.
FrekvensAntalet gånger ett visst värde eller en viss händelse förekommer i en datamängd.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningAtt staplarna i ett diagram kan ha olika bredd.

Vad man ska lära ut istället

Förklara att det bara är höjden som ska visa antalet. Genom att använda rutat papper eller klossar som staplas blir det tydligt att varje enhet måste vara lika stor.

Vanlig missuppfattningAtt man kan börja räkna var som helst i diagrammet.

Vad man ska lära ut istället

Visa vikten av en startlinje (baslinje). Om staplarna börjar på olika höjd går det inte att jämföra dem, vilket eleverna lätt ser om man medvetet ritar ett 'felaktigt' diagram.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

  • Butikschefer använder stapeldiagram för att visa försäljningssiffror för olika produkter under en månad, vilket hjälper dem att fatta beslut om lager och marknadsföring.
  • Tidningsredaktioner använder linjediagram för att visa hur opinionssiffror förändras över tid inför ett val, för att ge läsarna en bild av den politiska utvecklingen.
  • Kommunala planerare kan använda cirkeldiagram för att visa hur en budget fördelas mellan olika tjänster som skola, vård och infrastruktur, för att informera medborgarna.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna ett litet papper med en fråga: 'Vilket diagram skulle du använda för att visa hur många elever i klassen som har katt, hund eller ingen husdjur? Rita ett enkelt exempel på diagrammet och förklara varför du valde just den typen.'

Snabbkontroll

Visa ett färdigt stapeldiagram som visar antalet elever som föredrar olika idrotter. Ställ frågor som: 'Vilken idrott är populärast?', 'Hur många fler föredrar fotboll framför basket?', 'Kan vi se hur många elever som svarat totalt i det här diagrammet?'

Diskussionsfråga

Starta en klassdiskussion med frågan: 'Om vi vill veta hur många timmar varje elev i klassen sover per natt, vilket diagram skulle passa bäst för att visa det? Varför är det bättre än ett cirkeldiagram i det här fallet?'

Vanliga frågor

Vilken typ av diagram är bäst att börja med?
Stapeldiagram är bäst för årskurs 2. De är visuellt tydliga och det är enkelt att koppla en kloss eller en ruta till ett svar.
Hur förklarar jag skillnaden mellan tabell och diagram?
En tabell är som en lista med ord och siffror där vi samlar fakta. Ett diagram är en bild av faktan som gör att vi snabbt kan se vad som är vanligast utan att läsa alla siffror.
Vad är en avprickningstabell?
Det är ett sätt att räkna genom att dra streck (ofta fyra lodräta och ett snett över för fem). Det hjälper eleverna att hålla ordning när de samlar in många svar.
Hur främjar aktivt lärande förståelsen för statistik?
När eleverna själva äger undersökningen blir datan meningsfull. Genom att fysiskt bygga staplar av t.ex. mjölkkartonger eller klossar ser de hur informationen växer fram, vilket skapar en djupare förståelse än att bara titta på ett färdigt diagram.

Planeringsmallar för Matematik