Historia · Årskurs 9 · Medeltiden · Vårterminen

Vardagsliv i stad och på landsbygd

Få en inblick i hur det var att leva under medeltiden. Vi jämför livet för bönder på landsbygden med livet för hantverkare och köpmän i de växande städerna.

Kort sammanfattning:Utforska medeltidens två världar: det stillsamma livet på landsbygden och det myllrande livet i de nya städerna. Hur skilde sig vardagen åt för en bondflicka och en köpmansson?

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: Historia 7-9 - Forntida kulturer och civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

Om detta ämne

Detta ämnesområde, 'Vardagsliv i stad och på landsbygd', är centralt för att förstå den svenska och europeiska medeltiden och ligger i linje med det centrala innehållet i Lgr22 för historia i årskurs 7-9. Fokus ligger på de framväxande medeltida samhällena, sociala strukturer i form av stånd och feodalism, samt kristendomens betydelse. Genom att jämföra livet i staden med livet på landsbygden får eleverna en konkret förståelse för de stora sociala och ekonomiska omvälvningar som präglade perioden. Urbaniseringen var en långsam men avgörande process som skapade nya sociala grupper, som borgerskapet, och nya ekonomiska system, som skråväsendet.

Undervisningen bör belysa hur majoriteten av befolkningen fortfarande levde på landsbygden som bönder, ofta underställda en adelsman eller kyrkan, men också den unika svenska situationen med en relativt stor andel självägande bönder. Parallellt med detta växte städerna fram som centrum för handel och hantverk, vilket erbjöd nya möjligheter men också innebar nya utmaningar som trängsel och sjukdomar. Genom att analysera dessa skillnader kan eleverna utveckla sin förmåga att se historiska förändringsprocesser och förstå hur olika gruppers villkor och identiteter har formats över tid. Det ger en grund för att förstå hur det moderna samhället med dess uppdelning mellan stad och land har vuxit fram.

Nyckelfrågor

1. Jämför de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan att bo i en stad och på landsbygden.
2. Identifiera de olika samhällsklasserna, de så kallade stånden, och deras funktioner.
3. Förklara hur handeln och hantverket organiserades i medeltida städer genom skrån.

Lärandemål

• Jämföra och beskriva levnadsvillkoren för olika samhällsgrupper i medeltida städer och på landsbygden.
• Redogöra för ståndssamhällets uppbyggnad och de olika ståndens funktioner och relationer till varandra.
• Förklara skråväsendets roll för organiseringen av hantverk och handel i städerna.
• Analysera orsaker till urbaniseringen under medeltiden och dess konsekvenser för samhället.
• Använda centrala historiska begrepp som feodalism, stånd och skrå för att förstå och förklara medeltida samhällsstrukturer.

Nyckelbegrepp

Ståndssamhälle	Ett samhällssystem där befolkningen är indelad i olika sociala grupper (stånd) med olika rättigheter och skyldigheter. I Sverige var stånden adel, präster, borgare och bönder.
Skrå	En sammanslutning av hantverkare inom samma yrke i en medeltida stad som reglerade allt från priser och kvalitet till utbildning.
Feodalism	Ett hierarkiskt samhällssystem baserat på förhållandet mellan en länsherre och en vasall, där vasallen fick land (län) i utbyte mot militär tjänst och lojalitet.
Borgare	En invånare i en stad under medeltiden som hade burskap, det vill säga rätten att bedriva handel eller hantverk. Borgarna utgjorde ett eget stånd.
Tionde	En skatt som innebar att bönderna var tvungna att ge en tiondel av sin skörd eller produktion till kyrkan.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Medeltiden var en mörk, smutsig och helt stillastående period utan några framsteg.

Vad man ska lära ut istället

Medeltiden var en dynamisk period med betydande teknisk, kulturell och social utveckling, även om den skedde långsamt. Universitet grundades, nya jordbruksmetoder infördes och städerna växte fram som centrum för innovation och handel.

Vanlig missuppfattning

Alla bönder var fattiga och förtryckta livegna som ägdes av en adelsman.

Vad man ska lära ut istället

Även om många bönder levde under knappa förhållanden, fanns det stora skillnader. I Sverige var en betydande andel av bönderna självägande skattebönder, vilket gav dem en starkare ställning än bönder i många andra delar av Europa där livegenskap var vanligare.

Vanlig missuppfattning

Städerna var farliga och kaotiska platser utan lag och ordning.

Vad man ska lära ut istället

Medeltida städer hade ofta välutvecklade system för lag och ordning, med stadslagar, råd och domstolar. Skråna bidrog också till att reglera hantverk och handel, vilket skapade en form av social och ekonomisk stabilitet.

Idéer för aktivt lärande

Simuleringsövning

Ståndspyramiden

Eleverna skapar en visuell representation av ståndssamhället i form av en pyramid. De placerar de fyra stånden (adel, präster, borgare, bönder) på rätt nivå och skriver ner varje stånds rättigheter och skyldigheter.

45 min·Par

Simuleringsövning

En dag i medeltiden

Eleverna skriver en dagboksanteckning från perspektivet av antingen ett bondbarn på landsbygden eller ett hantverkarlärlingsbarn i staden. Texten ska reflektera de dagliga sysslorna, maten, boendet och de sociala relationerna.

60 min·Individuellt

Simuleringsövning

Skråmästaren

Genomför ett rollspel där eleverna agerar som medlemmar i ett skrå (t.ex. bagare eller smeder). De ska förhandla om priser, bestämma kvalitetsregler och besluta om en lärling ska få bli gesäll.

50 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• Dagens fackföreningar och branschorganisationer har sina rötter i medeltidens skrån, som också skyddade sina medlemmars intressen.
• Många europeiska städers gatunät och stadskärnor har kvar sin medeltida struktur, vilket påverkar hur vi rör oss i städerna idag.
• Diskussionen om stad kontra landsbygd, och de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan dem, är fortfarande en högst aktuell politisk och social fråga.
• Idén om sociala skyddsnät kan spåras tillbaka till skrånas system där medlemmarna hjälpte varandra vid sjukdom eller dödsfall.
• Familjenamn som slutar på -berg, -ström eller yrkesnamn som Smed eller Möller har ofta sitt ursprung i medeltida bosättningar och yrken.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Använd en 'exit ticket' där eleverna med tre meningar får sammanfatta den största skillnaden mellan att leva i staden och på landsbygden under medeltiden.

Snabbkontroll

Skriv en jämförande analys där eleven diskuterar de sociala, ekonomiska och politiska möjligheterna och begränsningarna för en bonde respektive en borgare.

Snabbkontroll

Eleverna fyller i en matris där de skattar sin förståelse (1-3) av nyckelbegrepp som 'stånd', 'skrå', 'feodalism' och 'tionde' och ger ett exempel på varje.

Vanliga frågor

Varför började städer växa fram under medeltiden?

Städerna växte tack vare ett effektivare jordbruk som skapade ett överskott av mat. Detta gjorde att fler människor kunde specialisera sig på hantverk och handel istället för att odla sin egen mat, och de samlades på platser som var lämpliga för handel.

Vad var ett skrå och varför var det så viktigt?

Ett skrå var en förening för hantverkare inom samma yrke i en stad, till exempel smeder eller skomakare. Skrået kontrollerade kvalitet, priser och utbildning av nya hantverkare (lärlingar och gesäller), vilket gav både trygghet för medlemmarna och garanterade en viss standard på varorna för kunderna.

Hade kvinnor något att säga till om under medeltiden?

Kvinnors makt och inflytande varierade stort beroende på social ställning. Adelskvinnor kunde styra stora gods när deras män var borta. I städerna kunde änkor ibland ta över sin mans verkstad och skråmedlemskap. De flesta kvinnor hade dock begränsade rättigheter och var underställda män, antingen sin far eller sin make.