Historia · Årskurs 9 · Imperialism och det stora kriget · Hösttermin

Kolonialismens rötter och drivkrafter

Eleverna undersöker de ekonomiska, politiska och ideologiska motiven bakom den europeiska imperialismen under 1800-talet.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI1, Centralt innehåll, Imperialism och världskrig
• Lgr22:HI1, Centralt innehåll, Historiska källor

Om detta ämne

Imperialismen under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal utgör en kritisk vändpunkt i världshistorien som fortfarande präglar globala maktförhållanden. I årskurs 9 fokuserar vi på hur de europeiska stormakterna, drivna av ekonomisk vinning, nationalism och rasteorier, styckade upp Afrika och stora delar av Asien. Detta ämne är centralt för att förstå bakgrunden till första världskriget och de rötter som dagens globala ojämlikhet har i historiska strukturer.

Genom att granska källmaterial från både kolonisatörer och koloniserade folk får eleverna öva sin källkritiska förmåga och förståelse för historiebruk. Vi undersöker hur ideologier som socialdarwinism användes för att rättfärdiga exploatering, men också hur motståndsrörelser växte fram. Detta ämne blir som mest begripligt när eleverna får analysera konkreta fallstudier och genom samarbete pussla ihop hur olika drivkrafter samverkade för att förändra världskartan.

Nyckelfrågor

1. Analysera de huvudsakliga drivkrafterna bakom den europeiska imperialismen.
2. Förklara hur 'civilisationsuppdraget' användes för att rättfärdiga kolonialismen.
3. Jämför olika europeiska stormakters koloniala strategier och mål.

Lärandemål

• Analysera de ekonomiska, politiska och ideologiska motiv som drev den europeiska imperialismen under 1800-talet.
• Förklara hur begreppet 'civilisationsuppdraget' användes som en ideologisk rättfärdigandehandling för kolonialism.
• Jämföra de olika strategierna och målen för Storbritanniens och Frankrikes koloniala expansion.
• Identifiera och beskriva minst två motståndsrörelser mot europeisk kolonialmakt i Afrika eller Asien.
• Kritiskt granska en primärkälla från antingen en kolonisatör eller en koloniserad person för att identifiera dess syfte och perspektiv.

Innan du börjar

Nationens framväxt och 1700-talets idéer

Varför: Förståelse för nationalismens och upplysningens idéer är en grund för att analysera hur dessa idéer förvrängdes och användes under imperialismen.

Industriella revolutionen

Varför: Kunskap om den industriella revolutionens teknologiska och ekonomiska effekter är nödvändig för att förstå de ekonomiska drivkrafterna bakom imperialismen.

Nyckelbegrepp

Imperialism	En stats strävan att utvidga sitt politiska och ekonomiska inflytande över andra områden, ofta genom erövring eller dominans.
Kolonialism	Praktiken att etablera kontroll över ett annat land, bosätta sig där och utnyttja dess resurser, ofta med en befolkning av ursprungsbefolkningen.
Civilisationsuppdraget	En ideologi som hävdade att europeiska nationer hade en plikt att 'civilisera' icke-europeiska folk genom att införa europeiska värderingar, teknologi och styrelseskick.
Socialdarwinism	En felaktig tillämpning av Charles Darwins teorier om naturligt urval på mänskliga samhällen, som användes för att rättfärdiga social och politisk ojämlikhet och rasism.
Stormakt	En stat med exceptionellt stor militär, ekonomisk och politisk makt som kan projicera sitt inflytande globalt.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att imperialismen bara handlade om att 'hjälpa' mindre utvecklade länder.

Vad man ska lära ut istället

Detta var en vanlig samtida propaganda. Genom att använda källor som visar ekonomiska flöden och exploatering av naturresurser kan eleverna genom diskussion genomskåda de ideologiska täckmantlarna.

Vanlig missuppfattning

Att de koloniserade folken var passiva offer utan eget agerande.

Vad man ska lära ut istället

Det är viktigt att lyfta fram aktivt motstånd och diplomati från lokala ledare. Grupparbeten kring specifika uppror, som hererofolket eller boxarupproret, hjälper eleverna att se agens hos de drabbade.

Idéer för aktivt lärande

Kollaborativ undersökning: Berlinkonferensen

Eleverna delas in i grupper som representerar olika europeiska makter och får i uppdrag att utifrån historiska kartor förhandla om gränsdragningar. Efteråt jämförs deras resultat med de faktiska historiska besluten för att diskutera konsekvenserna för lokalbefolkningen.

60 min·Smågrupper

Stationsundervisning: Imperialismens drivkrafter

Fyra stationer med olika fokus: ekonomi (råvaror), nationalism (status), religion (mission) och teknik (ångfartyg/vapen). Vid varje station analyserar eleverna ett källmaterial och sammanställer en helhetsbild av varför expansionen skedde.

45 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla): Spår i nutiden

Eleverna reflekterar enskilt över ett modernt fenomen, till exempel officiella språk i afrikanska länder eller gränskonflikter. De diskuterar sedan i par hur detta kan härledas till imperialismen innan klassen sammanfattar gemensamt.

20 min·Par

Kopplingar till Verkligheten

• Historiker och statsvetare vid tankesmedjor som Chatham House analyserar fortfarande hur historiska koloniala gränser och maktstrukturer påverkar nutida konflikter och politiska relationer i Afrika och Mellanöstern.
• Museipedagoger vid Världskulturmuseet i Göteborg använder utställningar om kolonialism för att förklara hur globala handelsmönster och kulturella utbyten har formats av historiska maktförhållanden.
• Företag som verkar på global nivå kan behöva förstå den historiska bakgrunden till politiska och ekonomiska relationer i vissa regioner, vilket kan påverka deras affärsstrategier och riskbedömningar.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna ett kort där de ska svara på: 'Nämn en ekonomisk, en politisk och en ideologisk drivkraft bakom imperialismen. Förklara kort hur 'civilisationsuppdraget' bidrog till att rättfärdiga kolonialismen.'

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Om du var en europeisk ledare på 1800-talet, vilka argument skulle du använda för att försvara erövringen av nya territorier? Vilka argument skulle en person från det koloniserade området använda för att protestera?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina resonemang.

Snabbkontroll

Visa en karta över Afrika från sent 1800-tal med europeiska kolonialmakters indelningar. Be eleverna identifiera minst tre olika stormakter som koloniserade Afrika och namnge ett område som var under deras kontroll. Fråga sedan: 'Vilka typer av resurser tror ni stormakterna var mest intresserade av att utvinna?'

Vanliga frågor

Vilka var de viktigaste drivkrafterna bakom imperialismen?

De främsta drivkrafterna var ekonomiska (behov av råvaror och nya marknader), politiska (nationalism och viljan att vara en stormakt) samt ideologiska (rasbiologi och tanken om 'den vite mannens börda').

Hur påverkade imperialismen de koloniserade länderna på lång sikt?

Det ledde till godtyckliga gränsdragningar som orsakat konflikter, ekonomiskt beroende av råvaruexport och införandet av europeiska språk och rättssystem, vilket både skapat infrastruktur och raderat lokala kulturer.

Vad säger Lgr22 om undervisning i imperialism?

Enligt kursplanen ska eleverna få kunskap om imperialismen för att förstå hur dagens värld har vuxit fram och kunna analysera historiska källor och begrepp relaterade till makt och ojämlikhet.

Hur kan aktiva lärandemetoder hjälpa eleverna att förstå imperialismen?

Genom simuleringar och rollspel kan eleverna uppleva komplexiteten i diplomati och maktutövning. Istället för att bara läsa om fakta får de själva analysera källor och argumentera, vilket gör att de abstrakta begreppen blir konkreta och lättare att minnas.