Historia · Årskurs 8

Idéer för aktivt lärande

Förintelsen och andra folkmord

I detta tema konfronterar vi en av historiens mörkaste händelser för att förstå hur den kunde ske. Vi kommer att undersöka de steg som ledde fram till Förintelsen och reflektera över vad historien kan lära oss om vårt ansvar som medmänniskor idag.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: Historia 7-9 - Förtryck, folkfördrivningar och folkmord, till exempel Förintelsen

• 30–60 min
• Par → Hela klassen
• 4 aktiviteter

Aktivitet 01

• Sokratiskt samtal
• 60 min · Smågrupper

Tidslinje över Förintelsens skeenden

Eleverna skapar i grupper en detaljerad tidslinje över händelser från nazisternas maktövertagande 1933 till krigsslutet 1945. De placerar ut nyckelhändelser som Nürnberglagarna, Kristallnatten och Wannseekonferensen för att visualisera den gradvisa eskaleringen.

Förklara hur Förintelsen kunde planeras och genomföras systematiskt.

Handledningstips

Uppmuntra eleverna att inte bara lista händelser, utan också att dra pilar och skriva korta förklaringar om orsak och verkan.

Vad att leta efter

Genomför en 'tänk-par-dela' där eleverna först enskilt reflekterar över en fråga (t.ex. 'Vilken roll spelade propagandan?'), sedan diskuterar i par, och slutligen delar sina tankar i helklass.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Social Medvetenhet
• Relationsförmåga

Aktivitet 02

• Sokratiskt samtal
• 45 min · Par

Analys av vittnesmål

Eleverna får läsa eller lyssna på utdrag från överlevandes vittnesmål, till exempel från boken 'Förintelsens ögonvittnen'. De diskuterar sedan i par hur dessa personliga berättelser påverkar deras förståelse av historien.

Analysera vilka ideologiska och politiska faktorer som låg bakom folkmordet.

Handledningstips

Förbered diskussionsfrågor som hjälper eleverna att koppla de personliga berättelserna till den större historiska kontexten.

Vad att leta efter

Skriv en analyserande text där eleven resonerar kring frågan 'Vad kan vi lära av Förintelsen för att förhindra framtida folkmord?'. Eleven ska använda historiska exempel och relevanta begrepp i sitt svar.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Social Medvetenhet
• Relationsförmåga

Aktivitet 03

• Sokratiskt samtal
• 50 min · Individuellt

Källkritik: Nazistisk propaganda

Eleverna analyserar exempel på nazistisk propaganda, som affischer eller filmklipp. De identifierar budskap, syfte och de tekniker som används för att avhumanisera judar och andra grupper.

Värdera betydelsen av att studera Förintelsen för att förhindra framtida folkmord.

Handledningstips

Använd en enkel mall för källkritisk analys för att guida eleverna i deras granskning.

Vad att leta efter

Eleverna fyller i ett formulär där de skattar sin förståelse av centrala begrepp (t.ex. antisemitism, propaganda) och sin förmåga att förklara orsakssamband.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Social Medvetenhet
• Relationsförmåga

Aktivitet 04

• Sokratiskt samtal
• 30 min · Hela klassen

Dilemmaövning: Åskådarens roll

I helklass diskuteras olika scenarier där vanliga människor ställdes inför svåra val under nazitiden. Eleverna får reflektera över begrepp som medlöperi, motstånd och civilkurage.

Förklara hur Förintelsen kunde planeras och genomföras systematiskt.

Handledningstips

Betona att syftet inte är att döma, utan att förstå komplexiteten i de val människor ställdes inför.

Vad att leta efter

Genomför en 'tänk-par-dela' där eleverna först enskilt reflekterar över en fråga (t.ex. 'Vilken roll spelade propagandan?'), sedan diskuterar i par, och slutligen delar sina tankar i helklass.

• Analysera
• Utvärdera
• Skapa
• Social Medvetenhet
• Relationsförmåga

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Skapa ett tryggt klassrumsklimat där eleverna vågar ställa svåra frågor och uttrycka känslor. Varva faktagenomgångar med arbete med personliga vittnesmål för att balansera det abstrakta med det mänskliga. Använd visuellt material med eftertanke och förbered eleverna på vad de kommer att få se. Ge gott om utrymme för diskussion och reflektion, gärna i mindre grupper.

Efter avslutat arbete kommer eleverna kunna förklara de ideologiska och politiska drivkrafterna bakom Förintelsen och analysera hur vanliga människor kunde bli delaktiga i ett folkmord.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Alla tyskar var nazister och stödde aktivt Förintelsen.

  Det tyska samhället var komplext. Även om nazistpartiet hade ett brett stöd, fanns det också motstånd, apati och människor som var ovetande om folkmordets fulla omfattning. Det är viktigt att skilja på aktivt deltagande, medlöperi och passivitet.

• Förintelsen var en isolerad, unik händelse som inte kan jämföras med något annat.

  Medan Förintelsens industriella och byråkratiska karaktär är unik, är mekanismerna bakom den, som avhumanisering och propaganda, universella. Genom att jämföra med andra folkmord kan vi bättre förstå de generella varningssignaler som kan leda till sådana katastrofer.

• Bara judar mördades i nazisternas läger.

  Judar var det primära målet för nazisternas folkmord, och cirka sex miljoner mördades. Men nazisterna förföljde och mördade systematiskt även andra grupper, inklusive romer, politiska motståndare, homosexuella, Jehovas vittnen och personer med funktionsnedsättning.

• Förintelsen skedde bara i koncentrationsläger i Tyskland.

  Majoriteten av de mest ökända förintelselägren, som Auschwitz-Birkenau, Treblinka och Sobibor, låg i det ockuperade Polen. Förföljelsen och morden skedde över hela det av Nazityskland kontrollerade Europa.

---

Metoder som används i denna översikt

• Sokratiskt samtal