Historia · Årskurs 7 · Människans tidiga historia och de första städerna · Hösttermin

Grekiska stadsstater: Aten och Sparta

Eleverna jämför de politiska systemen och samhällsstrukturerna i Aten och Sparta.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI1
• Lgr22:HI2

Om detta ämne

Demokratin i Aten ses ofta som startskottet för det västerländska politiska systemet, men det var ett system som skiljer sig markant från dagens. I årskurs 7 undersöker vi hur direktdemokratin fungerade på kullen Pnyx, där fria män samlades för att rösta om stadens framtid. Vi analyserar också de exkluderande mekanismerna: kvinnor, slavar och invandrare (metoiker) hade ingen rösträtt, vilket innebär att endast en bråkdel av befolkningen deltog i besluten.

Kopplingen till Lgr22 handlar om att förstå demokratiska värden och historiska rötter. Eleverna får öva på att använda begrepp som folkförsamling, lottning och retorik. Genom att studera Atens system lär sig eleverna att demokrati inte är ett statiskt tillstånd utan något som ständigt formas och omformas. Ämnet lämpar sig utmärkt för rollspel och simuleringar där eleverna får uppleva både styrkorna och svagheterna med direkta beslut och majoritetens makt.

Nyckelfrågor

1. Jämför de politiska systemen i Aten och Sparta och deras inverkan på medborgarnas liv.
2. Analysera hur geografiska förutsättningar bidrog till stadsstaternas framväxt i Grekland.
3. Förklara hur medborgarskap definierades i Aten och Sparta och vilka som uteslöts.

Lärandemål

• Jämför de politiska systemen i Aten och Sparta, och identifierar likheter och skillnader i medborgarnas roller och rättigheter.
• Analyserar hur geografiska förutsättningar, såsom terräng och närhet till havet, påverkade utvecklingen av respektive stadsstats ekonomi och militära strategi.
• Förklarar hur begreppet medborgarskap definierades i Aten och Sparta, och identifierar vilka grupper som inkluderades respektive exkluderades från politiskt inflytande.
• Utvärderar argument för och emot de politiska systemen i Aten och Sparta utifrån ett nutida perspektiv på demokrati och samhällsstyrning.

Innan du börjar

Samhällens utveckling under stenåldern

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för hur mänskliga samhällen började organiseras och utvecklas för att kunna förstå de mer komplexa stadsstaterna.

Antikens civilisationer: Mesopotamien och Egypten

Varför: För att kunna jämföra och kontrastera grekiska stadsstater är det viktigt att eleverna har kännedom om andra tidiga civilisationer och deras samhällsstrukturer.

Nyckelbegrepp

Polis	En självständig antik grekisk stadsstat, som fungerade som en egen politisk och kulturell enhet med egna lagar och styre.
Demokrati	Ett styrelseskick där makten utgår från folket, som antingen direkt eller genom valda representanter utövar sin makt. Aten är ett tidigt exempel på detta.
Oligarki	Ett styrelseskick där makten innehas av ett fåtal personer, ofta en liten grupp rika eller inflytelserika individer. Sparta är ett exempel på detta.
Medborgare	En person som tillhör en stat och som har rättigheter och skyldigheter gentemot staten. I antikens Grekland var kraven för medborgarskap olika i olika stadsstater.
Metoiker	Fria utlänningar som bodde i Aten. De hade skyldigheter som att betala skatt och tjänstgöra i armén, men saknade politiska rättigheter.
Spartiat	En fullvärdig medborgare i Sparta. Endast spartiat kunde äga jord och delta i styret av staden.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Att Atens demokrati var precis som vår, bara lite äldre.

Vad man ska lära ut istället

Aten hade direktdemokrati, inte representativ demokrati. Dessutom var det ett extremt exkluderande system där majoriteten av invånarna stod utanför. Aktiva diskussioner om begreppet 'medborgare' hjälper till att reda ut detta.

Vanlig missuppfattning

Att alla i Aten var jämlika.

Vad man ska lära ut istället

Det fanns stora klasskillnader även bland de fria männen, och slaveriet var en förutsättning för att medborgarna skulle ha tid att ägna sig åt politik. Genom rollspel blir dessa maktstrukturer tydliga.

Idéer för aktivt lärande

Simuleringsövning: Folkförsamlingen i Aten

Klassrummet förvandlas till Pnyx. Eleverna får olika roller (rika medborgare, fattiga bönder, men även tysta observatörer som representerar kvinnor och slavar). De debatterar och röstar om ett aktuellt beslut, som att bygga en ny flotta eller höja skatten.

50 min·Hela klassen

EPA (Enskilt-Par-Alla): Lottning vs. Val

I Aten lottades många ämbeten fram för att undvika korruption. Eleverna reflekterar först själva över fördelar med lottning, diskuterar i par och jämför sedan med dagens system där vi väljer representanter.

20 min·Par

Venn-diagram: Aten vs. Sverige idag

I smågrupper skapar eleverna stora Venn-diagram på blädderblock för att visualisera likheter och skillnader i vem som får rösta, hur beslut fattas och vad som räknas som medborgarskap.

30 min·Smågrupper

Kopplingar till Verkligheten

• Stadsplanerare och politiker idag analyserar hur geografiska faktorer som närhet till vattenvägar och topografi påverkar städers utveckling och infrastruktur, liknande hur det påverkade antikens stadsstater.
• Debatter om rösträtt och medborgarskap i moderna samhällen, inklusive diskussioner om vem som ska få rösta och vilka rättigheter och skyldigheter som följer med medborgarskapet, kan jämföras med hur Aten och Sparta definierade sina medborgare.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en lapp där de ska svara på: 1. Nämn en viktig skillnad mellan Aten och Sparta gällande styrelseskick. 2. Vilken grupp i Aten hade mest makt och varför?

Diskussionsfråga

Starta en klassdiskussion med frågan: 'Om ni levde i Aten eller Sparta, vilket samhälle hade ni föredragit och varför? Motivera ert svar med hänvisning till de politiska systemen och era egna förutsättningar som medborgare.'

Snabbkontroll

Ställ snabba frågor till slumpmässigt utvalda elever: 'Vad krävdes för att vara medborgare i Sparta?' eller 'Vilken roll hade kvinnor i det politiska livet i Aten?' Använd handuppräckning eller korta skriftliga svar för att kontrollera förståelsen.

Vanliga frågor

Vem räknades som medborgare i Aten?

Endast fria män som var födda av atenska föräldrar och hade genomgått militärtjänst räknades som medborgare. Kvinnor, slavar och utlänningar (metoiker) var helt uteslutna från det politiska livet, oavsett hur länge de bott i staden.

Vad var ostracism (skärvdom)?

Det var en metod för att skydda demokratin. En gång om året kunde medborgarna rösta på att landsförvisa en person som ansågs för mäktig eller farlig för staden. Namnet skrevs på en lerskärva (ostrakon).

Hur kan aktiva metoder hjälpa elever att förstå antik politik?

Genom att hålla egna tal och debattera i en simulerad folkförsamling förstår eleverna retorikens betydelse. De märker snabbt hur svårt det är att nå konsensus och hur lätt en skicklig talare kan påverka massan, vilket ger en djupare förståelse för både möjligheter och risker med demokrati.

Varför använde man lottning istället för val?

Atenarna trodde att val gynnade de rika och vältaliga. Genom att lotta ut de flesta tjänster ansåg man att alla medborgare hade samma chans och skyldighet att tjäna staten, vilket minskade risken för politiska klickar.