Historia · Årskurs 6

Idéer för aktivt lärande

Källkritik och historiebruk

Aktivt arbete med källkritik och historiebruk gör abstrakta begrepp konkreta för eleverna. Genom att undersöka verkliga dokument och bilder får de praktisk erfarenhet av att analysera avsändare, syften och tidskontexter. Detta stärker deras förmåga att ifrågasätta och jämföra information på ett strukturerat sätt.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:HI1-M-K3
• Lgr22:HI1-M-K4

• 30–45 min
• Par → Hela klassen
• 4 aktiviteter

Aktivitet 01

• Dokumentmysterium
• 45 min · Smågrupper

Stationer: Källkritik

Sätt upp stationer med olika källor om stormaktstiden: brev, kartor, tidningsklipp. Eleverna roterar i grupper, fyller i en matris med frågor om avsändare och syfte, och diskuterar fynd i plenum.

Analysera varför det är viktigt att vara källkritisk när man studerar historia.

Handledningstips

Låt eleverna arbeta med stationerna i grupper om tre för att säkerställa att alla hinner reflektera och diskutera.

Vad att leta efter

Ge eleverna varsitt utdrag ur en primär källa från stormaktstiden (t.ex. ett utdrag ur en krönika eller ett brev) och en kort beskrivning av en modern tolkning av samma händelse. Fråga: 'Vilken fråga skulle du ställa till den primära källan för att bättre förstå dess trovärdighet? Ge ett exempel på hur den moderna tolkningen kan skilja sig från den primära källan och varför.'

• Analysera
• Utvärdera
• Självreglering
• Beslutsfattande

Aktivitet 02

• Dokumentmysterium
• 30 min · Par

Parvis Källa-Jämförelse

Dela ut två källor om samma händelse, t.ex. en svensk och en dansk beskrivning av Lützen. Eleverna markerar skillnader i par och presenterar varför de skiljer sig åt.

Jämför olika typer av historiska källor och bedöm deras tillförlitlighet.

Handledningstips

Ge tydliga strukturer för parvisa jämförelser, till exempel genom att tillhandahålla mallar för anteckningar.

Vad att leta efter

Visa en propagandabild från stormaktstiden och en samtida politisk karikatyr. Ställ frågan: 'Hur påverkar syftet med dessa bilder vår förståelse av budskapet? Vilka likheter och skillnader finns i hur de använder sig av historiska element för att påverka betraktaren?' Låt eleverna diskutera i par och sedan dela med sig till klassen.

• Analysera
• Utvärdera
• Självreglering
• Beslutsfattande

Aktivitet 03

• Rollspel
• 40 min · Smågrupper

Rollspel: Historiebruk

Eleverna får roller som historiker, politiker eller journalister som använder stormakts-historia. De skapar korta presentationer och röstar på mest trovärdiga argument.

Förklara hur historiebruk kan påverka vår förståelse av det förflutna.

Handledningstips

Rollspelet fungerar bäst om du ger eleverna konkreta roller och uppgifter att lösa tillsammans.

Vad att leta efter

Presentera tre påståenden om stormaktstiden, där ett är baserat på en trovärdig primär källa, ett på en opålitlig primär källa och ett på en modern, men vinklad, sekundär källa. Be eleverna rangordna påståendena från mest till minst trovärdiga och kort motivera varför, med hänvisning till avsändare, syfte eller tidsaspekt.

• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Social Medvetenhet
• Självkännedom

Aktivitet 04

• Dokumentmysterium
• 35 min · Hela klassen

Helklass-Debatt

Presentera en kontroversiell källa om Karl XII. Eleverna röstar först intuitivt, sedan efter källkritik, och reflekterar över förändringar i grupp.

Analysera varför det är viktigt att vara källkritisk när man studerar historia.

Handledningstips

Håll helklassdebatten fokuserad genom att begränsa inläggen till en minut per elev.

Vad att leta efter

Ge eleverna varsitt utdrag ur en primär källa från stormaktstiden (t.ex. ett utdrag ur en krönika eller ett brev) och en kort beskrivning av en modern tolkning av samma händelse. Fråga: 'Vilken fråga skulle du ställa till den primära källan för att bättre förstå dess trovärdighet? Ge ett exempel på hur den moderna tolkningen kan skilja sig från den primära källan och varför.'

• Analysera
• Utvärdera
• Självreglering
• Beslutsfattande

Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt

Låt eleverna undersöka verkliga källor från stormaktstiden för att förstå att alla dokument är färgade av sin tid och avsändare. Undvik att förenkla genom att påstå att vissa källor är helt opålitliga, istället uppmuntra eleverna att ställa frågor om avsändare och syften. Forskning visar att elever lär sig bäst när de får arbeta med autentiskt material och träna på att argumentera för sin analys.

Eleverna visar säkerhet i att identifiera avsändare och syften i olika källor. De kan argumentera för en källas trovärdighet utifrån dess ursprung och koppla detta till historiebruk. Dessutom kan de jämföra historiska källor med nutida tolkningar för att synliggöra skillnader i framställning.

---

Se upp för dessa missuppfattningar

• Under Stationer: Källkritik, lyssna efter elever som säger 'Gamla brev är alltid sanna'.

  Be dem istället att undersöka avsändaren och syftet med brevet från Gustav II Adolf, till exempel genom att läsa brevhuvudet och notera vem som skrev det och till vem.

• Under Parvis Källa-Jämförelse, märk om elever antar att moderna böcker alltid är korrekta.

  Ge dem utdrag ur två läroböcker om samma händelse och be dem jämföra hur de framställs, till exempel genom att titta på ordval och utelämnanden.

• Under Stationer: Källkritik, upptäck elever som tror källkritik bara gäller nutida fejknyheter.

  Be dem undersöka propagandamålningar från stormaktstiden och diskutera hur de använder historiska element för att påverka betraktaren, likt nutida reklam.

---

Metoder som används i denna översikt

• Dokumentmysterium
• Rollspel