Hattar och Mössor: De första partierna
Eleverna går igenom hur makten flyttades från kungen till rådet och riksdagen under Frihetstiden.
Behöver du en lektionsplan för Från Stormaktstid till Demokrati: Sveriges och Världens Förvandling?
Nyckelfrågor
- Jämför maktfördelningen under Frihetstiden med stormaktstidens envälde.
- Analysera de största skillnaderna mellan Hattarnas och Mössornas politik.
- Förklara varför denna period kallas för just Frihetstiden.
Skolverket Kursplaner
Om detta ämne
Frihetstiden inleddes efter Karl XII:s död och innebar ett radikalt skifte i svensk politik. Makten flyttades från en enväldig kung till riksdagen och riksrådet, vilket lade grunden för parlamentariska principer. Under denna period växte de första politiska grupperingarna fram: Hattarna och Mössorna. Deras kamp om inflytande och olika visioner för Sveriges ekonomi och utrikespolitik är central för att förstå demokratins tidiga rötter.
Eleverna får lära sig om hur de fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder) agerade i riksdagen och hur korruption och utländska mutor påverkade besluten. Det är en tid av både politisk blomstring och instabilitet. Genom att använda samarbetsövningar kan eleverna utforska hur kompromisser och debatt fungerar i ett politiskt system, vilket gör de abstrakta begreppen maktfördelning och parlamentarism konkreta.
Lärandemål
- Jämför maktfördelningen under Frihetstiden med stormaktstidens envälde.
- Analysera de största skillnaderna mellan Hattarnas och Mössornas politik.
- Förklara varför denna period kallas för Frihetstiden med hänvisning till maktförskjutningen.
- Identifiera hur de fyra stånden representerades och agerade i riksdagen under Frihetstiden.
Innan du börjar
Varför: För att förstå Frihetstidens maktförskjutning behöver eleverna ha en grundläggande kunskap om enväldet under stormaktstiden och kungens absoluta makt.
Varför: Kunskap om de fyra stånden (adel, präster, borgare, bönder) är nödvändig för att förstå hur riksdagen var sammansatt och hur beslutsfattandet gick till.
Nyckelbegrepp
| Frihetstiden | En period i Sveriges historia, 1719–1772, då makten flyttades från kungen till riksdagen och riksrådet. |
| Maktfördelning | Principen att statens makt delas mellan olika institutioner, som kung, riksdag och råd, för att förhindra maktkoncentration. |
| Hattarna | Ett av de två första politiska partierna under Frihetstiden, som förespråkade en aktiv utrikespolitik och krig för att återta förlorade områden. |
| Mössorna | Det andra stora politiska partiet under Frihetstiden, som prioriterade fred, ekonomisk stabilitet och försvar av rikets gränser. |
| Riksdagen | Sveriges lagstiftande församling, som under Frihetstiden hade stor makt och bestod av representanter för adel, präster, borgare och bönder. |
Idéer för aktivt lärande
Se alla aktiviteterStrukturerad debatt: Hattar mot Mössor
Eleverna delas in i två partier. Hattarna argumenterar för krig mot Ryssland och satsning på industri, medan Mössorna förespråkar fred och sparsamhet. De ska försöka övertyga de 'neutrala' i klassen.
Stationsundervisning: De fyra stånden
Fyra stationer representerar stånden. Vid varje station löser eleverna en uppgift som visar ståndets specifika intressen och hur mycket makt de faktiskt hade i riksdagen.
EPA (Enskilt-Par-Alla): Vad är frihet?
Eleverna reflekterar över namnet 'Frihetstiden'. Vem gällde friheten för? De diskuterar i par om det var en frihet för alla eller bara för en liten elit.
Kopplingar till Verkligheten
Idag ser vi liknande politiska partier med olika idéer om utrikespolitik och ekonomi, till exempel debatter om Sveriges roll i internationella konflikter eller hur statens pengar ska användas.
Arbetet i riksdagen idag, med debatter, omröstningar och kompromisser mellan olika partier, har sina rötter i hur politiken fungerade under Frihetstiden.
Se upp för dessa missuppfattningar
Vanlig missuppfattningFrihetstiden var en demokrati precis som idag.
Vad man ska lära ut istället
Även om riksdagen hade makten, var det bara en liten del av befolkningen som fick rösta, och kvinnor var nästan helt uteslutna. Genom att jämföra rösträttsregler ser eleverna skillnaden mellan ståndssamhälle och modern demokrati.
Vanlig missuppfattningHattarna och Mössorna var moderna partier.
Vad man ska lära ut istället
De liknade mer lösa grupperingar och var ofta beroende av mutor från stormakter som Frankrike och Ryssland. Aktiva diskussioner om lojalitet och mutor hjälper eleverna att förstå tidens politiska kultur.
Bedömningsidéer
Be eleverna svara på två frågor: 1. Vad var den största skillnaden i politik mellan Hattarna och Mössorna? 2. Ge ett exempel på hur makten fördelades annorlunda under Frihetstiden jämfört med stormaktstiden.
Ställ frågan: 'Varför tror ni att denna period kallas Frihetstiden?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina tankar till hela klassen, med fokus på maktförskjutningen från kungen.
Visa bilder på symboler eller personer kopplade till Hattarna och Mössorna. Be eleverna identifiera vilket parti de tillhör och beskriva en kortfattad politisk åsikt för respektive parti.
Föreslagen metodik
Redo att undervisa i detta ämne?
Skapa ett komplett uppdrag för aktivt lärande, redo för klassrummet, på bara några sekunder.
Generera ett anpassat uppdragVanliga frågor
Varför kallades de för Hattar och Mössor?
Vilken roll hade kungen under frihetstiden?
Hur påverkade utlandet svensk politik under denna tid?
Varför är simuleringar bra för att lära ut parlamentarism?
Planeringsmallar för Från Stormaktstid till Demokrati: Sveriges och Världens Förvandling
SO
En SO-mall utformad för källanalys, historiskt tänkande och samhällsengagemang. Innehåller delar för dokumentbaserade aktiviteter, diskussion och perspektivtagande.
unit plannerSO-arbetsområde
Planera ett SO-arbetsområde byggt på primärkällor, historiskt tänkande och samhällsengagemang. Elever analyserar bevis och formulerar välgrundade ståndpunkter i historiska och samtida frågor.
rubricSO-matris
Skapa en bedömningsmatris för källbaserade uppgifter, historiska argumentationer, redovisningar eller diskussioner, som bedömer historiskt tänkande, källanvändning och förmåga att se flera perspektiv.
Mer i Frihetstiden och Upplysningen
Upplysningens idéer och spridning
Eleverna studerar upplysningens centrala idéer om förnuft, frihet och mänskliga rättigheter samt hur de spreds i Europa.
2 methodologies
Linné och vetenskapens genombrott
Eleverna studerar Carl von Linnés resor och hur hans systematisering förändrade vår syn på naturen.
2 methodologies
Gustav III: En upplyst despot?
Eleverna analyserar Gustav III:s regeringstid, hans reformer och statskuppen 1772.
2 methodologies
Sverige förlorar Finland
Eleverna studerar orsakerna till Finska kriget 1808-1809 och hur Sverige förlorade Finland till Ryssland.
2 methodologies
Källkritik: Tolka historiska texter
Eleverna övar på att kritiskt granska historiska texter från Frihetstiden och Upplysningen, som brev, pamfletter och tidningsartiklar.
2 methodologies