Skip to content
Frihetstiden och Upplysningen · Hösttermin

Hattar och Mössor: De första partierna

Eleverna går igenom hur makten flyttades från kungen till rådet och riksdagen under Frihetstiden.

Behöver du en lektionsplan för Från Stormaktstid till Demokrati: Sveriges och Världens Förvandling?

Generera uppdrag

Nyckelfrågor

  1. Jämför maktfördelningen under Frihetstiden med stormaktstidens envälde.
  2. Analysera de största skillnaderna mellan Hattarnas och Mössornas politik.
  3. Förklara varför denna period kallas för just Frihetstiden.

Skolverket Kursplaner

Lgr22:HI1-M-K1Lgr22:HI1-M-K2
Årskurs: Årskurs 6
Ämne: Från Stormaktstid till Demokrati: Sveriges och Världens Förvandling
Arbetsområde: Frihetstiden och Upplysningen
Period: Hösttermin

Om detta ämne

Frihetstiden inleddes efter Karl XII:s död och innebar ett radikalt skifte i svensk politik. Makten flyttades från en enväldig kung till riksdagen och riksrådet, vilket lade grunden för parlamentariska principer. Under denna period växte de första politiska grupperingarna fram: Hattarna och Mössorna. Deras kamp om inflytande och olika visioner för Sveriges ekonomi och utrikespolitik är central för att förstå demokratins tidiga rötter.

Eleverna får lära sig om hur de fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder) agerade i riksdagen och hur korruption och utländska mutor påverkade besluten. Det är en tid av både politisk blomstring och instabilitet. Genom att använda samarbetsövningar kan eleverna utforska hur kompromisser och debatt fungerar i ett politiskt system, vilket gör de abstrakta begreppen maktfördelning och parlamentarism konkreta.

Lärandemål

  • Jämför maktfördelningen under Frihetstiden med stormaktstidens envälde.
  • Analysera de största skillnaderna mellan Hattarnas och Mössornas politik.
  • Förklara varför denna period kallas för Frihetstiden med hänvisning till maktförskjutningen.
  • Identifiera hur de fyra stånden representerades och agerade i riksdagen under Frihetstiden.

Innan du börjar

Stormaktstidens Sverige

Varför: För att förstå Frihetstidens maktförskjutning behöver eleverna ha en grundläggande kunskap om enväldet under stormaktstiden och kungens absoluta makt.

Sveriges samhällsorganisation

Varför: Kunskap om de fyra stånden (adel, präster, borgare, bönder) är nödvändig för att förstå hur riksdagen var sammansatt och hur beslutsfattandet gick till.

Nyckelbegrepp

FrihetstidenEn period i Sveriges historia, 1719–1772, då makten flyttades från kungen till riksdagen och riksrådet.
MaktfördelningPrincipen att statens makt delas mellan olika institutioner, som kung, riksdag och råd, för att förhindra maktkoncentration.
HattarnaEtt av de två första politiska partierna under Frihetstiden, som förespråkade en aktiv utrikespolitik och krig för att återta förlorade områden.
MössornaDet andra stora politiska partiet under Frihetstiden, som prioriterade fred, ekonomisk stabilitet och försvar av rikets gränser.
RiksdagenSveriges lagstiftande församling, som under Frihetstiden hade stor makt och bestod av representanter för adel, präster, borgare och bönder.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

Idag ser vi liknande politiska partier med olika idéer om utrikespolitik och ekonomi, till exempel debatter om Sveriges roll i internationella konflikter eller hur statens pengar ska användas.

Arbetet i riksdagen idag, med debatter, omröstningar och kompromisser mellan olika partier, har sina rötter i hur politiken fungerade under Frihetstiden.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningFrihetstiden var en demokrati precis som idag.

Vad man ska lära ut istället

Även om riksdagen hade makten, var det bara en liten del av befolkningen som fick rösta, och kvinnor var nästan helt uteslutna. Genom att jämföra rösträttsregler ser eleverna skillnaden mellan ståndssamhälle och modern demokrati.

Vanlig missuppfattningHattarna och Mössorna var moderna partier.

Vad man ska lära ut istället

De liknade mer lösa grupperingar och var ofta beroende av mutor från stormakter som Frankrike och Ryssland. Aktiva diskussioner om lojalitet och mutor hjälper eleverna att förstå tidens politiska kultur.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Be eleverna svara på två frågor: 1. Vad var den största skillnaden i politik mellan Hattarna och Mössorna? 2. Ge ett exempel på hur makten fördelades annorlunda under Frihetstiden jämfört med stormaktstiden.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Varför tror ni att denna period kallas Frihetstiden?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina tankar till hela klassen, med fokus på maktförskjutningen från kungen.

Snabbkontroll

Visa bilder på symboler eller personer kopplade till Hattarna och Mössorna. Be eleverna identifiera vilket parti de tillhör och beskriva en kortfattad politisk åsikt för respektive parti.

Redo att undervisa i detta ämne?

Skapa ett komplett uppdrag för aktivt lärande, redo för klassrummet, på bara några sekunder.

Generera ett anpassat uppdrag

Vanliga frågor

Varför kallades de för Hattar och Mössor?
Namnen var från början öknamn. 'Hattarna' ansåg sig vara eleganta och modiga som officerare, medan de kallade sina motståndare för 'Nattmössor' för att de ansågs vara fega och försiktiga i utrikespolitiken.
Vilken roll hade kungen under frihetstiden?
Kungen hade mycket begränsad makt och fungerade mest som en symbol. Riksdagen gick så långt att de använde en namnstämpel för att skriva under lagar om kungen vägrade, vilket visar hur svag kungamakten var.
Hur påverkade utlandet svensk politik under denna tid?
Stormakter som Frankrike och Ryssland gav stora summor pengar till de olika partierna för att påverka Sveriges utrikespolitik. Detta ledde till stor korruption men också till att Sverige hölls kvar i det europeiska maktspelet.
Varför är simuleringar bra för att lära ut parlamentarism?
Genom att simulera riksdagsmöten får eleverna uppleva hur svårt det är att nå enighet när olika grupper har motstridiga intressen. Det gör begrepp som maktbalans och beslutsfattande levande och visar att politik handlar om förhandling snarare än bara order.