Kultur, vetenskap och världsbild · Hösttermin

Häxprocesserna: Det stora oväsendet

En mörk del av historien där vidskepelse och rädsla ledde till förföljelse av oskyldiga.

Om detta ämne

Häxprocesserna, eller 'Det stora oväsendet', utgör ett mörkt kapitel under 1600-talets senare hälft. Under några intensiva år avrättades hundratals människor, främst kvinnor, efter anklagelser om häxeri och ritter till Blåkulla. För elever i årskurs 5 är detta ett viktigt ämne för att förstå hur rädsla, vidskepelse och grupptryck kan få förödande konsekvenser. Det ger också en möjlighet att diskutera rättssäkerhet och källkritik i en historisk kontext.

Enligt Lgr22 ska undervisningen behandla historiska händelser och hur de kan tolkas ur olika perspektiv. Häxprocesserna visar tydligt hur barn användes som vittnen och hur rättssystemet sviktade när paniken tog över. Genom att arbeta med fallstudier och diskussioner kan eleverna dra paralleller till dagens fenomen som näthat eller ryktesspridning. Detta ämne blir mest lärorikt när eleverna får analysera mekanismerna bakom syndabockstänkande genom strukturerade samtal.

Lärandemål

• Förklara hur rädsla och vidskepelse kunde leda till anklagelser om häxeri under 1600-talet.
• Analysera vilka samhällsgrupper som var mest utsatta för anklagelser om häxeri och motivera varför.
• Bedöma hur mekanismerna bakom syndabockstänkande kan förebyggas i dagens samhälle.
• Identifiera och tolka olika typer av historiska källor relaterade till häxprocesserna.

Innan du börjar

Sveriges geografi och samhälle

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förståelse för hur samhället var uppbyggt under 1600-talet för att kunna placera häxprocesserna i sitt historiska sammanhang.

Grundläggande om historiska källor

Varför: För att kunna arbeta med källkritik kring häxprocesserna behöver eleverna ha en introduktion till vad historiska källor är och hur de kan användas.

Nyckelbegrepp

Häxprocess	En rättegång eller utredning där personer anklagades för att vara häxor och utöva magi.
Vidskepelse	Tron på att vissa handlingar, ord eller föremål har övernaturliga krafter eller kan påverka framtiden, ofta utan vetenskaplig grund.
Syndabock	En person eller grupp som orättvist får skulden för problem eller missöden som egentligen beror på andra faktorer eller personer.
Masspsykos	Ett tillstånd där en stor grupp människor upplever liknande känslor, tankar eller beteenden, ofta drivet av rädsla eller hysteri.
Källkritik	Att kritiskt granska och värdera historiska källor för att avgöra deras trovärdighet och användbarhet.

Idéer för aktivt lärande

Utforskande cirkel: Hur började ryktet?

Eleverna får ett fiktivt scenario där ett rykte startar i en by. De ska i smågrupper kartlägga hur ryktet förändras när det går från person till person och diskutera varför människor väljer att tro på det, även om det låter otroligt.

⏱ 40 min·Smågrupper

Generera uppdrag

EPA (Enskilt-Par-Alla): Barnens roll i rättegångarna

Eleverna läser om 'vittnesbarnen' som pekade ut häxor. De funderar enskilt på varför vuxna trodde på barnen då, diskuterar i par om det finns situationer idag där barns ord väger extra tungt, och reflekterar över ansvaret i helklass.

⏱ 25 min·Par

Generera uppdrag

Gallergång: Från rädsla till förnuft

Eleverna skapar tidslinjer som visar hur häxprocesserna startade, nådde sin topp och hur de till slut stoppades av läkare och präster som krävde bevis. De går runt och jämför varandras tidslinjer för att se vilka faktorer som var viktigast för att stoppa vansinnet.

⏱ 35 min·Smågrupper

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

Journalister och faktagranskare arbetar dagligen med källkritik för att avslöja desinformation och falska nyheter på sociala medier, liknande hur historiker granskar gamla dokument om häxprocesserna.

Psykologer och sociologer studerar fenomen som grupptryck och fördomar för att förstå hur rädsla kan sprida sig i samhället, vilket ger insikter i varför häxprocesserna kunde ske.

Rättssystemet i Sverige, med domstolar och advokater, arbetar för att säkerställa rättssäkerhet och skydda individer från orättvisa anklagelser, en viktig kontrast till hur rättsprocesserna fungerade under häxprocessernas tid.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Häxprocesserna pågick under hela medeltiden.

Vad man ska lära ut istället

I Sverige var de som mest intensiva under en kort period på 1600-talet (stormaktstiden). Genom att placera händelserna på en tidslinje ser eleverna att detta var ett fenomen i det tidigmoderna samhället, inte den 'mörka' medeltiden.

Vanlig missuppfattning

Det var bara elaka människor som anklagade andra.

Vad man ska lära ut istället

Ofta var det vanlig rädsla för det okända eller en önskan att skydda sin familj som drev anklagelserna. Genom rollspel kan eleverna utforska hur 'vanliga' människor kunde dras med i en masspsykos.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en lapp där de får svara på: 1. Nämn en anledning till att häxprocesserna kunde ske. 2. Ge ett exempel på hur vi kan undvika syndabockstänkande idag.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Om du levde på 1600-talet och hörde anklagelser om häxeri, vad hade du kunnat göra för att vara säker på att inte bidra till orättvisor?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och redovisa sina tankar.

Snabbkontroll

Visa en kort text eller bild som representerar en historisk källa från häxprocessernas tid (t.ex. ett utdrag ur en dombok eller en illustration). Fråga eleverna: 'Vad kan den här källan berätta för oss om häxprocesserna, och vad kan den sakna för information?'

Vanliga frågor

Vad trodde man att häxorna gjorde i Blåkulla?

Man trodde att häxorna flög på kvastar eller husdjur till en plats som kallades Blåkulla för att festa med Djävulen. Berättelserna var ofta mycket detaljerade och fantasifulla, skapade av både vuxna och barn som påverkats av tidens starka religiösa tro på onda makter.

Varför slutade man plötsligt med häxprocesserna?

Det berodde på att kloka personer, som läkaren Urban Hjärne, började ifrågasätta barnens vittnesmål och kräva riktiga bevis. Man insåg att oskyldiga människor avrättades på grund av lögner och fantasier, vilket ledde till att dödsstraffen stoppades och lagarna ändrades.

Hur kan man undervisa om detta känsliga ämne på ett bra sätt?

Genom att använda elevcentrerade diskussioner om etik och källkritik kan man hantera det obehagliga utan att det blir skrämmande. Aktiva metoder som låter eleverna analysera 'varför' istället för bara 'vad' hjälper dem att förstå de psykologiska mekanismerna, vilket gör ämnet till en viktig lektion i källkritik och medmänsklighet.

Vilka var det som oftast blev anklagade?

Det var oftast kvinnor, och gärna de som på något sätt stack ut i bygemenskapen – kanske var de fattiga, ensamma eller hade kunskap om läkeväxter. Men under de värsta åren kunde vem som helst drabbas, även rika och mäktiga personer, när paniken spred sig.