Stormaktstiden: Expansion och krig · Hösttermin

Gustav II Adolf och trettioåriga kriget

Sveriges inträde i det stora europeiska kriget och utvecklingen av nya militära taktiker.

Om detta ämne

Drottning Kristina är en av de mest fascinerande personerna i svensk historia. Som enda barn till Gustav II Adolf uppfostrades hon till kung och blev regent i en tid då kvinnliga ledare var ovanliga. Hennes beslut att inte gifta sig, att konvertera till katolicismen och slutligen abdikera från tronen utmanade alla dåtidens normer. I årskurs 5 ger studiet av Kristina eleverna möjlighet att reflektera över genus, makt och personlig frihet i en historisk kontext.

Kursplanen i historia lyfter fram hur historiska källor kan tolkas och hur bilder av personer skapas. Kristina är ett perfekt exempel för att öva källkritik, då beskrivningarna av henne varierar kraftigt beroende på vem som skrivit dem. Genom aktiva diskussioner och rollspel kan eleverna utforska de förväntningar som fanns på henne och de svåra val hon ställdes inför. Detta hjälper eleverna att se människan bakom den historiska titeln.

Lärandemål

• Förklara Sveriges huvudsakliga motiv för att delta i trettioåriga kriget med hänvisning till religiösa och politiska faktorer.
• Analysera hur införandet av nya militära taktiker under Gustav II Adolf påverkade krigföringen i Europa.
• Jämföra de ekonomiska och sociala konsekvenserna för svenska familjer av soldatutskrivningar under stormaktstiden.
• Bedöma religionens roll som orsak till trettioåriga kriget i förhållande till stormakternas maktsträvanden.

Innan du börjar

Sverige under Gustav Vasa

Varför: Eleverna behöver förstå den politiska och religiösa situationen i Sverige efter reformationen för att kunna förstå Gustav II Adolfs tid.

Grundläggande begrepp om makt och styre

Varför: För att analysera orsakerna till kriget behöver eleverna en grundläggande förståelse för vad kungamakt, religionens roll i samhället och politiska allianser innebär.

Nyckelbegrepp

Trettioåriga kriget	Ett stort krig i Europa mellan 1618 och 1648, där många europeiska länder deltog, inklusive Sverige.
Protestantismen	En gren inom kristendomen som bröt sig loss från den katolska kyrkan under reformationen. Många protestantiska stater i Tyskland var i konflikt med katolska makter.
Allians	En överenskommelse mellan länder att samarbeta, ofta för militära ändamål, som när Sverige allierade sig med andra protestantiska stater.
Linjeformation	En militär taktik där soldater ställde upp sig i långa, raka rader för att skjuta och anfalla, en taktik som Gustav II Adolf utvecklade.

Idéer för aktivt lärande

Gallergång: Bilder av Kristina

Läraren sätter upp olika porträtt och citat om Kristina (från samtida källor till moderna filmer). Eleverna går runt i par och diskuterar hur hon framställs på de olika bilderna och varför de tror att bilden av henne har förändrats över tid.

⏱ 30 min·Par

Generera uppdrag

Formell debatt: Ska drottningen abdikera?

Eleverna delas in i grupper som representerar riksrådet, adeln och Kristinas närmaste vänner. De debatterar för- och nackdelar med hennes planer på att lämna tronen och konvertera, utifrån vad det skulle innebära för Sveriges stabilitet.

⏱ 45 min·Smågrupper

Generera uppdrag

EPA (Enskilt-Par-Alla): En ovanlig uppväxt

Eleverna läser om hur Kristina fick en 'manlig' utbildning i jakt, politik och språk. De funderar enskilt på hur detta påverkade henne, diskuterar i par och delar sedan med klassen hur de tror att hennes liv sett ut om hon uppfostrats som andra flickor på 1600-talet.

⏱ 20 min·Par

Generera uppdrag

Kopplingar till Verkligheten

FN:s fredsbevarande insatser runt om i världen, där soldater från olika länder samarbetar för att upprätthålla fred, kan jämföras med de allianser som bildades under trettioåriga kriget.

Journalister och historiker som analyserar pågående konflikter idag använder liknande metoder för att förstå orsakerna, som att väga religiösa, politiska och ekonomiska motiv mot varandra, precis som vi gör när vi studerar Gustav II Adolfs beslut.

Familjer som idag har medlemmar som tjänstgör i militären utomlands kan känna igen de svårigheter och den oro som svenska familjer upplevde när fäder och söner skickades iväg till kriget.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Kristina slutade vara drottning bara för att hon var trött på jobbet.

Vad man ska lära ut istället

Hennes abdikation var ett djupt genomtänkt beslut kopplat till hennes religiösa sökande och motvilja mot att gifta sig. Genom att undersöka hennes egna skrifter ser eleverna att det var ett val grundat i personlig övertygelse och intellektuell frihet.

Vanlig missuppfattning

Alla i Sverige hatade henne när hon lämnade landet.

Vad man ska lära ut istället

Reaktionerna var blandade; många var chockade och arga över konverteringen, men hon behöll också kontakter och respekt hos vissa lärda. Genom rollspel kan eleverna utforska de olika reaktionerna i samhället vid tiden för hennes avresa.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner två anledningar till varför Sverige gick med i trettioåriga kriget, en religiös och en politisk. Be dem också nämna en ny militär taktik som Gustav II Adolf använde.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Om du var en förälder på 1600-talet, hur skulle du känna om din son blev utskriven som soldat för att kriga i ett främmande land? Vilka tankar skulle du ha om krigets orsaker?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina tankar.

Snabbkontroll

Visa en bild av en linjeformation av soldater. Fråga eleverna: 'Vad ser ni här? Varför tror ni att soldaterna ställde upp sig på detta sätt? Hur kan denna formation ha varit effektiv i strid?'

Vanliga frågor

Varför ville drottning Kristina inte gifta sig?

Kristina värdesatte sin frihet och sitt oberoende högt. På 1600-talet innebar ett äktenskap för en drottning att hon förväntades föda arvingar och ofta lämna över mycket av det politiska inflytandet till sin man. Kristina ville istället ägna sig åt filosofi, konst och politik på sina egna villkor.

Varför var det så allvarligt att hon blev katolik?

Sverige var ett strikt protestantiskt land och hade precis utkämpat ett långt krig mot katolska makter. Att landets regent bytte tro sågs som ett enormt svek mot både kyrkan och staten. Det var dessutom olagligt för svenskar att vara katoliker vid denna tid.

Hur kan studentcentrerat lärande fördjupa förståelsen för Kristina?

Genom att låta eleverna själva tolka källor och debattera hennes val, flyttas fokus från torra fakta till empati och analys. När eleverna får utforska hennes liv genom rollspel eller 'heta stolen' förstår de de sociala och politiska tryck hon levde under, vilket gör historien mer relevant för deras egna liv och värderingar.

Vad gjorde Kristina efter att hon lämnat Sverige?

Hon flyttade till Rom där hon blev en mycket viktig person inom kulturlivet. Hon grundade akademier, stödde konstnärer och musiker, och var rådgivare till flera påvar. Hon är en av få kvinnor som ligger begravd i Peterskyrkan i Vatikanen.