Filosofi · Gymnasiet 1 · Kunskapsteori (Epistemologi) · 3.º Período

Vad är kunskap?

Den klassiska definitionen av kunskap som sann, rättfärdigad tro och dess utmaningar. Vi diskuterar skepticism och möjligheten till säker kunskap.

Kort sammanfattning:Vad innebär det egentligen att veta något? I kunskapsteorin (epistemologi) undersöker vi kunskapens grund och gränser. Den klassiska definitionen av kunskap som 'sann, rättfärdigad tro' står i centrum, tillsammans med de utmaningar som Gettier-problemen innebär. Eleverna får också bekanta sig med skepticismen: kan vi överhuvudtaget veta att omvärlden existerar?

• Skolverket Kursplaner
• Kunskapsteori och vetenskapsteori.
• Kunskaper om centrala filosofiska begrepp, teorier och metoder.

Om detta ämne

Vad innebär det egentligen att veta något? I kunskapsteorin (epistemologi) undersöker vi kunskapens grund och gränser. Den klassiska definitionen av kunskap som 'sann, rättfärdigad tro' står i centrum, tillsammans med de utmaningar som Gettier-problemen innebär. Eleverna får också bekanta sig med skepticismen: kan vi överhuvudtaget veta att omvärlden existerar?

Detta ämne är avgörande i en tid av 'fake news' och informationsöverflöd. Kursplanen betonar förmågan att använda centrala kunskapsteoretiska begrepp. Genom att låta eleverna pröva olika sanningskriterier på aktuella påståenden blir teorierna praktiska verktyg. Att arbeta med fallstudier där kunskap och tro krockar hjälper eleverna att utveckla ett mer sofistikerat förhållningssätt till information.

Nyckelfrågor

1. Vad är skillnaden mellan att tro och att veta?
2. Kan vi vara säkra på någonting alls?
3. Vad är sanning?

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Sanning är samma sak som att många tror på det.

Vad man ska lära ut istället

Sanning handlar om förhållandet till verkligheten eller logisk konsistens, inte popularitet. Genom att analysera historiska exempel (som att jorden var platt) ser eleverna skillnaden.

Vanlig missuppfattning

Vi kan inte veta någonting alls, allt är bara åsikter.

Vad man ska lära ut istället

Skepticism är en filosofisk position, men vi har goda skäl att lita på viss kunskap. Aktiva övningar i att gradera visshet hjälper eleverna att se nyanser mellan total säkerhet och gissningar.

Idéer för aktivt lärande

Utforskande cirkel

Gettier-fallen

Ge grupperna korta berättelser där någon har en sann, rättfärdigad tro som ändå verkar bero på slumpen. Eleverna ska förklara varför detta utmanar den klassiska definitionen.

35 min·Smågrupper

Stationsundervisning

Sanningskriterier

Tre stationer: korrespondens, koherens och pragmatisk sanning. Vid varje station ska eleverna avgöra om ett specifikt påstående (t.ex. '2+2=4' eller 'demokrati är bra') är sant enligt det kriteriet.

45 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla)

Den radikala skepticismen

Eleverna får fundera på om de kan bevisa att de inte befinner sig i en simulering (The Matrix). De delar sina bästa 'bevis' i par och diskuterar sedan i helklass.

25 min·Par

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan tro och kunskap?

Kunskap kräver att det man tror på är sant och att man har goda skäl (rättfärdigande) för det. Tro kan vara ogrundad eller falsk, men kunskap kan per definition inte vara falsk.

Hur förklarar jag korrespondensteorin om sanning?

Det är den enklaste formen: ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten. 'Snön är vit' är sant om och endast om snön faktiskt är vit.

Hur kan studentcentrerat lärande hjälpa eleverna att förstå kunskapsteori?

Genom att låta eleverna själva agera 'kunskapsgranskare' i gruppövningar tvingas de använda begrepp som rättfärdigande och evidens. Det gör att de förstår att kunskap är något vi aktivt konstruerar och försvarar.

Vad är ett Gettier-problem?

Det är ett tankeexperiment som visar att man kan ha en sann, rättfärdigad tro utan att det känns som riktig kunskap, ofta för att rättfärdigandet beror på ett missförstånd eller slump.