Idéer för aktivt lärande
Vad innebär det egentligen att veta något? I kunskapsteorin (epistemologi) undersöker vi kunskapens grund och gränser. Den klassiska definitionen av kunskap som 'sann, rättfärdigad tro' står i centrum, tillsammans med de utmaningar som Gettier-problemen innebär. Eleverna får också bekanta sig med skepticismen: kan vi överhuvudtaget veta att omvärlden existerar?
Aktivitet 01
Ge grupperna korta berättelser där någon har en sann, rättfärdigad tro som ändå verkar bero på slumpen. Eleverna ska förklara varför detta utmanar den klassiska definitionen.
Vad är skillnaden mellan att tro och att veta?
Aktivitet 02
Tre stationer: korrespondens, koherens och pragmatisk sanning. Vid varje station ska eleverna avgöra om ett specifikt påstående (t.ex. '2+2=4' eller 'demokrati är bra') är sant enligt det kriteriet.
Kan vi vara säkra på någonting alls?
Aktivitet 03
Eleverna får fundera på om de kan bevisa att de inte befinner sig i en simulering (The Matrix). De delar sina bästa 'bevis' i par och diskuterar sedan i helklass.
Vad är sanning?
Några anteckningar om att undervisa detta avsnitt
Se upp för dessa missuppfattningar
Sanning är samma sak som att många tror på det.
Sanning handlar om förhållandet till verkligheten eller logisk konsistens, inte popularitet. Genom att analysera historiska exempel (som att jorden var platt) ser eleverna skillnaden.
Vi kan inte veta någonting alls, allt är bara åsikter.
Skepticism är en filosofisk position, men vi har goda skäl att lita på viss kunskap. Aktiva övningar i att gradera visshet hjälper eleverna att se nyanser mellan total säkerhet och gissningar.
Metoder som används i denna översikt
Rationalism och empirism
De historiska debatterna mellan rationalister och empirister om kunskapens ursprung. Fokus på filosofer som Descartes, Locke och Hume.
8 methodologies
Vetenskapsteori
Introduktion till vetenskapliga metoder, falsifikationism och paradigmskiften. Vi granskar gränsdragningen mellan vetenskap och pseudovetenskap.
8 methodologies