Skip to content
Konsthistoria: Från grottmålning till samtidskonst · Hösttermin

Samtidskonst och koncept

Eleverna fokuserar på konst där idén ofta är viktigare än det hantverksmässiga utförandet.

Behöver du en lektionsplan för Bild och Visuell Kommunikation: Från Budskap till Gestaltning?

Generera uppdrag

Nyckelfrågor

  1. Utvärdera om vad som helst kan kallas konst om konstnären säger det.
  2. Analysera hur konst kan användas för att belysa aktuella samhällsproblem.
  3. Förklara vilka känslor provokativ konst väcker och varför.

Skolverket Kursplaner

Lgr22:BI:H:1Lgr22:BI:K:2
Årskurs: Årskurs 9
Ämne: Bild och Visuell Kommunikation: Från Budskap till Gestaltning
Arbetsområde: Konsthistoria: Från grottmålning till samtidskonst
Period: Hösttermin

Om detta ämne

Samtidskonst och koncept handlar om konstformer där den underliggande idén ofta väger tyngre än det tekniska utförandet. Elever i årskurs 9 undersöker verk av konstnärer som Marcel Duchamp med sin ready-made eller Damien Hirsts djur i formalin, och reflekterar över centrala frågor som om vad som helst kan kallas konst om konstnären bestämmer det. De analyserar hur konst belyser samhällsproblem som miljöförstöring eller ojämlikhet, och utforskar känslor som provokation och obehag väcker.

Inom Lgr22 kopplar detta till BI:H:1 om historisk utveckling och BI:K:2 om kritisk analys. Eleverna utvecklar förmågan att argumentera för konstens definition, tolka budskap och koppla konst till aktuella händelser. Detta stärker kritiskt tänkande och förmågan att uttrycka subjektiva tolkningar med stöd av exempel.

Aktivt lärande gynnar särskilt detta ämne eftersom elever genom att skapa egna konceptverk eller debattera verkens giltighet får ägarskap över idéerna. Praktiska övningar gör abstrakta koncept konkreta, främjar dialog och hjälper elever att internalisera komplexa tankar kring konstens roll i samhället.

Lärandemål

  • Analysera hur konstnärliga idéer kan kommuniceras visuellt utan traditionellt hantverk.
  • Utvärdera Duchamps 'Fountain' utifrån kriterier för vad som kan definieras som konst.
  • Förklara hur samtida konstverk kan användas för att kritisera eller belysa aktuella samhällsfrågor.
  • Syntetisera egna konceptuella idéer till en kortfattad konstnärlig presentation.

Innan du börjar

Grundläggande bildanalys

Varför: Eleverna behöver en grundläggande förmåga att beskriva och tolka visuella element i konstverk för att kunna analysera konceptuella verk.

Konsthistoria: Tidiga moderna rörelser

Varför: Förståelse för tidiga former av konceptuellt tänkande inom konst, som kubism eller dadaism, ger en kontext för senare konceptkonst.

Nyckelbegrepp

Ready-madeEtt vardagligt föremål som konstnären väljer ut och presenterar som konst, ofta med minimal eller ingen modifiering. Idén och valet är centralt.
KonceptkonstEn konstform där idén eller konceptet bakom verket är viktigare än det materiella utförandet eller den estetiska formen.
Provokativ konstKonst som avsiktligt utmanar betraktarens normer, värderingar eller känslomässiga komfortzoner för att väcka tankar eller reaktioner.
Institutionell kritikEn konstnärlig strategi som granskar och ifrågasätter konstinstitutioner, som museer och gallerier, samt deras makt och inflytande.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

Museikuratorer på Moderna Museet i Stockholm arbetar med att tolka och presentera konceptuell konst, som att arrangera utställningar med verk av Yoko Ono, där idén bakom verket är avgörande för förståelsen.

Gatu- och installationskonstnärer som anordnar temporära verk i offentliga rum, till exempel i Berlin, använder ofta konceptuella idéer för att kommentera sociala eller politiska frågor, som klimatförändringar eller konsumtionssamhället.

Designbyråer som arbetar med varumärkesutveckling kan använda konceptuella metoder för att skapa en stark idé bakom en produkt eller tjänst, som när ett företag lanserar en kampanj baserad på en stark symbolisk betydelse snarare än enbart produktens funktion.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningAll konst måste vara vackert eller tekniskt skickligt utförd.

Vad man ska lära ut istället

Samtidskonst prioriterar ofta idéer framför hantverk, som i Duchamps cykelhjul. Aktiva debatter och skapande av egna verk hjälper elever att uppleva detta och omvärdera sina förväntningar genom jämförelser.

Vanlig missuppfattningSamtidskonst är bara nonsens utan mening.

Vad man ska lära ut istället

Konstnärer använder koncept för att kritisera samhället, t.ex. miljöproblem. Genom analysstationer och gruppdiskussioner upptäcker elever budskap och känslor, vilket bygger förståelse för konstens samhällsroll.

Vanlig missuppfattningProvokativ konst väcker bara negativa känslor utan syfte.

Vad man ska lära ut istället

Provokation syftar till reflektion över aktuella issue. Rollspel och presentationer låter elever utforska känslor och argumentera, vilket främjar empati och kritiskt tänkande.

Bedömningsidéer

Diskussionsfråga

Visa bilder på Marcel Duchamps 'Fountain' och en samtida konstinstallation som kommenterar miljöfrågor. Ställ frågan: 'Diskutera med en bänkkamrat: Vilket av dessa verk är mest konstnärligt betydelsefullt idag, och varför? Använd begreppen 'ready-made' och 'konceptkonst' i er diskussion.'

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner ett vardagligt föremål som de skulle kunna presentera som ett 'ready-made' konstverk. De ska också skriva en mening som förklarar vilken idé eller vilket budskap de vill förmedla med sitt val.

Snabbkontroll

Ställ följande fråga muntligt: 'Ge ett exempel på hur ett konstverk kan väcka känslor av obehag eller provokation hos betraktaren, och förklara kort varför.' Samla in svar från ett par elever.

Redo att undervisa i detta ämne?

Skapa ett komplett uppdrag för aktivt lärande, redo för klassrummet, på bara några sekunder.

Generera ett anpassat uppdrag

Vanliga frågor

Hur utvärderar elever vad som kan kallas konst?
Genom debatter och skapande av egna konceptverk reflekterar elever över konstnärens intention. De analyserar kriterier som idé, kontext och mottagande, kopplat till Lgr22. Detta utvecklar argumentationsförmåga och kritiskt tänkande kring subjektiva definitioner.
Vilka exempel på samtidskonst belyser samhällsproblem?
Verk som Banksys gatukonst om krig och konsumtion eller Ai Weiweis flyktinginstallationer synliggör ojämlikhet och politik. Elever analyserar hur dessa idéer kommuniceras utan traditionellt hantverk, och kopplar till svenska exempel som Lars Vilks provokationer.
Hur främjar aktivt lärande förståelse för konceptkonst?
Aktiva metoder som stationrotationer, debatter och eget skapande gör abstrakta idéer konkreta. Elever äger processen genom dialog och reflektion, vilket stärker minnet och förmågan att tolka provokativa budskap. Detta passar Lgr22:s fokus på elevinflytande och kritisk analys.
Vilka känslor väcker provokativ samtidskonst och varför?
Känslor som ilska, obehag eller förvåning uppstår för att utmana normer kring konst och samhälle. Elever utforskar detta via rollspel, vilket hjälper dem förstå konstnärens syfte att skapa debatt och förändring kring issue som rasism eller klimatkris.