Bild · Årskurs 7 · Bildanalys och visuell kultur · Hösttermin

Bilders makt och identitet

Vi analyserar hur bilder kan forma och utmana identiteter, normer och maktstrukturer i samhället.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22:BI:C:4
• Lgr22:BI:C:5

Om detta ämne

Konsthistoria är berättelsen om mänskligheten berättad genom bilder. I årskurs 7 gör vi en resa från de första grottmålningarna till dagens digitala graffiti för att förstå hur bildspråket har utvecklats i takt med samhället. Vi undersöker hur tekniska innovationer, som uppfinningen av oljefärgen eller kameran, har förändrat vad vi avbildar och varför. Detta kopplar till kursplanens mål om att analysera historiska bilder och deras betydelse för sin tid.

Vi fokuserar särskilt på hur konsten har använts för att uttrycka makt, tro och identitet. Genom att studera olika epoker lär sig eleverna att känna igen stildrag och förstå att 'skönhet' är ett begrepp som förändras över tid. Genom att koppla historiska verk till elevernas egen vardag och nutida bildkultur blir historien levande och relevant.

Nyckelfrågor

1. Hur kan bilder förstärka eller bryta ner stereotyper om kön, etnicitet eller ålder?
2. Analysera hur konstnärer använder bilder för att kritisera samhälleliga orättvisor.
3. Förklara hur representation i media påverkar individers självbild och identitet.

Lärandemål

• Analysera hur specifika bilder förstärker eller utmanar stereotyper kopplade till kön, etnicitet eller ålder.
• Kritiskt granska hur konstnärer och medier använder visuella strategier för att påverka betraktarens uppfattning om maktstrukturer.
• Förklara sambandet mellan representationen av grupper i visuella medier och individers utveckling av självbild och identitet.
• Jämföra hur olika bildanalysmetoder kan ge olika tolkningar av samma bilds budskap kring identitet.

Innan du börjar

Grundläggande bildanalys

Varför: Eleverna behöver ha en grundläggande förståelse för hur man beskriver och tolkar visuella element i en bild för att kunna gå vidare till mer komplexa analyser av makt och identitet.

Begrepp om normer och värderingar

Varför: För att förstå hur bilder utmanar eller förstärker normer behöver eleverna ha en grundläggande kännedom om vad normer är och hur de påverkar samhället.

Nyckelbegrepp

Stereotyp	En förenklad och ofta fördomsfull bild eller uppfattning om en person eller grupp, som sällan stämmer överens med verkligheten.
Representation	Hur individer, grupper eller idéer framställs i bilder och medier. Det handlar om vem som syns, hur de syns och vem som bestämmer över framställningen.
Maktstruktur	Ett system av relationer där vissa grupper eller individer har mer inflytande och kontroll än andra, vilket ofta synliggörs eller förstärks genom bilder.
Visuell retorik	Konsten att använda bilder för att övertyga eller påverka betraktaren, genom val av motiv, komposition, färg och symboler.
Identitet	En persons känsla av vem hen är, formad av personliga erfarenheter, sociala relationer och kulturella sammanhang, ofta påverkad av hur man ser sig själv och hur andra ser en.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Konst förr i tiden var sämre eftersom den inte såg 'verklig' ut.

Vad man ska lära ut istället

Förklara att konstnärer ofta valde att inte måla realistiskt av religiösa eller symboliska skäl. Genom att titta på egyptisk konst ser eleverna att reglerna för avbildning handlade om att visa det viktigaste, inte det mest naturtrogna.

Vanlig missuppfattning

Konsthistoria handlar bara om gamla döda män.

Vad man ska lära ut istället

Lyft fram kvinnliga konstnärer och utomeuropeiska konsttraditioner som ofta glömts bort i historieböckerna. Genom att bredda perspektivet ser eleverna att kreativitet alltid har funnits hos alla människor.

Idéer för aktivt lärande

Gallergång: Tidslinjen

Eleverna får varsitt historiskt konstverk och ska placera ut det på en tidslinje i klassrummet. De går sedan runt och diskuterar i smågrupper vilka likheter och skillnader de ser mellan olika epoker.

45 min·Smågrupper

Rollspel: Konstnärsmötet

Eleverna får gestalta konstnärer från olika tider (t.ex. en grottmålare, Leonardo da Vinci och en graffitikonstnär) som möts i en talkshow för att diskutera varför de skapar konst och vilka verktyg de använder.

60 min·Smågrupper

EPA (Enskilt-Par-Alla): Konst eller klotter?

Visa bilder på kända konstverk som en gång var kontroversiella (t.ex. impressionism eller tidig graffiti). Eleverna reflekterar över vad som gör något till konst och diskuterar sina definitioner i par.

30 min·Par

Kopplingar till Verkligheten

• Reklambyråer som 'Forsman & Bodenfors' arbetar dagligen med att analysera och skapa bilder som påverkar konsumenters identitet och köpbeteende, exempelvis genom att utmana eller förstärka könsnormer i sina kampanjer för klädmärken eller livsmedel.
• Journalister och fotografer på tidningar som 'Dagens Nyheter' måste ständigt förhålla sig till hur de representerar olika samhällsgrupper i sina reportage. Valet av bilder kan antingen bidra till att synliggöra orättvisor eller riskera att förstärka negativa stereotyper om exempelvis invandrare eller äldre.
• Museum som 'Moderna Museet' visar konstverk som direkt eller indirekt kommenterar samhällets maktstrukturer och identitetsfrågor. Besökare uppmanas ofta att reflektera över hur konstnären använder bilden för att kritisera eller ifrågasätta rådande normer.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Ge eleverna en bild (t.ex. en reklambild eller ett utdrag ur en film). Be dem skriva två meningar som förklarar hur bilden kan påverka en persons självbild och en mening som beskriver vilken maktstruktur bilden eventuellt förstärker eller utmanar.

Diskussionsfråga

Visa två bilder som framställer samma typ av person (t.ex. en kvinna eller en äldre person) på olika sätt. Ställ frågan: 'På vilket sätt skiljer sig dessa representationer åt, och hur kan dessa skillnader påverka hur vi tänker om den gruppen? Ge konkreta exempel från bilderna.'

Snabbkontroll

Låt eleverna i par analysera en bild med fokus på stereotyper. Be dem identifiera en stereotyp som bilden använder och en alternativ framställning som skulle utmana den stereotypen. De får sedan kort muntligt redovisa sina tankar för en annan par.

Vanliga frågor

Varför målade man i grottor?

Vi vet inte säkert, men forskare tror att det handlade om jaktmagi, ritualer eller att berätta historier. Det visar att behovet av att kommunicera med bilder är lika gammalt som mänskligheten själv.

Vad var renässansen?

Det var en period (ca 1400-1600) då man återupptäckte antikens ideal och började använda perspektiv och anatomi för att göra konsten mer realistisk. Det var också då konstnären började ses som ett geni.

Är graffiti verkligen konsthistoria?

Ja, graffiti är en av vår tids största konstinriktningar. Den har rötter i människans behov av att lämna spår, precis som grottmålningarna, och har påverkat både mode, reklam och modern konst.

Hur kan aktiva metoder göra konsthistoria mer spännande?

Istället för att bara lyssna på föreläsningar får eleverna genom rollspel och tidslinje-övningar själva 'äga' historien. När de tvingas argumentera för ett konstverks betydelse eller leva sig in i en konstnärs situation, blir de historiska händelserna mer än bara årtal.