Hoppa till innehållet
Bild · Årskurs 7 · Bildanalys och visuell kultur · Hösttermin

Konsthistoria: Samtida konst och gatukonst

Vi undersöker samtida konstformer, inklusive gatukonst, och diskuterar dess roll i samhället.

Skolverket KursplanerLgr22:BI:C:5Lgr22:BI:C:4

Om detta ämne

Samtida konst och gatukonst handlar om hur konstformer har utvecklats och vad som räknas som konst idag. Eleverna i årskurs 7 undersöker verk av nutida konstnärer som Yayoi Kusama och gatukonstnärer som Banksy. De diskuterar skillnaderna mot konst för 100 år sedan, som traditionella oljemålningar på museer, och reflekterar över gatukonstens roll som social kommentar eller protest. Gränsdragningen mellan konst och vandalism i det offentliga rummet blir ett centralt tema.

Ämnet anknyter till Lgr22:BI:C:5 och BI:C:4, där eleverna tränar förmågan att analysera bilders budskap och förstå visuell kultur i samhället. Genom att utforska hur gatukonst utmanar normer utvecklar de kritiskt tänkande och perspektivtagande. De lär sig att konst kan vara tillfällig, interaktiv och politisk, vilket breddar deras syn på konstvärlden.

Aktivt lärande passar utmärkt för detta ämne. När eleverna skapar egna gatukonstförslag eller deltar i debatter blir abstrakta idéer konkreta. De tränar argumentation och empati, samtidigt som de kopplar konsten till verkliga samhällsfrågor, vilket ökar engagemanget och minnet.

Nyckelfrågor

  1. Vad räknas som konst idag jämfört med för 100 år sedan?
  2. Hur kan gatukonst fungera som en form av social kommentar eller protest?
  3. Kritikera gränsdragningen mellan konst och vandalism i det offentliga rummet.

Lärandemål

  • Jämföra och kontrastera konstnärliga uttryck och syften hos samtida konstnärer och gatukonstnärer med konst från tidigare epoker, med fokus på verk av exempelvis Yayoi Kusama och Banksy.
  • Analysera hur gatukonst fungerar som ett medium för social kommentar, protest eller politiskt uttryck genom att undersöka specifika verk och deras kontext.
  • Kritiskt granska och argumentera kring gränsdragningen mellan konst och vandalism i det offentliga rummet, med stöd av visuella exempel och etiska överväganden.
  • Förklara hur visuell kultur och offentlig konst påverkar samhälleliga normer och diskussioner, med utgångspunkt i analyser av gatukonst.

Innan du börjar

Grundläggande bildanalys

Varför: Eleverna behöver ha grundläggande kunskaper om hur man analyserar visuella element som färg, form och komposition för att kunna tolka komplexa konstverk.

Konsthistoria: Tidsperioder och stilar

Varför: En förståelse för olika konsthistoriska epoker och deras kännetecken hjälper eleverna att sätta samtida konst och gatukonst i ett historiskt sammanhang.

Nyckelbegrepp

Gatukonst (Street art)Visuella uttryck som skapas i det offentliga rummet, ofta utan tillstånd, och som kan inkludera graffiti, muralmålningar, klistermärken och installationer.
Samtida konst (Contemporary art)Konst som skapas under vår egen livstid, ofta med fokus på aktuella idéer, tekniker och samhällsfrågor.
Offentlig konst (Public art)Konstverk som är placerade i det offentliga rummet och tillgängliga för allmänheten, oavsett om de är permanenta eller tillfälliga.
Visuell kultur (Visual culture)Studiet av hur bilder och visuella objekt skapar mening och påverkar oss i samhället, inklusive konst, media och reklam.
Social kommentar (Social commentary)Användning av konst eller andra medier för att kritisera eller reflektera över samhällsproblem, normer eller orättvisor.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattningAll gatukonst är vandalism utan konstnärligt värde.

Vad man ska lära ut istället

Gatukonst kan vara planerad protestkonst med djup mening, som Banksys verk. Aktiva debatter hjälper elever att se skillnaden genom att jämföra lagliga och olagliga exempel, och reflektera över kontext.

Vanlig missuppfattningSamtida konst kräver inte teknisk skicklighet.

Vad man ska lära ut istället

Många samtida verk bygger på idéer och koncept snarare än traditionell teknik. Genom att skapa egna verk upplever elever aktivt hur budskap väger tyngre, vilket korrigerar missuppfattningen via praktik.

Vanlig missuppfattningKonst är bara för museer, inte gatan.

Vad man ska lära ut istället

Konst har flyttat ut i det offentliga rummet för att nå fler. Gallerivandringar och fältstudier visar eleverna detta konkret, och de diskuterar hur tillgänglighet förändrar konstens roll.

Idéer för aktivt lärande

Se alla aktiviteter

Kopplingar till Verkligheten

  • Stadsplanerare och kommuner samarbetar med gatukonstnärer för att försköna stadsrum och skapa lokala identiteter, till exempel genom muralmålningar i stadsdelar som Hornstull i Stockholm.
  • Konstkritiker och kuratorer på gallerier som Fotografiska eller Moderna Museet analyserar och presenterar samtida konst, inklusive verk som har sitt ursprung i gatukonstscenen.
  • Aktivister och politiska grupper använder gatukonst som ett verktyg för att sprida budskap och engagera allmänheten i frågor som miljöskydd eller social rättvisa, synligt i manifestationer och på sociala medier.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner två likheter och två skillnader mellan ett traditionellt musealt konstverk och ett exempel på gatukonst. De ska också ange en specifik gatukonstnär och ett verk som de diskuterat, samt kort motivera varför det kan betraktas som konst.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Om en målning på en museivägg är konst, varför skulle inte en liknande målning på en husvägg också kunna vara det?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela sina argument med klassen, med fokus på begrepp som kontext, syfte och äganderätt.

Snabbkontroll

Visa bilder på olika verk: en klassisk skulptur, en Banksy-stencil, en installation av Yayoi Kusama och ett klotter. Be eleverna snabbt identifiera vilket som är gatukonst och vilket som är samtida konst, och motivera sitt val med ett nyckelord från lektionen.

Vanliga frågor

Hur undervisar man om samtida konst i årskurs 7?
Börja med visuella exempel från museer och gator, koppla till elevernas vardag. Använd diskussioner om key questions som vad som räknas som konst idag. Integrera Lgr22:BI:C:5 genom bildanalys av gatukonst som social kommentar. Avsluta med elevskapande för att befästa kunskapen, cirka 60-80 min lektionstid.
Hur kan aktivt lärande hjälpa elever att förstå gatukonst?
Aktiva metoder som debatter och skapande av egna verk gör abstrakta begrepp som protestkonst greppbara. Eleverna argumenterar för konst vs vandalism, vilket utvecklar kritiskt tänkande. Fältstudier kopplar till verkligheten och ökar engagemanget, i linje med Lgr22:s fokus på visuell kultur.
Vad är skillnaden mellan konst för 100 år sedan och idag?
För 100 år sedan dominerade traditionella tekniker på museer, idag inkluderar konst installationer, gatukonst och digitala verk. Eleverna analyserar detta genom jämförelser, ser hur samhällsfrågor driver förändring. Diskutera gränserna för att utveckla perspektiv.
Hur hanterar man debatten om gatukonst som vandalism?
Strukturera debatter med tydliga roller och exempel som lagliga muraler vs olagliga taggar. Låt eleverna rösta och reflektera efteråt. Koppla till samhällsfrågor som yttrandefrihet, för att träna argumentation enligt Lgr22:BI:C:4.