Svenska · Gymnasiet 1 · Språkbruk och identitet · Vårterminen

Språk och makt: Inkludering och exkludering

Analys av hur språk används för att inkludera, exkludera och utöva inflytande.

• Skolverket Kursplaner
• Lgr22: SVENSKA - Språk och makt
• Lgr22: SVENSKA - Språkbruk

Om detta ämne

Ämnet Språk och makt: Inkludering och exkludering handlar om att analysera hur språkval skapar inkludering eller exkludering och utövar inflytande. Eleverna undersöker ordval som formar vår världsbild, makten i formellt språk och eufemismer som döljer obekväma sanningar. Detta knyter an till Lgr22:s centrala innehåll i svenska kring språk och makt samt språkbruk, där eleverna ska reflektera över hur språk speglar och påverkar samhällsstrukturer.

I enheten Språkbruk och identitet placeras ämnet under vårterminen för att bygga på elevernas tidigare kunskaper om identitet och kommunikation. Genom att granska autentiska texter från politik, media och vardagsspråk utvecklar eleverna kritiskt tänkande och förmågan att dekonstruera maktrelationer. De lär sig identifiera hur inkludering stärker gemenskap medan exkludering marginaliserar grupper, vilket främjar empatisk förståelse för mångfald.

Aktivt lärande passar utmärkt här eftersom eleverna genom diskussioner, rollspel och textanalyser själva upplever språkets kraft. När de skapar egna exempel på exkluderande språk eller debatterar eufemismer blir abstrakta begrepp konkreta och kopplade till egna erfarenheter, vilket ökar engagemanget och djupare förståelse.

Nyckelfrågor

1. Hur kan ordval påverka vår syn på omvärlden?
2. Vilken makt har den som behärskar det formella språket?
3. Hur används eufemismer för att dölja obekväma sanningar?

Lärandemål

• Analysera hur specifika ordval i politiska tal och reklamtexter bidrar till att skapa en 'vi-och-dom'-känsla.
• Jämföra effekten av eufemismer i nyhetsrapportering kring sociala problem med direktare språkbruk.
• Kritiskt granska hur formellt språk i lagtexter eller anställningsavtal kan fungera exkluderande för vissa grupper.
• Syntetisera argument för och emot användningen av könsneutrala pronomen i en specifik kontext.

Innan du börjar

Grundläggande retorik och argumentation

Varför: Eleverna behöver förstå grundläggande retoriska begrepp för att kunna analysera hur språk används för att påverka.

Samhällskunskap: Grupper och identitet

Varför: Förståelse för hur sociala grupper formas och hur identitet konstrueras är en förutsättning för att analysera språklig inkludering och exkludering.

Nyckelbegrepp

Eufemism	Ett mildrande eller indirekt uttryck som används istället för ett ord eller en fras som uppfattas som obehaglig, stötande eller direkt.
Diskriminering	Att på ett negativt sätt särbehandla eller missgynna en person eller grupp baserat på exempelvis etnicitet, kön, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Maktperspektiv	En analys av hur språk kan användas för att upprätthålla eller utmana befintliga maktstrukturer i samhället.
Stereotypisering	En förenklad och ofta negativ bild av en grupp människor som tillskrivs gemensamma, ofta negativa, egenskaper.
Inkluderande språk	Språkbruk som strävar efter att alla individer och grupper känner sig välkomna, respekterade och inkluderade.

Se upp för dessa missuppfattningar

Vanlig missuppfattning

Språk är alltid neutralt och påverkar inte relationer.

Vad man ska lära ut istället

Språk bär på värderingar som skapar hierarkier. Aktiva övningar som rollspel låter eleverna uppleva hur ordval påverkar direkt, vilket utmanar neutralitetsmyten genom egna observationer och diskussioner.

Vanlig missuppfattning

Endast auktoriteter har makt genom språk.

Vad man ska lära ut istället

Alla använder språk för att påverka, t.ex. i sociala medier. Gruppanalyser av vardagstexter visar eleverna detta, och peer-feedback stärker förståelsen för decentraliserad makt.

Vanlig missuppfattning

Eufemismer är alltid harmlösa omskrivningar.

Vad man ska lära ut istället

De döljer ofta verkligheter för att behålla makt. Textjakt och omformuleringar i par hjälper eleverna att avslöja syftet genom jämförelser, vilket främjar kritisk läsning.

Idéer för aktivt lärande

Textanalys: Inkludering i tal

Dela ut utdrag från politiska tal. Eleverna markerar ord som inkluderar eller exkluderar, diskuterar i par effekterna och presenterar ett exempel för klassen. Avsluta med gemensam sammanställning på tavlan.

45 min·Par

Rollspel: Makt i möten

Grupper skapar scenarier från arbetsplatsmöten där ett språk exkluderar. De agerar ut, observeras av andra grupper som ger feedback på språkval. Reflektera sedan i helklass över alternativen.

50 min·Smågrupper

Eufemismjakt: Mediaanalys

Elever söker eufemismer i nyhetsartiklar individuellt, delar fynd i små grupper och skapar omformulerade versioner utan dolning. Presentera och rösta på mest effektiva.

35 min·Smågrupper

Formell debatt: Formellt språkets makt

Dela in i för- och emot-lag om formellt språk som maktverktyg. Förbered argument med exempel, debattera i helklass med moderator.

60 min·Hela klassen

Kopplingar till Verkligheten

• Rekryterare på stora företag som Google eller Spotify använder specifika formuleringar i jobbannonser för att attrahera en bredare kandidatpool och undvika omedvetna fördomar i språket.
• Journalister på SVT eller lokaltidningar måste välja sina ord noga när de rapporterar om känsliga ämnen som brottslighet eller fattigdom för att undvika stigmatisering och upprätthålla ett objektivt förhållningssätt.
• Politiker i riksdagen använder retoriska grepp och specifika termer för att forma opinionen kring lagförslag, där ordval kan förstärka eller försvaga stödet för en viss politik.

Bedömningsidéer

Utgångsbiljett

Be eleverna skriva ner två exempel på ord eller fraser från en nyligen läst text (t.ex. en nyhetsartikel eller en debattartikel) som de anser antingen inkluderar eller exkluderar. De ska kort motivera sitt val.

Diskussionsfråga

Ställ frågan: 'Hur kan en organisation som Röda Korset eller Amnesty International använda sitt språkbruk för att både informera om svåra situationer och samtidigt undvika att skapa hopplöshet eller skuldkänslor hos mottagaren?' Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan dela med sig av sina slutsatser.

Snabbkontroll

Ge eleverna en kort text med medvetna exempel på eufemismer. Be dem identifiera eufemismerna och formulera om meningarna med ett mer direkt och tydligt språk. Samla in svaren för att se om de förstår konceptet.

Vanliga frågor

Hur undervisar man om språk och makt i gymnasiet?

Börja med autentiska texter från media och politik för att eleverna ska analysera inkludering och exkludering. Använd rollspel och debatter för att eleverna själva testar språkets effekter. Koppla till Lgr22 genom reflektioner över identitet och samhälle, med bedömning via muntliga presentationer och skriftliga analyser.

Vilka exempel på eufemismer finns i svenskan?

Exempel är 'nedskärningar' istället för 'sparka folk', eller 'flyktingar' som 'asylsökande' för att mildra. Eleverna kan analysera hur dessa döljer ekonomiska eller politiska realiteter. Genom att jämföra med direkta formuleringar ser de maktspelet, vilket stärker förmågan att tolka texter kritiskt.

Hur främjar aktivt lärande förståelse för språk och makt?

Aktiva metoder som rollspel och gruppanalyser låter eleverna uppleva språkets effekter på riktigt, istället för passiv läsning. De skapar egna texter, debatterar och ger feedback, vilket gör abstrakta begrepp konkreta. Detta ökar engagemanget, empatin och förmågan att applicera kunskapen på vardagsspråk, i linje med Lgr22:s fokus på reflekterande språkbruk.

Hur kopplas detta till Lgr22 i Svenska 1?

Ämnet täcker centralt innehåll i språk och makt samt språkbruk, där eleverna ska analysera hur språk speglar normer och påverkar identitet. Genom uppgifter om ordval, eufemismer och inflytande uppfylls kunskapskraven för bedömning av argumenterande texter och muntlig reflektion på gymnasienivå.